Tjockistråden!

[cirkus]

Som sagt, det handlar om att ändra sina vanor (sade hon präktigt).

avdelningen för bekännelser:
Det svåraste för mig är att låta bli mackor när jag är hungrig och i stället laga ngt. Näst svårast är att låta bli OST i tid och otid, så lätt att en skiva slinker ner.
Tredje svårast är att låta bli smågodis - jag brukar ha en påse i bilen bara för att...
Fjärde svårast är att låta bli gofika.

Jag har bara en nödpåse geléhallon i bilen som jag låtit bli att ta ngt av nu. Inget fikabröd så långt ögat når. Ost har jag för det använder jag i matlagningen

 

[Angua]

Fast både du och jag vet ju att en enda pizza inte betyder ett enda dugg i vikthänseende, det är pizza varje dag som gör skillnad.

KL
Det blir så lätt syndabekännelse av alltihop. Vi beklagar oss över chokladkakan som slank ner, över tårtbiten som vi inte klarade att avstå. Fast alla vet att det inte gör ett enda dugg med en tårtbit.
Det är vad vi äter sammantaget som betyder något.

Hear ye, hear ye!
Jag lägger numera fokus på att äta mig mätt på riktig mat tre gånger om dan. Blir jag sugen så är det mat först, sen får jag äta godis, förbjuder mig inget. Har resulterat i -14 kg. På något över ett år förvisso, men det är en stadig om än långsam viktnedgång. Jag ahr SVÅRT att tappa vikt och har haft ätstörning som yngre, så i detta har jag jobbat med mina matdemoner också.
Men framförallt så fokuserar jag på att äta bra och det gör att jag inte är sugen på massa skit. Jag behöver inte förbjuda mig något (med medföljande fixering vid det jag förbjudit mig) och det är hållbart resten av livet. Dessutom pressar jag inte ner mig själv med allt jag inte borde ätit, vilket gör mycket för min självkänsla. Jag vill bli av med 14 kg till, räknar kallt med att det kommer ta lika lång tid. Men jojobantar jag som förr så når jag ju ändå inte målet någon längre tid

 

[tanten]

Du har så rätt @tanten, det är när tårtbiten inte blir enstaka utan vardag, när pizzan inte bara blir på fredagen utan också på lördag, söndag, måndag och onsdag. Det är då det blir dåligt. En vanlig pizzeriapizza i stil med en Vesuvio innehåller hissnande 1500kcal. Med det i bakhuvudet så kan man snabbt räkna ut att det blir ett bekymmer om man väljer en sådan till middag och "unnar" sig en 200g chokladkaka (1000kcal) och lite glass (500kcal) på kvällen. Då försvinner liksom den där promenaden som man tog i tomma intet och salladen man valde till lunch betyder ingenting. Jag har själv varit där med tankarna att "Äsch, klart jag får äta choklad - jag har ju motionerat idag!" men det är bara en självlögn. Och den enda som drabbas är en själv.

Helt rätt.
Kanske hade det blivit tydligare om jag fetat.
en enda pizza.

För det är det som är min poäng. En pizza. En tårtbit. En chokladkaka - satt i en i stort sett perfekt diet i övrigt inte gör den bittersta skillnad.
Fast äter man både pizzan, tårtbiten och chokladkakan - då spricker upplägget.

 

[Kattennizze]

Omeprazol har bäst effekt om man tar dem på fastande mage, eftersom de verkar lokalt i magsäcken. Deras jobb är ju att minska produktionen av magsyra.
MEN det går att ta dem även om man har ätit, fast effekten blir kanske inte riktigt lika stor.

Jag har ätit omeprazol kontinuerligt i flera år, för att minska magpåverkan från mina värktabletter...

Kan man äta dem flera år? När jag var till läkaren sist så sa han att jag inte skulle göra det, utan ta en kur då och då. Men du gör kanske det för att du har en grundsjukdom som kräver det iofs.

 

[lil-sis]

Pizzan jag äter är typ 10*5cm så det är nig inget man blir tjock på ens varje dag

 

[Nixehen]

Pizzan jag äter är typ 10*5cm så det är nig inget man blir tjock på ens varje dag

Nej precis, men din situation är ju lite annorlunda än andras (för visst har jag fattat det rätt att du gjort en GBP?) som fortfarande KAN sätta i sig en hel pizza á la 1500kcal. Typ jag. Nu har jag fördelen att jag inte ens tycker om pizza så det är lite utav ett ickeproblem. Men det finns ju annan skräpmat som jag faktiskt tycker om. Typ Pommes. Gärna med bea. Och ja, det inser man ju att det inte är speciellt mycket bättre!

