tydligare riktlinjer från skolverket - ÄNTLIGEN!

[mino]

Sv: tydligare riktlinjer från skolverket - ÄNTLIGEN!

Jag anser inte att det är samma sak att besöka kyrkor i undervisningssyfte som att besöka den i ett verkligt sammanhang. Nu börjar jag upprepa mig men eftersom religion är en stor sak i världen idag (och verkligen inte ser ut att minska) är det en märklig hållning att skolan bara ska förhålla sig teoretiskt till den, det känns lite som att ha hemkunskap utan att nånsin laga mat. Jag tror att det skulle göra en sjukt stor skillnad för integrationen att vi kände oss mer hemma i olika trosinriktningar.

 

[Badger]

Sv: tydligare riktlinjer från skolverket - ÄNTLIGEN!

Det är lite lustigt det där med att ateisterna tycker att det är så otroligt viktigt det är att samhället följer deras livsåskådning. Lite bekant på något vis..

Hallå där smätt inte ihop ateister i ngn slags grupp nu. För mig får man gärna ha avslutning i kyrkan, sjunga psalmer och till och med berätta julevangeliet i skolan. Och slå i bibeln på högstadiet. Däremot är böner och predikningar inte passande tycker jag, varken i skolan eller på en skolavslutning.

Min ateism överlevde konfirmationen alldeles utmärkt *, ateism är ett stabilt och bra tillstånd som tål lite kyrkligt och lite moskeer med böneutrop i grannskapet tycker jag.

*om du undrar varför konfirmation så ville jag veta mer om Sveriges religion helt enkelt, var nyfiken. Dessutom tänkte jag att om jag som djävulen blev religiös som gammal kunde det vara lika bra.

Men jag vet inte hur en 80/90-tals religiös skolavslutning ser ut iofs, vi hade den alltid i lärarhögskolans aula. Den kyrkliga versionen har uppenbarligen orsakat en del agg genom åren om man ser till människors reaktioner nu, och därmed sannolikt inte varit ok.

 

[Sol]

Sv: tydligare riktlinjer från skolverket - ÄNTLIGEN!

Jag tror inte att man måste delta i religiösa ceremonier för att kunna vara tolerant eller nyfiken på olika religioner. Att lära sig om olika religioner och samtala med olika representanter från dem tror jag är nyckeln. Om samtalen sker i en moské, synagoga, i ett buddistiskt tempel eller i en skolsal tror jag är helt oväsentligt. Det är dialogen mellan människor som spelar roll.

Jag hade under en period världens mest inspirerande och roliga religionslärare. Han var pensionerad präst och han kunde enormt mycket om olika religioner och han kunde berätta på ett sagolikt och spännande sätt. Han gjorde mig miljoner gånger mer nyfiken på religion än alla kyrkobesök vi gjorde från förskolan till högstadiet. Alla elever var fascinerad av denna, tyvärr, vikarie. Nu var han bara en person, tänk om det fanns en sådan person från varje religion som åkte runt till svenska skolor och pratade religion?

 

[Badger]

Sv: tydligare riktlinjer från skolverket - ÄNTLIGEN!

Citatet ej eg från Sol så jag svarar annan person här.

En sak jag funderar på är hur ateister gör vid släkt och vänners vigslar, begravningar mm i kyrkan, vägrar de att låta sina barn gå då också?

Jag går på allt och det känns helt rätt. Dop kan jag känna ett milt obehag inför ibland om jag vet att föräldrarna inte är ett dugg troende och ändå lovar församlingen en massa, löften betyder ändå någonting. Tror föräldrarna lite på gud har jag ingenting emot dop heller, oavsett barnets ålder. Jag gillar ceremonier.

Och självklart får mitt barn gå på begravningar, oavsett ålder. Jag fick inte gå på mormors eftersom jag var 7, det minns jag än.

