Trasigt mammahjärta

[cirkus]

Sv: Trasigt mammahjärta

Jag tycker det är skillnad på att skynda långsamt och att skynda långsamt.

Barnet är nio år. Jag kan inte förstå vad 1 timme var tredje vecka ska göra för skillnad.
Huruvida barnet anser sig sviket eller inte vet vi inte, eller hur relationen var innan.

Uppenbart är ju att vi i denna tråd bara har ena sidan. Jag har ju själv undrat över detta hur man kan låta bli att umgås med sitt barn på två år för att man är rädd att "ställa till det" eller vad den andra föräldern har sagt till skolan etc så man inte vågar sig dit. För mig är det stora pusselbitar som saknas.

 

[Scilla]

Sv: Trasigt mammahjärta

Tja om han får kul det vet vi ingenting om.... Barnet hade kanske fått en mycket bättre sommarlov hos mamman än hos sin pappa. Om man ska utgå från att allt är sant här så tyder ju pappans beteende istället på att han är en stor egoist och lögnare (och tom kriminell iom förfalskningen) och en sådan person brukar endast sätta sig själv i första rum. Så jag betvivlar att de planerat något speciellt...

Det enda de planera är väl att jävlas :/

 

[Lipsy]

Sv: Trasigt mammahjärta

Tja om han får kul det vet vi ingenting om.... Barnet hade kanske fått en mycket bättre sommarlov hos mamman än hos sin pappa. Om man ska utgå från att allt är sant här så tyder ju pappans beteende istället på att han är en stor egoist och lögnare (och tom kriminell iom förfalskningen) och en sådan person brukar endast sätta sig själv i första rum. Så jag betvivlar att de planerat något speciellt...

Det enda de planera är väl att jävlas :/

Det enda som har planerats i sommar är sonens fotbollscup, som jag lika väl kan skjutsa honom till.
Dom ska även jobba hela sommaren, så jag antar att dom timmarna jag har fått är när dom är lediga och kan ha koll på möterna. När pappan och frun jobbar så brukar sonen hålla till hos fruns föräldrar på deras sommarställe som ligger strax utanför byn. (finns inget fritids öppet under sommaren)
Detta vet jag då jag frågade vad dom hade för sommarplaner när vi träffades hos barnpsykologen. Om det är ändrade planer eller om någon semesterresa har dykt upp, det vet jag ju självklart inte.
Men några större planer på sommaren hade dom inte pga jobb!

 

[Cambrie]

Sv: Trasigt mammahjärta

Jag hoppas verkligen du får tag i din advokat, tror hon kan hjälpa dig bättre än oss... Tycker också en timme var tredje vecka verkar jättelite. Så ska du vänta tills du får brevet hem där det står vad pappan har sagt, när får du det tror du?

 

[Petruska]

Sv: Trasigt mammahjärta

Det är pojken som ska få en timma med dig och det får han oavsett om hon är med eller ej. När du uttrycker dig så där låter det i mina öron som väldigt mycket prestige och som om du talar om en leksak som du minsann vill ha för dig själv. Jag säger inte att det är så du känner men det kan låta så. Tänk dig för hur du uttrycker dig.

Jag håller med dig om det där. Jag tycker dessutom att det låter som en ganska rimlig början att alla träffas tillsammans, att inte barnet bara hystas över, utan att alla familjemedlemmarna pratar med varandra som brukligt är i familjer. Alla som ingår i pojkens familj, alltså. Gäller det en timmes umgänge, så är väl en fika tillsammans ungefär vad man hinner med.

 

[Zoya]

Sv: Trasigt mammahjärta

Överreagerar jag, är det såhär det ska gå till? Gör jag fel i att inte gå med på detta?

Hur lär man känna sitt eget barn igen om man träffas en timme var 3e vecka?

Nej, jag tycker inte att du ska gå med på detta. För det första har pappans nya fru INGENTING med detta att göra. Hon ska helt enkelt bara back off helt och hållet. Det här är något mellan dig, pappan och er son. Fattar hon inte bättre än att hålla sig undan så bör hon få det inbankat i skallen via domstol. Skall någon närvara så ska det vara en utomstående person utan relation till er såsom någon från soc.

Vad står det i stämningsansökan som ditt ombud lämnat till TR? Vilket slags umgänge kräver ni i den? Jag tycker du ska hålla dig till det som står där. Visst, du kanske förlorar juli månad i den men det var ju ändå bara en timme på hela månaden han tyckte du kunde få så det är ju ingen större förlust?