 

[lil-sis]

Nej precis, men din situation är ju lite annorlunda än andras (för visst har jag fattat det rätt att du gjort en GBP?) som fortfarande KAN sätta i sig en hel pizza á la 1500kcal. Typ jag. Nu har jag fördelen att jag inte ens tycker om pizza så det är lite utav ett ickeproblem. Men det finns ju annan skräpmat som jag faktiskt tycker om. Typ Pommes. Gärna med bea. Och ja, det inser man ju att det inte är speciellt mycket bättre!

Ja jag skulle aldrig klara det utan operationen.

 

[Nixehen]

Ja jag skulle aldrig klara det utan operationen.

Då är det ju toppen att du fått den! Har en kollega här som gjorde en likadan operation i mitten på oktober och fullkomligt rasat i vikt sedan dess och mår så otroligt mycket bättre! Jag personligen skulle aldrig fixa att leva med den begränsningen sedan, men tycker att ni som gör det är fantastiskt starka!

 

[_husmusen_]

Kl var och handlade innan och var SÅ hungrig efter 3,5 timme i stallet och hade inte ätit ännu idag. Blev tyvärr massor med frukt som slank ner i påsen och pommes (som jag gör i ugnen).
Igår åt jag 1/2 kebabsallad hos en kollega och resten slinker ner nu. Motionsmässigt har veckan varit bra, men musklerna är trötta vilket är ganska jobbigt

 

[Nixehen]

Kl var och handlade innan och var SÅ hungrig efter 3,5 timme i stallet och hade inte ätit ännu idag. Blev tyvärr massor med frukt som slank ner i påsen och pommes (som jag gör i ugnen).
Igår åt jag 1/2 kebabsallad hos en kollega och resten slinker ner nu. Motionsmässigt har veckan varit bra, men musklerna är trötta vilket är ganska jobbigt

Vadå tyvärr en massa frukt? Frukt är ju jättebra! Och pommesarna är ingen fara heller om du lagar dem i ugnen och utan att tillsätta extra fett, inte farligt med kalorier alls.

 

[_husmusen_]

@Nixehen eftersom jag är diabetiker borde jag var försiktig med frukt pga sockret. Å andra sidan är frukt bättre än godis och dylikt. Plus att det blev mycket frukt, mango, banan, ananas, kiwi, passionsfrukt och physalis. Mängden är störande eftersom det berodde på hunger. Jag skulle vilja kunna handla lite även om jag är hungrig

 

[tanten]

@Nixehen eftersom jag är diabetiker borde jag var försiktig med frukt pga sockret. Å andra sidan är frukt bättre än godis och dylikt. Plus att det blev mycket frukt, mango, banan, ananas, kiwi, passionsfrukt och physalis. Mängden är störande eftersom det berodde på hunger. Jag skulle vilja kunna handla lite även om jag är hungrig

Vilja och vilja.
finns det NÅGON som gör vettiga val i affären när de är hungriga??

 

[Petruska]

Vilja och vilja.
finns det NÅGON som gör vettiga val i affären när de är hungriga??

Det tror inte jag att det gör. Jag är noga med min vikt, och jag håller i stort sett den vikt jag vill, och jag kan INTE handla när jag är hungrig.

Idag var det nära tex, jag var jättehungrig efter stallet och ville inget hellre än gå in och handla på vägen. Men jag visste ju hur det skulle gå, så jag bet ihop och åt sedan något av det som fanns hemma. Det blev inte särskilt bra det heller, men hemma finns ju inte ens en promille av alla de frestelser som finns i affären.