(Själv har jag såklart inte gift mig i kyrkan eller döpt barn)

 

[ameo]

Sv: tydligare riktlinjer från skolverket - ÄNTLIGEN!

jag tror att du missförstår mig. Nej, man lär sig inget om religioner av att göra studiebesök i kyrkor och titta på de vackra målningarna.
Jag är dessutom övertygad om att du inte lär dig särskilt mycket om de olika trosinriktningarna genom att delta i gudstjänster, med böner och predikningar, heller. Inte utan att komplettera det med de teoretiska bitarna, som skolan kan tillföra.
Jag är övertygad om att du kan lära dig mer om vad de olika religionerna och inriktningarna står för genom att bjuda in företrädare till skolan som kan berätta hur det fungerar, vad de tror på och står för. Och detta kan man göra utan att barnen ska behöva delta i gudstjänster eller vad det nu kan kallas för hos andra samfund.

Och, som sagt, en skolavslutning är ett avslut på skolåret/skolterminen. Den har INGET med religion att göra och det finns därför ingen anledning att peta in religiösa inslag i den.

 

[Breaktown]

Sv: tydligare riktlinjer från skolverket - ÄNTLIGEN!

Om det finns ett sådant värde, är jag övertygad om att platsen kan ha en del i det, precis som tex årstiden, färgsättningen och annat.

Men jag är alltså seriöst intresserad av frågan, och det var därför jag undrade vilka värden du ser i att bevara traditioner och göra som man "alltid" har gjort. Redan det att du skrev "alltid", med citationstecken, antyder ju att du ändå ser något slags rörelse eller förändring i det hela.

Jag undrar uppriktigt, för jag kan själv inte komma på några sådana värden, men man hör ju ofta folk betona "det är ju tradition!" som ett argument för att göra saker (ofta rätt underliga saker, typ springa runt en gran och äta för mycket ).

Jag skrev inte (eller jag menade iaf inte, det kanske kunde misstolkas) att man ska fira skolavslutning i kyrkan för att man prompt måste göra allting som man alltid har gjort.

Jag skrev utifrån exemplet där man hade alla samlingar i aulan utom skolavslutningen som var i kyrka, vilket Sol kallade "hål i huvudet". Vad jag menade var att det kunde finnas ett värde i fortsätta fira skolavslutning i kyrkan, även om man tagit bort de religiösa inslagen, eftersom platsen i sig kan ha ett värde som en viktig del av traditionen. Att jag skrev "alltid" inom citationstecken berodde på att jag inte har en aning om ifall man i skolan i exemplet alltid har varit i kyrkan.

Jag kan komma på flera exempel för mig personligen där platsen är en mycket viktig del av traditionen. Vårt midsommarfirande är exempelvis något som jag lika gärna kan strunta i ifall det inte firas på familjens sommarställe. Att vara på just den platsen och fira är bra mycket viktigare än ifall det är sill eller tacos som står på matbordet.

Huruvida traditioner är viktiga eller inte är säkerligen väldigt olika från person till person. För mig är det helt självklart att det finns ett värde i själva traditionen. Det är exempelvis därför jag tycker midsommarfirandet är väldigt viktigt att det blir av, medan jag inte kunde bry mig mindre om ifall det blir något Halloweenfirande eller inte.

Det var därför jag också ställde frågan ifall Sol inte kunde se ett traditionellt värde i en ceremoni, skolavslutningen i det här fallet. Att det kanske var av traditionsskäl, inte religiösa, man valde kyrkan istället för aulan på just skolavslutningen.

Självklart kan man tycka att en tradition är tråkig eller dålig och av den anledningen aktivt sluta med den traditionen. Men det var inte riktigt det som var min fråga utan ifall det inte kunde finnas ett värde i att upphålla en tradition.

 

[Breaktown]

Sv: tydligare riktlinjer från skolverket - ÄNTLIGEN!

I ett sekulärt samhälle där religionsfrihet råder är det väl knappast konstigt att det finns människor som anser att skolan ska vara fri från religiösa inslag (med undantag för religionsundervisningen)? Vi har ju även lagstadgat att skolan ska vara konfessionsfri.

