Tjockistråden!

[Ackio]

Välkommen till de nya !

Jag sitter med huvudet trött och försöker göra stallschema för 3 mån framåt åt stallet. Detta med kalender från 2014. Behöver jag säga att röda dagarna hamnade lite fel Gör om gör rätt! Idag har jag inte tränat. Blivit lite skum vilodag för är funktionär på tävlingarna hos oss denna helg. Så enda träningen blir bombärande, riva, höja, sänka osv då man är banpersonal. Så gäller tänka på vad man äter.

 

[pemi]

Motionen här idag blev 1 tim skogstur med häst och sen promenad (20 min enkel väg) till och från ridhuset med dotter på ponny. Däremot så har jag ätit vad jag känt för, brukar göra det på helgerna (inom rimlig gräns), men på måndag har jag 2-dag igen. :-)

 

[Marty]

Dålig motionsvecka med nytt jobb och snö som vräkt ned i flera dagar. Hästen har fått vila i tre dagar, liksom jag. Men imorgon ska jag försöka ta mig ut och motionera hästen och även åka och träna har jag tänkt. Har inte vägt mig på rätt länge så jag tänkte försöka göra det imorgon. Jag väger mig ju bara på morgonen och det orkar jag inte riktigt när jag går upp klockan 6...

Matmässigt har det gått hyfsat denna vecka i alla fall. Håller koll på portionerna och hållit mig ifrån de flesta sötsakerna. Blev bara lite nötter ikväll och avslutningsfika för en kollega igår med en liten bit semmeltårta. Är faktiskt inte ens sugen på godis just nu. Känns hoppfullt .

 

[Nixehen]

Min månad slutade med 36h 10min loggad tid i endomondo (inkl promenader) eller 13h 32min (exkl. promenader).
Dessutom vann jag buke-beach-kilometer-utmaningen för Januari - Go me!

 

[landet]

Glömde mäta mina mått i går men gjorde det i dag istället.
Från start (26/11)
- 13.2kg
har minskat mitt BMI med 4
-6cm i midjan
-3cm på höfterna
-1,5 cm hals

Jag är nöjd, nu har jag börjat jämna ut i viktnedgång, händer i så mycket från vecka till vecka. Men har som mål att komma ner 5kg till sommaren.

Jag motionerar inte så mycket men försöker äta rätt hela tiden istället. Igår var det svårt när vi var bortbjudna och fick varma mackor med massor av ost. Men får lida för det i dag istället.

 

[Casteloro]

Hallå hej! Här hör jag hemma! Har 30-35 kg att gå ned innan normalvikt. Har vääääldigt svårt att motivera mig trots att lillsyrran har sagt att hon ska bjuda mig på en två veckors utlandssemester med all inklusive (är ingen frossare trot eller ej) om jag går ned 20 kg till sommaren. Hallå! Världens sporre liksom! Men den biter inte!

Jag måste bestämma mig och tänka nu jäklar! Men min hjärna har liksom satt stopp för allt vad det där heter (gäller inte bara mat och motion). Jag har ett mantra som går "jag orkar inte" och det har tagit över mitt liv känns det som.

Gå ned i vikt behöver jag för min hälsas skull. Tips till mig?

 

[Tassetass]

Hallå hej! Här hör jag hemma! Har 30-35 kg att gå ned innan normalvikt. Har vääääldigt svårt att motivera mig trots att lillsyrran har sagt att hon ska bjuda mig på en två veckors utlandssemester med all inklusive (är ingen frossare trot eller ej) om jag går ned 20 kg till sommaren. Hallå! Världens sporre liksom! Men den biter inte!

Jag måste bestämma mig och tänka nu jäklar! Men min hjärna har liksom satt stopp för allt vad det där heter (gäller inte bara mat och motion). Jag har ett mantra som går "jag orkar inte" och det har tagit över mitt liv känns det som.