Och slutkläm; du har anlitat ett ombud som ska föra din talan så låt henne göra det och gå inte in i någon dispyt själv. Det kan stjälpa mer än hjälpa.

 

[Lipsy]

Sv: Trasigt mammahjärta

Jag håller med dig om det där. Jag tycker dessutom att det låter som en ganska rimlig början att alla träffas tillsammans, att inte barnet bara hystas över, utan att alla familjemedlemmarna pratar med varandra som brukligt är i familjer. Alla som ingår i pojkens familj, alltså. Gäller det en timmes umgänge, så är väl en fika tillsammans ungefär vad man hinner med.

Fast nu är det ju så att första 1timmesträffen ska ske hemma hos dom, 3 veckor senare ska jag och min son umgås själva i en timme i kommunen där han bor. Jag kan inget om orten, jag har ingen aning om vad som finns, vad man kan göra eller var alla ställen ligger. Visst, min son kan säkert visa men ändå. Jag har ju ändå ett ansvar och hur bra skulle det vara om vi hamnar vilse och att jag inte kan leda min son hem igen?!

Men hur som haver är detta inget jag tänker gå med på och jag tror även att min advokat kommer tycka det samma.

 

[Lipsy]

Sv: Trasigt mammahjärta

Nej, jag tycker inte att du ska gå med på detta. För det första har pappans nya fru INGENTING med detta att göra. Hon ska helt enkelt bara back off helt och hållet. Det här är något mellan dig, pappan och er son. Fattar hon inte bättre än att hålla sig undan så bör hon få det inbankat i skallen via domstol. Skall någon närvara så ska det vara en utomstående person utan relation till er såsom någon från soc.

Vad står det i stämningsansökan som ditt ombud lämnat till TR? Vilket slags umgänge kräver ni i den? Jag tycker du ska hålla dig till det som står där. Visst, du kanske förlorar juli månad i den men det var ju ändå bara en timme på hela månaden han tyckte du kunde få så det är ju ingen större förlust?

Och slutkläm; du har anlitat ett ombud som ska föra din talan så låt henne göra det och gå inte in i någon dispyt själv. Det kan stjälpa mer än hjälpa.

Nu har jag inte pappret framför mig men jag kan försöka skriva ändå.
I min stämningsansökan har jag skrivit att jag vill ha umgänge 2 veckor denna sommar, antingen 2 veckor i rad, utspritt eller uppdelat vecka för vecka. Jag var även tydlig med att skriva att jag skjutsar hem honom om han vill hem tidigare och vill han vara längre så går det också bra.
Sen har jag krävt varannat jullov, med start hos mig i år. Varannat påsklov med start hos mig (2012), varje höstlov och 5 veckor under sommarlovet (2012). Sen har jag även skrivit varannan helg utöver det.
Detta är exakt det jag och pappan körde förr (dock ändrat nu från varannan vecka till varannan helg) innan dom flyttade till älvsbyn och det är det jag kräver.

Det jag fick idag från pappans advokat är inget jag tänker acceptera!

Jag hoppas att min advokat ringer upp mig i morgon! Självklart gör jag ingenting utan henne då hon sköter min talan.

Ursäkta lulliga inlägg...skyller på att jag är trött!

 

[athena]

Sv: Trasigt mammahjärta

Nej, jag tycker inte att du ska gå med på detta. För det första har pappans nya fru INGENTING med detta att göra. Hon ska helt enkelt bara back off helt och hållet. Det här är något mellan dig, pappan och er son. Fattar hon inte bättre än att hålla sig undan så bör hon få det inbankat i skallen via domstol. Skall någon närvara så ska det vara en utomstående person utan relation till er såsom någon från soc..

Det där är inte sant. Pappans fru lever med barnet och är en del av hans trygghet i livet! Mamma och pappa är alltid mamma och pappa, men i praktiken kan det absolut finnas fler personer som betyder massor och är helt avgörande för att "återföreningen" med mamma ska gå så bra som möjligt.

 

[Kattennizze]

Sv: Trasigt mammahjärta

Ett råd i all välmening: Skriv inte ut ort och saker som kan röja din anonymitet. Det kan skada både dig och ditt barn i längden. Tänk på att det här är ett öppet forum.