Och jag ser inga som helst likhetstecken med att skolan ska vara konfessionsfri och att man inte fysiskt kan befinna sig i kyrkan under skoltid och ha en annan typ av samling. Jag menar att om skolan har som tradition att fira skolavslutning i kyrkan, så kan man fortsätta med det utan att det har ett dugg med religion att göra.

Rent allmänt. Självklart ska vi ha ett samhälle där religionsfrihet råder, vilket också självklart innefattar friheten att inte ha någon religion. Men religionsfrihet innebär inte att alla invånare ska vara garanterade från att aldrig någonsin behöva komma i kontakt med något som kanske eventuellt skulle kunna ha med religion att göra. Det är en del av samhället helt enkelt.

 

[ameo]

Sv: tydligare riktlinjer från skolverket - ÄNTLIGEN!

Rent allmänt. Självklart ska vi ha ett samhälle där religionsfrihet råder, vilket också självklart innefattar friheten att inte ha någon religion. Men religionsfrihet innebär inte att alla invånare ska vara garanterade från att aldrig någonsin behöva komma i kontakt med något som kanske eventuellt skulle kunna ha med religion att göra. Det är en del av samhället helt enkelt.

Det handlar inte på något sätt att man ska garantera att skolbarnen nte kommer i kontakt med religion alls. De SKA lära sig om olika religioner, men de ska inte behöva vara med och utöva dem (= t.ex be böner och lyssna på predikan).

 

[Breaktown]

Sv: tydligare riktlinjer från skolverket - ÄNTLIGEN!

Det handlar inte på något sätt att man ska garantera att skolbarnen nte kommer i kontakt med religion alls. De SKA lära sig om olika religioner, men de ska inte behöva vara med och utöva dem (= t.ex be böner och lyssna på predikan).

Det stycket du citerade handlade inte om skolbarn och kyrka utan om människor och samhället i allmänhet jag håller helt med dig i det du skriver i citatet här.

 

[ameo]

Sv: tydligare riktlinjer från skolverket - ÄNTLIGEN!

fast jag tycker å andra sidan att det gäller både för skolbarn och för människor i allmänhet.

 

[Petruska]

Sv: tydligare riktlinjer från skolverket - ÄNTLIGEN!

Huruvida traditioner är viktiga eller inte är säkerligen väldigt olika från person till person. För mig är det helt självklart att det finns ett värde i själva traditionen. Det är exempelvis därför jag tycker midsommarfirandet är väldigt viktigt att det blir av, medan jag inte kunde bry mig mindre om ifall det blir något Halloweenfirande eller inte.

Självklart kan man tycka att en tradition är tråkig eller dålig och av den anledningen aktivt sluta med den traditionen. Men det var inte riktigt det som var min fråga utan ifall det inte kunde finnas ett värde i att upphålla en tradition.

Vilket jag även frågade dig!

Nej, jag kan inte komma på någon anledning överhuvudtaget att upprätthålla en tradition för att det är en tradition. Om folk gillar en viss tradition, bör det i normalfallet stå dem fritt att upprätthålla den.

Det verkar ju vara en vanlig uppfattning att det finns ett värde i att upprätthålla traditioner för deras egen skull, men det verkar vara svårt att riktigt få några argument för det presenterade för sig. Vilket/vilka är de där värdena, tycker du?

 

[Breaktown]

Sv: tydligare riktlinjer från skolverket - ÄNTLIGEN!

fast jag tycker å andra sidan att det gäller både för skolbarn och för människor i allmänhet.

Absolut! Skolbarn är ju även de människor i allmänhet. Jag menade att jag inte skrev om specifikt skolbarn.

 

[Sol]

Sv: tydligare riktlinjer från skolverket - ÄNTLIGEN!

Jag skrev utifrån exemplet där man hade alla samlingar i aulan utom skolavslutningen som var i kyrka, vilket Sol kallade "hål i huvudet". Vad jag menade var att det kunde finnas ett värde i fortsätta fira skolavslutning i kyrkan, även om man tagit bort de religiösa inslagen, eftersom platsen i sig kan ha ett värde som en viktig del av traditionen. Att jag skrev "alltid" inom citationstecken berodde på att jag inte har en aning om ifall man i skolan i exemplet alltid har varit i kyrkan.