Gå ned i vikt behöver jag för min hälsas skull. Tips till mig?

Kanske kan låta som en konstig fråga, men har du en ärlig insikt i varför du är överviktig?

För mig blev det min första uppgift, att besvara den frågan, för först då kunde jag börja forma en plan som faktiskt kändes genomförbar och då kom också orken.

 

[landet]

Hallå hej! Här hör jag hemma! Har 30-35 kg att gå ned innan normalvikt. Har vääääldigt svårt att motivera mig trots att lillsyrran har sagt att hon ska bjuda mig på en två veckors utlandssemester med all inklusive (är ingen frossare trot eller ej) om jag går ned 20 kg till sommaren. Hallå! Världens sporre liksom! Men den biter inte!

Jag måste bestämma mig och tänka nu jäklar! Men min hjärna har liksom satt stopp för allt vad det där heter (gäller inte bara mat och motion). Jag har ett mantra som går "jag orkar inte" och det har tagit över mitt liv känns det som.

Gå ned i vikt behöver jag för min hälsas skull. Tips till mig?

Ungefär sådär kände jag innan oxå. Sedan kom jag till en pungt där jag började fundera hur ska jag gå ner i vikt. I det stadiet var jag ca ett år.!

Har gjort försök att börja träna, men unnar mig då mer än vad jag förbrukar.

Nu kör jag med matdagbok. Och räknar kalorier. Får riktiga aha upplevelser vad egentligen allt innehåller.

Börja smått och se långsiktigt så går det lättate.

 

[lil-sis]

Hallå hej! Här hör jag hemma! Har 30-35 kg att gå ned innan normalvikt. Har vääääldigt svårt att motivera mig trots att lillsyrran har sagt att hon ska bjuda mig på en två veckors utlandssemester med all inklusive (är ingen frossare trot eller ej) om jag går ned 20 kg till sommaren. Hallå! Världens sporre liksom! Men den biter inte!

Jag måste bestämma mig och tänka nu jäklar! Men min hjärna har liksom satt stopp för allt vad det där heter (gäller inte bara mat och motion). Jag har ett mantra som går "jag orkar inte" och det har tagit över mitt liv känns det som.

Gå ned i vikt behöver jag för min hälsas skull. Tips till mig?

En semesterresa är för mig inte en motivator till en livsstilsändring. Gå ner 10kg för att komma i bikinin kanske men that´s it. Det är en väldigt kort och yttepytteliten del av livet. Det spelar inte ens någon roll vad du äter på just den resan.

Jag är egentligen inte säker på att jag har hittat rätt motivation nu heller men däremot hände det lite saker som sparkade mig över gränsen så jag tog beslutet att över huvud taget försöka få hjälp med en Gastric Bypass. Jag tycks inte kunna bli gravid på rätt ställe och behöver IVF = de har krav på BMI. Och så vill jag kunna rida min nya ponny utan dåligt samvete.

De två sakerna sammantaget gjorde att jag under en liten båtresa med sambon tog beslutet att skriva och skicka en egenremiss. Och sen åkte jag bara med på tåget (och pushade lite).

"Jag orkar inte" måste man bortse ifrån.

 

[Fraggel_Tess]

- 0,6 kg denna invägning, men i fredags kommer den däringa rödagrejen och hälsade på så egentligen är nog minskningen mer. Nu är det bara 8,5 kg kvar, men det lär väl ta sin lilla tid!

 

[Emor]

Hallå hej! Här hör jag hemma! Har 30-35 kg att gå ned innan normalvikt. Har vääääldigt svårt att motivera mig trots att lillsyrran har sagt att hon ska bjuda mig på en två veckors utlandssemester med all inklusive (är ingen frossare trot eller ej) om jag går ned 20 kg till sommaren. Hallå! Världens sporre liksom! Men den biter inte!