 

[Myrten]

Sv: Trasigt mammahjärta

Fast nu är det ju så att första 1timmesträffen ska ske hemma hos dom, 3 veckor senare ska jag och min son umgås själva i en timme i kommunen där han bor. Jag kan inget om orten, jag har ingen aning om vad som finns, vad man kan göra eller var alla ställen ligger. Visst, min son kan säkert visa men ändå. Jag har ju ändå ett ansvar och hur bra skulle det vara om vi hamnar vilse och att jag inte kan leda min son hem igen?!

Det där är inget du behöver oroa dig för.

Efter första träffen tar du bara och rekar av området. Kollar vad som finns inom gångavstånd helt enkelt. Du kan förbereda genom att kolla upp staden på nätet. Skriv också ut en karta från Eniro.

 

[Snuffsan]

Sv: Trasigt mammahjärta

Fast nu är det ju så att första 1timmesträffen ska ske hemma hos dom, 3 veckor senare ska jag och min son umgås själva i en timme i kommunen där han bor. Jag kan inget om orten, jag har ingen aning om vad som finns, vad man kan göra eller var alla ställen ligger. Visst, min son kan säkert visa men ändå. Jag har ju ändå ett ansvar och hur bra skulle det vara om vi hamnar vilse och att jag inte kan leda min son hem igen?!

Men hur som haver är detta inget jag tänker gå med på och jag tror även att min advokat kommer tycka det samma.

Man kan ju tycka vad man vill om de tre veckorna mellan träffarna, det finns kanske en orsak och det kan du ju förhandla om.

Men resten tycker jag låter genomtänkt och bra. Först träffas alla tillsammans. Då signalerar ni till sonen att alla vuxna som är inblandade i hans liv vill att ni ska ha ett umgänge. Jättebra.
Andra träffen är en timme. Prata med sonen första träffen om vart ni kan gå. En gräsmatta där ni kan sitta och fika också tar du med kaffekorg är det enda som behövs. Håll det i hans närområde, i hans trygghet. Låt honom visa hans värld.

Att hävda att du kan gå vilse på platsen och därför börja krångla om sånt förlorar du bara på. Säg ja till första träffen och sen får din advokat förhandla om tidpunkten för nästa träff under tiden. Annars kan ni förhandla tills det inte blir något.

 

[Tokmaja]

Sv: Trasigt mammahjärta

Alltså, nu har jag inte läst hela tråden men av det jag har läst tycker jag det verkar konstigt ända från början. Man har inte rätt att bara sticka med sitt barn och att familjerätten bara skulle ha försökt att ringa 5 ggr och sen gett upp för att de inte fått svar, det kan väl ändå inte stämma???? Det finns barn som hämtas med polishjälp för att ena föräldern inte lämnar barnet tillbaka efter "sin vecka". Och varför slogs du inte mer från början??? Bara accepterade du att pappan och barnet flyttade?? Bara accepterade du familjerättens bud att de gav upp?
Kanske saker du redan svarat på å andra sidan.. Och att polisen skulle ta tid på sig när det gäller barn, de har där en tidsgräns när det gäller utredningar och minderåriga barn så det låter också konstigt.
Men det känns som att det är något viktigt som du inte har berättat. Men bra då att du nu ska få träffa barnet igen och jag hoppas att allt löser sig för dig.

 

[Bollen]

Sv: Trasigt mammahjärta

Om du läser hela tråden så kommer du se att TS har valt att låta vissa bitar vara osagda. Ibland orkar eller vill man inte lämna ut hela sitt liv till främlingar. På samma sätt som man ibland inte kan ta tag i situationen.
Nu försvarar jag inte TS frånvaro på något sätt. Inte förens jag får höra hela historien och det får framtiden utvisa om jag får.

 

[Petruska]

Sv: Trasigt mammahjärta

Fast nu är det ju så att första 1timmesträffen ska ske hemma hos dom, 3 veckor senare ska jag och min son umgås själva i en timme i kommunen där han bor.

Nu har du ju skrivit ortsnamnet, vilket jag tycker att du ska be moderatorerna om hjälp med att ta bort, men i den orten lär du inte gå vilse. Vi talar ju inte direkt om New York här.

För övrigt har du ju gott om tid på dig att åka till den orten och reka lite. Det är en helt normal sak för en förälder att förbereda det man gör med sitt barn, tex genom att reka och leta upp bra ställen att vara på.

Dessutom tycker jag att Snuffsan har en stor poäng i att det troligen vore bra för pojken att få visa dig sin värld. Han har ju ställen som han är bekant med i sin närmiljö.