Det var hål i huvudet att transportera 300 elever (något föräldrarna såklart fick sörja för) till en kyrka när det fanns en fullt användbar lokal i skolan. I synnerhet när eleverna själva inte föredrog kyrkan. Det var lärarna som bestämde var avslutningen skulle hållas. Dessutom var det prästen som ledde hela arrangemanget.

Även om hela arrangemanget hade varit sekulärt är det hål i huvudet att förvänta sig att alla föräldrar kan skjutsa barnen till kyrkan (nej, ingen lokaltrafik). Det kan vara svårt både tidsmässigt och ekonomiskt. Kan tillägga att det handlade om glesbygd så även om skolan "bara" låg 5 km från kyrkan hade flera elever 2-3 mil enkel resa till kyrkan från sina hem.

 

[Breaktown]

Sv: tydligare riktlinjer från skolverket - ÄNTLIGEN!

Vilket jag även frågade dig!

Nej, jag kan inte komma på någon anledning överhuvudtaget att upprätthålla en tradition för att det är en tradition. Om folk gillar en viss tradition, bör det i normalfallet stå dem fritt att upprätthålla den.

Det verkar ju vara en vanlig uppfattning att det finns ett värde i att upprätthålla traditioner för deras egen skull, men det verkar vara svårt att riktigt få några argument för det presenterade för sig. Vilket/vilka är de där värdena, tycker du?

Och som jag iaf försökte svara på

Värdet är ju just det faktum att det är tradition. Jag gillar traditioner. Jag gillar tanken på att människor samlas kring samma ceremonier och händelser genom tiden. Jag gillar att veta att min familj samlas varje år för midsommarfirande på samma plats. Jag gillar tanken på att när/om jag och min sambo får barn kommer det barnet döpas i samma dopklänning som sambons farfars farfar döptes i och alla i familjen efter honom. Jag gillar att när vi klär julgranen så finns där dekorationer som min morfars mor tillverkade i skolan för att klä deras gran med. Jag gillar egentligen inte alls alls att spela bordshockey men jag älskar tanken på att jag varje år måste spela världens längsta turnering med femitiofjorton matcher jag alltid förlorar mot mina bröder varje annandag jul.

Varför jag gillar detta? Det finns det antagligen ett antal avhandlingar skrivna om, men jag är inte så himla intresserad. Eller jo det vore ju iofs intressant att läsa avhandlingar om seder och traditioner. Men orsaken är inte särskilt intressant för huruvida jag tycker om det eller inte. Jag står ut med de där hockeymatcherna med glädje ändå

 

[Brandgul]

Sv: tydligare riktlinjer från skolverket - ÄNTLIGEN!

Men dina barn bygger sina egna traditioner. De kommer ha fina minnen kopplade till någon annan plats. De kommer vara lika glada att stå på gården och sjunga sånger och veta att det är sommarlov.

Jag tror inte jag var mindre lycklig än dig bara för att vi inte var i en kyrka.

Min sambo hälsar att de heller aldrig varit i någon kyrka. Vi kommer från småstad och storstad långt ifrån varandra.

 

[Breaktown]

Sv: tydligare riktlinjer från skolverket - ÄNTLIGEN!

Men dina barn bygger sina egna traditioner. De kommer ha fina minnen kopplade till någon annan plats. De kommer vara lika glada att stå på gården och sjunga sånger och veta att det är sommarlov.

Jag tror inte jag var mindre lycklig än dig bara för att vi inte var i en kyrka.

Min sambo hälsar att de heller aldrig varit i någon kyrka. Vi kommer från småstad och storstad långt ifrån varandra.

Men alltså jag propagerar inte för att man absolut måste ha skolavslutning i en kyrka! När jag gick i skolan var det endast i gymnasiet vi var i kyrkan. Under hela grundskolan var vi antingen på skolgården eller i aulan. Har skolan alltid haft avslutning där finns ju ingen som helst anledning att helt plötsligt vara i en kyrka, om det inte uppkommer någon praktisk anledning då.