Jag måste bestämma mig och tänka nu jäklar! Men min hjärna har liksom satt stopp för allt vad det där heter (gäller inte bara mat och motion). Jag har ett mantra som går "jag orkar inte" och det har tagit över mitt liv känns det som.

Gå ned i vikt behöver jag för min hälsas skull. Tips till mig?

Det gäller att hitta motivationen på ett sätt. När jag var gravid med äldsta dottern gick jag upp en hel del, 25 kg närmare bestämt och då stod vågen på +10 redan innan... Därefter gjorde jag ett försök att gå ner men var inte riktigt motiverad då vi ville ha fler barn och i mitt huvud var det "går jag ner nu kommer jag bara gå upp vid nästa grav, helt ovärt..." så jag gick aldrig ner. Blev gravid igen, och gick den gången upp "bara" 10 kg, men hade då en betydligt högre startvikt än innan. Nu är jag redo att ta tag i det, känner mig klar med graviditet och annat och har hittills gått ner över 20 kg från förlossningen, och jag ammar inte bort mina kilon utan svettas ut dom. Ätit nyttigt har jag gjort hela tiden matmässigt men för mycket sötsaker har det blivit så det är kapat, plus mer motion då, inte bara promenader utan ordentliga gympapass. Jag har nu en bit över 20 kg kvar tills min målvikt och känner mig mer taggad än på länge att ta tag i dom kilona och ge det den tiden det tar. Om jag lyckas återstår dock att se, men jag försöker.

 

[tanten]

Mina kilon kom det år jag fick problem med sköldkörteln och gick upp 20 kilo på en höst. Ett kilo i veckan oavsett vad jag gjorde. Testade till och med att fasta en vecka, och gick upp det där kilot ändå.
Tio kg har jag fått bort men sedan har jag legat på ungefär samma vikt i ett antal år. Inte ens våren jag gick på cellgifter och verkligen inte åt något alls gick jag ner.

Nu måste jag. För hälsans skull.
Hårda bandage framöver. Jag äter ju redan små portioner. Inget godis, inga chips, ingen läsk. Men jag ska minska ner på ost och minska mina portioner ännu mer. Äter idag frukt till mellanmål fm och em och det ska jag sluta med. Ett antal kolhydrater försvinner där.

Kroppen är inte samarbetsvillig. Dels så krånglar den med mitt blodsocker (diabetiker) och dels så släpper den ibland kilon utan att jag gör något alls resp lägger på utan att jag ändrar. Men så har den alltid varit. Det gör att jag itne alls har några illusioner om att det verkligen ska gå att gå ner de där kilona ens om jag svälter mig. Men jag gör ett försök. Jag ger det till halvårsskiftet. Har jag intet tappat något tills dess ger jag upp.

Kokade köttben igår. I morse tog jag bort fett och ben och gjorde köttsoppa av det. Det är i stort sett fettfritt och en massa grönsaker och rotfrukter. Det blir min lunch några dagar framöver.

När jag känner att byxorna börjar glappa i midjan ska jag köpa batterier till vågen.

 

[Casteloro]

Kanske kan låta som en konstig fråga, men har du en ärlig insikt i varför du är överviktig?

För mig blev det min första uppgift, att besvara den frågan, för först då kunde jag börja forma en plan som faktiskt kändes genomförbar och då kom också orken.

+ Alla andra; Oj så mycket respons!

Men för att besvara din fråga @Tassetass så tycker jag att jag har en ärlig insikt i varför jag är överviktig. Motion har inte alltid varit en del av mitt liv, endast i perioder. När jag fyllde 16 år och mina föräldrar separerade bodde jag tillsammans med pappa, det var en början till ett slappare förhållningssätt till godis och mat. I samma veva blev jag även ganska djupt deprimerad, vilket har suttit i till och från sedan dess.