Det är obegripligt för mig hur du, nuförtiden, kan se de där sex milen och den lilla, främmande orten som så oöverstigliga hinder. Lämnar du aldrig ditt hem och din hemort? Det låter enormt handikappande. Ligger nyckeln till din frånvaro i pojkens liv i något slags skräck för att resa?

Jag tycker fortfarande att en timma var tredje vecka låter konstigt lite, men det är ju en annan fråga än frågan om att vistas på orten tillsammans med pojken. Att du skulle åka dit, hämta pojken, och sen omedelbart placera honom i din värld, tror jag inte underlättar för honom med tanke på hur länge du har varit försvunnen från honom.

De jag känner som har en frånvarande förälder, är alla mycket mer angelägna om att få visa sin frånvarande förälder sin egen värld och sitt eget liv, än vad de är angelägna om att den frånvarande föräldern ska visa dem sitt liv. Om deras minnen stämmer med vad de faktiskt kände som barn, så har detta gällt hela deras liv, både under barndomen och som vuxna. Det är ju heller inte att förvånas över, det är ju som barn vi behöver bli sedda av våra föräldrar, att se sina föräldrar är barn i princip inte intresserade av, som jag förstår saken.

 

[Tokmaja]

Sv: Trasigt mammahjärta

Ja men det vet jag att hon gör, men hon skyller allt på pappan vad jag kan se, jag anser väl att det måste finnas en anledning till att alla myndigheter har agerat som de gjort, för pappans fördel också.... eller borde finnas är väl mer rätt uttryck. Man får också hoppas det på ett sätt så att det inte är så här det svenska rättsamhället ska se ut.

 

[Petruska]

Sv: Trasigt mammahjärta

Det där är inte sant. Pappans fru lever med barnet och är en del av hans trygghet i livet! Mamma och pappa är alltid mamma och pappa, men i praktiken kan det absolut finnas fler personer som betyder massor och är helt avgörande för att "återföreningen" med mamma ska gå så bra som möjligt.

Absolut, du har rätt!

Enda möjliga undantaget vore om pojken själv tydligt sa att han inte vill att pappans sambo är med. (Vi vet ju inte hurdan relation de har.)

Alla tillgängliga studier visar att det bästa för barn är om alla vuxna i deras nätverk har kontakt med varandra och pratar med varandra.

 

[Svartfot]

Sv: Trasigt mammahjärta

Jag tycker också att en timme var tredje vecka låter väldigt lite. Och ant är ett sätt sett för fadern att försöka hålla dig bort ett tag till. Eller kanske till och med för att få dig att ge upp.

Men om vi bara för två sekunder låtsas att det bara är du som har gjort fel i den här situationen. Att du för två år sedan gick du ut genom dörren och slutade höra av dig till din son. I s f hade jag gett ett liknade förslag som det barnafadern har gett. Det viktiga hade varit att se att du höll ut och menade allvar med att ha en långsiktig relation till din son. Och inte kommer försvinna igen. När du hade visat det under ett halvår-år så hade umgänget näsan direkt kunnat gå upp på halvtid. Nu tror jag som sagt inte att det är så det har gått till. Men kan det vara någon sån tanke som ligger bakom förslaget?

Tyvärr är ju den muntliga förberedelsen (MUF) lagd till hösten och det är först då du kan få ett intermistiskt beslut. Så fram till dess känns det som att du inte kan göra så mycket mer än dansa efter faderns pipa. Så tacka ja till deras förslag på upplägget för umgänge fram tills datumet för MUF. Och att ni därefter rättar er efter vad domstolen tycker. På så vis visar du även för domstolen att du verkligen VILL och tänker offra tid för att din son ska få träffa dig. Även om det bara är för en timme här och där. Gör sedan det bästa du kan av de få timmarna ni får. Försök lära dig så mycket som möjligt av din sons vardag. Besök skolan (även om den är stängd). Låt honom visa upp vad han lärt sig på fotbollsplanen.

Och glömde en sak. Ge honom ditt telefonnummer. En nioåring kan hantera en telefon. Säg att du vill prata med honom när som. Även om han ringer mitt i natten. Får han inte ringa hemifrån så ge honom även ett kontantkort till telefonautomater (jo de finns faktiskt kvar här och där).