 

[Rosett]

Hej! Smyger in i tråden...
Har sisådär 70 kg övervikt (163 cm/136 kg) Som bäst mådde jag när jag vägde ca 65 kg men dit är det långt nu. Att komma under 100 kg vore stort.
Mitt problem är att jag äter för lite (oregelbundet) och sen slänger i mig godis eller mackor när jag är sugen/hungrig. Har även hypotyreos och tar Levaxin. Var till dietist för några år sen men det rann ut i sanden... gick ner 2-4 kg under den tiden men har sedan dess gått upp flera kg igen.
De senaste dagarna har jag iallafall kommit igång med promenader, rekordet blev i dag 2 promenader på totalt 3,1 km. Känner mig nöjd med mig själv. Hade tidigare problem med fötterna, fick ont under och mellan promenaderna så jag slutade gå men nu har jag nya skor som uppenbarligen är bättre.
Siktar in mig att gå 1-2 promenader om dagen hädanefter och försöka äta lunch, mellanmål och middag varje dag, hatar att laga mat och är urdålig på det så det blir hel- och halvfabrikat. Nåja, bättre än godis iallafall...
Ja, det var lite om mig.

 

[FannyN]

Vilja och vilja.
finns det NÅGON som gör vettiga val i affären när de är hungriga??

Det är säkert bara min mamma som klarar det.
Hon stoppar inget onyttig i munnen alls. Dessutom är förståelsen för att andra kan göra det obefintlig. När jag försökt säga att jag blir hungrig sugen eller tröstäter så svarar hon att jag alltså skulle knarka lika gärna eftersom jag ju inte alls verkar bry mig. (??!)

Och henne har jag som störningsmoment hela tiden och haft sedan jag gick upp. Relationen är totalt förändrad. Jag minns en morsa som var som en bästis och dessutom var omåttligt stolt över mig. Det tog bara slut en dag.
"Vill du verkligen bli en sådan där tjockis?" "Ta reda på om det är medicinskt det som gör att du ser ut som du gör då får de lösa det. Är det bara att du är lat och gluffsar i dig så får du faktiskt gå ner, det finns inga ursäkter att vara en tjockis" med mera med mera. Det har också hetat att jag är SJUK som är fet. När jag träffat en man eller bytt jobb eller rest etc så så har hon nästan blivit galen och sagt att det är klart du ska dejta och göra karriär, resa och så vidare men först borde du bli frisk och bara tänka på att bli frisk! När du sedan är frisk kan du göra det du vill. Alla samtal inleds med hur går det med vikten?
När min pappa sa att kan du inte komma snart så lagar vi en god middag ( han lagar riktig finsmakarmat i små portioner så det är inte direkt bea eller någon särskild kaloririk meny alls) då säger mamma arg som ett bi att det är oansvarigt av honom och han inte kan inte ha något vett alls i skallen som tycker att jag ska äta mat. ännu mer än hon tydligen gör" Nu har hon via pappa fått reda att hag gått ner tio kg på fem veckor och det är tydligen som om jag fått nobelpris. Vykort pengar och blommor kommer i strid ström. Seriöst så blir jag ledsen. Grejen är att detta är hennes dåliga sida. Annars är hon väldigt bra men detta tar liksom över.

Inte bara till dig tanten men när jag skrivit det första så kom det av sig självt resten av texten.

 

[Melina]

@FannyN Trevlig mamma, verkligen... *suck* Hon har förmodligen nåt som trycker henne psykiskt och det går ut över dig. Eller så har hon läst den här http://www.dn.se/debatt/att-straffa-overviktiga-riskerar-att-marginalisera-dem/?fb_ref=Default och svalt den med hull och hår. Mammor är verkligen komplexa varelser, så även min. Även om vi just nu har en toppen relation.

 

[_husmusen_]

@tanten nej jag vet att det är svårt och jag vet att jag borde bli snällare mot mig själv. Men om inte jag har enorma krav på mig själv vet jag inte vad jag skulle hitta på
Som en klok vän sa till mig idag när jag beklagade mig över att mina muskler är trötta hela tiden "man kan inte gå från noll till hundra som du gjort nu, backa lite och kör lite lugnare en vecka. Vi hästmänniskor joggar våra hästar ett tag när de känns trötta. Gör samma själv".