Jag tröstäter en del, eller har åtminstone gjort. Idag har jag alldeles för dålig rutiner och med ett arbete som inte har främjat för bra rutiner. Annars brukar ju arbete kunna styra upp det där, tycker jag. Nu har jag börjat att försöka få i mig en Nutrilett smoothie på halvtid runt lunch (har ingen lunch och har ej möjlighet till att stå och äta något i det yrket jag har), jag dricker mycket vatten och innan jag åker hem vid 15-tiden har jag ett äpple eller annan frukt att tillgå bara för att jag inte ska krevera innan jag är hemma innanför dörren. Det har fungerat väldigt positivt måste jag säga.

Jag vill bara vara hälsosam och känna mig frisk. Så mycket skit som jag stoppar i min mun nu, det är ju helt åt skogen. Jag är också en person som tänker mycket, som "måste" ha saker planerade för att jag ska kunna genomföra saker. Min syster röt i och menade att jag inte skulle fundera så mycket! "Lägg av med godis mitt i veckan och börja motionera så går du ner i vikt!". Jag har inga problem med sköldkörteln, men det har min syster och hon har större problem än mig trots att hon har gjort en gastric bypass. Skillnaden är att hon har ett jävla anamma, medans jag känner att jag skulle vilja ta den enkla vägen och riskerna med att göra en operation. Nu skulle jag aldrig göra det, för jag kan gå ned i vikt bara jag lägger manken till. Och även om jag skulle göra en operation så skulle det kännas bortkastat på grund av att min inställning inte skulle försvinna i och med den.

Nu försöker jag promenera varje dag och jag har gått ner lite i vikt, men jag har i övrigt väldigt svårt att komma igång. Funderar på att lägga pengar på att gå till en personlig tränare och ringa dietisten så att jag får lite stöd utifrån också. Men jag skulle verkligen behöva väcka min hjärna som verkar ha gått i ide.. jag går mest på autopilot nu. Och det är ju ett kapitel för sig!

 

[Casteloro]

En semesterresa är för mig inte en motivator till en livsstilsändring. Gå ner 10kg för att komma i bikinin kanske men that´s it. Det är en väldigt kort och yttepytteliten del av livet. Det spelar inte ens någon roll vad du äter på just den resan.

Jag är egentligen inte säker på att jag har hittat rätt motivation nu heller men däremot hände det lite saker som sparkade mig över gränsen så jag tog beslutet att över huvud taget försöka få hjälp med en Gastric Bypass. Jag tycks inte kunna bli gravid på rätt ställe och behöver IVF = de har krav på BMI. Och så vill jag kunna rida min nya ponny utan dåligt samvete.

De två sakerna sammantaget gjorde att jag under en liten båtresa med sambon tog beslutet att skriva och skicka en egenremiss. Och sen åkte jag bara med på tåget (och pushade lite).

"Jag orkar inte" måste man bortse ifrån.

Jag älskar utlandet så det borde vara den största sporren för mig! Jag har ju precis som dig väldigt svårt att bli gravid, detta utan min övervikt. Risken är stor att jag inte kan bli gravid överhuvudtaget, men jag vill inte ha barn (nu iaf), så det motiverar inte heller.

Det finns inget som motiverar, och jag skulle kunna säga att om man slog upp ordet negativ i ordlistan så skulle det stå; Negativ --> Strindlund personifierad. Ändock, tycker jag också att jag har väldigt mycket insikt i min situation etc så bara där borde jag ha en fördel.

 

[lil-sis]

Skillnaden är att hon har ett jävla anamma, medans jag känner att jag skulle vilja ta den enkla vägen och riskerna med att göra en operation.

Det är inte ENKELT att välja operation. Varken före eller efter.
Men för en del, som mig, så är det ENDA sättet. (Än så länge iaf).

 

[Casteloro]

Det är inte ENKELT att välja operation. Varken före eller efter.
Men för en del, som mig, så är det ENDA sättet. (Än så länge iaf).

Nej, men det förstår ju jag också.. i teorin känns det enkelt, men i praktiken är det säkert svårt. Det var just därför jag nämnde det här med inställningen och att den inte skulle försvinna i och med en operation.