 

[Lipsy]

Sv: Trasigt mammahjärta

Om det nu hade varit så att jag hade gjort bort mig så hade jag ju självklart förstått att dom vill dra ut på det och verkligen testa mitt tålamod och vilja över att få träffa min son igen.
Men tyvärr så är det inte jag som har orsakat detta, vad jag vet iaf.

Jag och alla andra runt omkring mig ställer samma fråga, vad hände?

Jag diskuterade detta med en vän igår och vi kom och tänka på en sak, som kanske har betydelse, kanske är en orsak till varför dom undviker mig.

Jag berättar lite kort.

Jag och pappan hade kommit överens om att sonen skulle vara hos mig under påsken. Allt var klart och jag satt hemma och väntade, dom skulle komma kring lunchtid. Vid 13-tiden ringer jag till pappan som då berättar att bilen inte startar. Jag frågar om dom inte kan låna någon bil av någon men fick till svar att ingen var hemma.
Jag undrade varför han inte hade ringt upp tidigare och berättat vad som har hänt, men fick till svar att han var så arg på bilskrället som inte startade.
Jag kom med förslaget att jag sätter mig i bilen och kommer.

När jag kommer fram så ringer jag och säger att jag är framme, då säger pappan att jag ska åka till bensinmacken och vänta där på dom, jag undrade ju såklart varför men fick inget svar.
Efter 15 min kommer dom iaf...i en bil (?) Jag kollar upp regnr. på bilen och bilen står på honom.
Jag hejar på dom och sonen sätter sig i bilen.
Jag frågade pappan "var inte bilen trasig?" Fick inget svar och han gasade iväg.
Vi börjar åka iväg och jag frågar sonen vems bilen var och han svarade "det är våran bil"
"jaha, så pappa fick igång den till slut" och då kollar sonen som ett stort frågetecken på mig och säger "vadå, den har inte varit trasig?" Jag lämnade det och började prata om annat.

När jag sen kommer hem går sonen ut och leker med grannbarnen och jag ringer upp pappan och frågar varför han ljög om att bilen var trasig och han började på en gång skrika att det inte var hans bil utan grannens, mkt lustigt sa jag, enligt sonen så är det din bil och den har inte varit trasig. Han höjde tonen ännu mer och skrek "DET ÄR GRANNENS" sen la han på. Jag skulle kanske ha låtit det vara där, men jag skickade sen iväg ett sms och skrev "jag kollade upp regnr och bilen står på ditt namn, men grannen kanske har samma namn som dig?" (han hade ett ovanligt efternamn före han gifte sig)
När sen påsken var över så kom pappan och hämtade honom (i en annan bil) han var sur och tvär, pratade knappt med mig men den han sa innan dom for var att jag skulle sluta kolla upp honom och skita i vad han gör.

Dan efter ringer han upp och skriker att jag har ljugit för sonen om att pappa var en lögnare, att jag hade pratat illa om pappan och sagt hemska saker.
Jag svarade att han nu får ta och ge sig och att jag absolut inte hade sagt nånting åt sonen om honom. Han la på och det är efter det allt har varit pannkaka. Slutat svara i telefonen, lögner och påhitt, ställt in mina helger/veckor med sonen, inte dykt upp på bestämd tid och datum osv osv.

Om detta är orsaken till att dom har gjort som dom har gjort låter jag vara osagt.
Men nånting är det och skulle det vara så att jag har varit dålig på något sätt så ställer jag mig, och så många andra frågan, varför har inte han gjort något åt saken? Varför är det då inte han som har varit drivande i denna röra?

Att han är sur över att jag inte gick på hans lögn och ifrågesatte det ger han väl inte rätten att helt stänga mig ute?

Efter denna händelse så kontaktade jag sen FR, polis och socialen men utan resultat...sen kom brevet från skatteverket och det var då allt drog igång och här står jag nu.

Oj vad långt det blev...sorry

 

[Lipsy]

Sv: Trasigt mammahjärta

Och glömde en sak. Ge honom ditt telefonnummer. En nioåring kan hantera en telefon. Säg att du vill prata med honom när som. Även om han ringer mitt i natten. Får han inte ringa hemifrån så ge honom även ett kontantkort till telefonautomater (jo de finns faktiskt kvar här och där).

Han har mitt nr, pappan har mitt nr. Han ringde alltid förr och berättade vad han hade gjort och sa godnatt, men detta dog ut. Jag har tänkt ge honom en mobiltelefon men går det att spärra så att det bara går att ringa till mig?