Det jag har sagt är att om en skola har som tradition att fira skolavslutning i kyrkan så kan det finnas ett värde i att fortsätta med det eftersom traditionen är att man är på den platsen. Helt frånkopplat religiösa inslag, vilket är självklart inte ska förekomma.

 

[mino]

Sv: tydligare riktlinjer från skolverket - ÄNTLIGEN!

Jag håller med om att man måste ha teoretisk undervisning och kontext, också. Men jag tror att vi ser helt olika på gudstjänstens roll. Jag tycker inte att gudstjänsten är till för gud, utan för människor. Den är till för att fokusera på vår andliga gemenskap och för att påminna oss om vad det är att vara människa. Jag tycker mycket väl att man kan lära barn att delta i en kyrka utan att delta just i trosbekännelsen om de inte känner för det. Jag tycker å andra sidan att det är oproblematiskt att delta i den för att känna efter hur det känns. Svenska kyrkan är överlag ganska dåliga på att plocka fram de här värdena och de har ett rituellt förhållningssätt till bön som är tråkigt tycker jag. Där finns det betydligt bättre exempel, tex när man ber förbön inom andra kyrkor. Jag ser det som att man ber *för* något, alltså riktar sina tankar mot något, snarare än att man ber *till* någon/gud. Och med tanke på hur otroligt varierande gudsbilden är bara inom svenska kyrkan så skulle man mycket väl kunna tänka sig gud som en metafor för sin positiva/generösa kraft inom sig. Man måste inte tänka gud=gubbe i himlen. Så ser jag på saken.

 

[TomasN]

Sv: tydligare riktlinjer från skolverket - ÄNTLIGEN!

Jag undrar uppriktigt, för jag kan själv inte komma på några sådana värden, men man hör ju ofta folk betona "det är ju tradition!" som ett argument för att göra saker (ofta rätt underliga saker, typ springa runt en gran och äta för mycket ).

Trygghet!

Traditioner är trygghet. Man vet vad som kommer att hända. Lite tråkigt på ett sätt men tryggt. Jämför med att vi alltid har Kalle Anka på julafton och innan satt alltid Arne Weise i sin TV-studio.

Sen ger traditioner en kontinuitet. Vi börjar bli vansinnigt rädda för traditioner i Sverige. Jag upplever att våra nyanlända invånare värnar om "sina" traditioner och inte har några problem med "våra".

 

[Badger]

Sv: tydligare riktlinjer från skolverket - ÄNTLIGEN!

Jag tror att traditioner fungerar genom känslominnen. Man gör samma sak som när man var liten, storögt förundrad och fylld av förväntan. Det gör att man även som cynisk vuxen känner någonstans inom sig den där studsande förväntan från sexåringen (eller vilken känsla nu högtiden omgavs av).

(Vilket samtidigt ger mig en känsla av att om man hade bra läskiga skolavslutningar/jular som liten finns nog bra anledning till att byta tradition för att slippa obehagsminnet.)

Om någon sjunger Den blomstertid så minns jag känslan av skollov i morgon, trots att det var evigheter sedan jag hade sommarlov. Men för mig är det sången, inte platsen.

 

[Brandgul]

Sv: tydligare riktlinjer från skolverket - ÄNTLIGEN!

Det jag har sagt är att om en skola har som tradition att fira skolavslutning i kyrkan så kan det finnas ett värde i att fortsätta med det eftersom traditionen är att man är på den platsen. Helt frånkopplat religiösa inslag, vilket är självklart inte ska förekomma.

Men det är det som är så helt fel i mina ögon. Väljer man en kyrka så väljer man allt.

Att kyrkan skulle vara den enda tillräckligt stora samlingslokalen i en liten by är ju en otroligt lam ursäkt. Vi firar både lucia och skolavslutningar utomhus och det borde alla andra också kunna göra.