 

[Nixehen]

Hej! Smyger in i tråden...
Har sisådär 70 kg övervikt (163 cm/136 kg) Som bäst mådde jag när jag vägde ca 65 kg men dit är det långt nu. Att komma under 100 kg vore stort.
Mitt problem är att jag äter för lite (oregelbundet) och sen slänger i mig godis eller mackor när jag är sugen/hungrig. Har även hypotyreos och tar Levaxin. Var till dietist för några år sen men det rann ut i sanden... gick ner 2-4 kg under den tiden men har sedan dess gått upp flera kg igen.
De senaste dagarna har jag iallafall kommit igång med promenader, rekordet blev i dag 2 promenader på totalt 3,1 km. Känner mig nöjd med mig själv. Hade tidigare problem med fötterna, fick ont under och mellan promenaderna så jag slutade gå men nu har jag nya skor som uppenbarligen är bättre.
Siktar in mig att gå 1-2 promenader om dagen hädanefter och försöka äta lunch, mellanmål och middag varje dag, hatar att laga mat och är urdålig på det så det blir hel- och halvfabrikat. Nåja, bättre än godis iallafall...
Ja, det var lite om mig.

Hej och välkommen!
Att börja med promenader är verkligen toppenbra, vad duktig du är!

Ang. maten så är mitt tips att försöka laga bra, riktig mat ett par gånger i veckan - men laga då ordentligt så att du har schyssta matlådor att ta till vartefter - då är det lättare att slippa undan snabbmats-/smörgåsfällan.
Jag försöker att alltid fylla halva tallriken med grönsaker, gärna både tillagade och råa - det mättar ögat, är gott och nyttigt och förhindrar att jag fyller upp tallriken med pasta/potatis/ris och sovel för att mätta ögat.

 

[Rosett]

Hej och välkommen!
Att börja med promenader är verkligen toppenbra, vad duktig du är!

Ang. maten så är mitt tips att försöka laga bra, riktig mat ett par gånger i veckan - men laga då ordentligt så att du har schyssta matlådor att ta till vartefter - då är det lättare att slippa undan snabbmats-/smörgåsfällan.

Tack!

Kan tyvärr inte göra matlådor pga min pyttefrys, har bara frysfack och ingen plats för en frys. Dessutom är det så svårt att laga mat tycker jag. Jag lyckas sällan få det smakligt.

 

[Nixehen]

Jag kramar min chokladkaka nu och trycker ner mig själv. Fin vecka detta.

Jag vet att du inte gillar mig, men jag gör ett försök ändå.

Vad ger dig motivation? Jag vet ju att du gick ned rätt mycket här runt nyår? Superstarkt jobbat! Vad fick dig att hitta motivation/ork då?
Hur skulle du vilja att din vardag såg ut med träning/kost? Vilka delmål och belöningar skulle du kunna tänka dig för att känna dig motiverad att jobba för dem? (Jag har en lista med saker jag kommer få unna mig en efter en vartefter jag når nya mål - när jag hade tappat mina första 10cm i midjan fick jag en tatuering tex. Sen har jag sådant som Vandringskängor, Tatuering, Resa etc - saker som jag gärna vill ha men som är lite mer än vardag helt enkelt och som får bli mina treats istället! ) Målen kan ju vara helt andra saker än just x-antal kilo eller y-antal centimeter - det kan ju handla om att ha loggat aktiv tid varje dag en hel månad på endomondo, eller att klara av att simma x-längder på en viss tid, eller springa X-kilometer på en viss tid/utan paus eller klarat 7dagar på raken utan godis eller vad som. Vad som än är utmanande och motiverande i lagom dos. Små delmål som känns och är uppnåeliga inom en rimlig tidsram tror jag skarpt på!
Man måste utmana sig själv, men inte utsätta sig själv för utmaningar som är större än man rimligen kan klara av - för då tror jag att man bryter ihop direkt. Känslan av att misslyckas kan sänka den bästa... Men känslan av att LYCKAS är fantastisk ju!

Just för dig så tror jag att det bästa vore att släppa vågen/måttbandet ett tag och helt enkelt fokusera på att försöka hitta en rutin i fysisk aktivitet och bra kost. För jag tror att du är som jag och snöar in på vad vågen/måttbandet visar och blir hemskt nedslagen när det visar ett sämre resultat än vad man förväntat sig/hoppats på. Jag har gjort så att jag BARA får mäta mig den 1:a i varje månad. En gång per månad alltså, just för att inte bli manisk. Och det funkar för mig, hyfsat i allafall.

Jag hoppas att jag inte framstår som elak eller osympatisk nu med mitt inlägg, för det är verkligen inte min mening alls - tvärt om!