 

[Ackio]

Operation är inte en lösning. Det är en hjälp. Har man inte mental motivation till att börja nytt liv och ändra rutinerna kommer den inte hjälpa i längden. Vet tre som gjort den, alla feta igen för de förstörde kropparna igen. Särskilt hon som var van vid tröstäta.

Välkommen @Strindlund i tråden Känn dig hemma här hos oss!

 

[Ackio]

Själv vägde jag mig idag trots lite godis och ostbågar igår. Ska väga in mig varje ny månad.
Avslutar med ett -5,2 kg under januari! Bättre än jag trodde och äntligen under 130 kg igen.

Vägt det sen jag blev sjuk i cancer, började gå ner 2012 men slutade med en inre blödning och sängläge.
Så då gick man ju upp lika fort igen. Så känns som man blir skjuten i knäna men reser sig igen just nu.
Dock envisas jag med kämpa igen. Mitt tröstätande har jag sakta fått lite kontroll över nej inte helt)

 

[HlínLover]

Hej!
Ny här i senior-forumet, hänger mest på islandshästforumet Men sen såg jag denna tråden och tänkte det va tråden för mig
Jag har i flera år kämpat med övervikt och den urartade väl ordentligt på gymnasiet, ni vet man bodde hemifrån och kunde äta vad man ville. Och så ville man äta det ens smala kompisar åt men min kropp förbrände inte det utan la det på lår, rumpa och ja allting! Sen har det vart plugg och mycket jobb emellanåt så har inte hunnit och ärligt inte orkat ta tag i det.
Förra våren, typ i April så tog jag tag i det ordentligt, la om kosten, åt inget socker och inga kolhydrater alls. När jag hade gått ner dom 10 första kilorna (jobbar med hästar så rör mig hela tiden) så började jag även jogga, kanske 2-3 km 4-5 dagar i veckan. Sprang inte hela tiden men puschade mig själv till mer hela tiden. Gick ner totalt 19,5 kg, sen kom sommaren och det vart GALET mycket jobb så tanken på att ut och jogga efter en 10 h dag var inte att tänka på, och iom det va snålt om tid överlag så slängde man ihop nån pastarätt här och där. DEt eskilerade totalt. Sen har jag inte haft orken elelr motivationen till att börja igen. Blav av med jobbet osv och det blev tungt. Men jag känner också att allt socker och kolhydrater gör att jag mår sämre psykiskt också, så nu ska jag ta tag i detta igen. Försöka undvika pasta iaf. Godis är jag inte överförtjust i längre, men choklad! Så ska hålla det till fredagar kanske, så man får unna sig någon bit ibland. Sen har jag gått med i "plank-utmaning" och "squats-utmaning" så ska försöka med det och sen va ute på PW/jogging minst 20 min 4-5 dagar i veckan och hoppas det börjar rulla neråt igen.
Gick upp kanske 6-7 kg igen och dom ska väck och ca 10 kg till! Ska försöka hålla er uppdaterade

 

[Marty]

Jag går ju fortfarande inte ner i vikt! -0,1 visade vågen idag, och då har jag inte vägt mig på över en vecka. Men jag tror ändå på att försöka fortsätta som jag gör med små portioner och motion i så stor mängd jag hinner med. Har ju redan tagit bort det mesta i godis och onyttighetsväg. Och tyvärr klarar jag inte av att verkligen svälta heller... Jag får extrem huvudvärk om jag går hungrig för länge.

Men imorgon är det en ny vecka med en chans att förlora mer vikt. Idag körde jag i alla fall jympa på Friskis igen. Var otroligt tungt men jag gav inte upp! Köpte träningskort idag så nu har jag betalat för ett år. Nu är det bara att köra ända in i kaklet! Jag ska *piiiip* fixa det här. Jag känner mig så brutalt tjock och otränad.