Tala om för någon att hen är tjock.

På vilket sätt uppmuntrar man, eller normalisera fetma genom att lägga ut en bild på sig själv?

När det här spåret om normalisering av fetma påbörjades så var det ju utifrån "kroppspositivism".
Inte att en enskild individ lägger en normal bild på sig själv på fb.
Men det kan ju vara jag som missuppfattade situationen och själv tolkade in att det gällde någon bild som var avsedd som sådan.

Jag menar då att genom att lägga ut "normaliserande" eller "positiva" bilder på överviktiga och feta kroppar så talar man om att övervikt eller fetma är något normalt, kanske till och med lite positivt.

Jag menar att gråskalan är väldigt lång från att censurera - inte få lägga ut bild - till att lägga ut som ett statement.
Och försöker, helt misslyckat uppenbarligen, resonera kring att det finns negativa aspekter med att lägga ut positiva bilder och normalisera övervikt och fetma.

Där de negativa aspekterna då alltså är att normalisera en riskfaktor.
 
Fruktansvärt verkligen. Och att folk köper det här och tänker WOW... :banghead::turd:
Och de mår säkert jättebra efter ha läst tidningen och sett allt man kan göra bättre, för det är ju aldrig tillräckligt :up:

En grej till som jag glömde när jag skrev inlägget - sääääkert att det där fotot inte är retuschad, så att modellen själv inte kan ens nå upp till det idealet :up:

(Obs, alla :up: i detta inlägg dryper av ironi)
 
En sak jag inte förstår och det är väl lite halvt OT till tråden nu men om man nu vill göra gällande att fetman sätter kroppen i en sådan position att kcal in/ut inte gäller och allt i princip är hopplöst när det gäller hanterande av kosten varför försöker man sig då ens på riskabla operationer som GBP? Den kommer inte förändra hormonstatus eller fetman i sig utan ger väl vad jag vet bara bättre förutsättningar för att kunna etablera andra vanor? Vad är det jag missar med hur den påverkar hur fetman fungerar?
 
OT, men vilka sjukt fina ögon du har!

Jag kan inte förstå att folk gör så?! :nailbiting:

Jag kan absolut stirra på vad folk lägger upp på bandet när dom handlar, men helt orelaterat till hur dom ser ut. Typ "wow, chips, godis och läsk! Jag skulle få en sockerchock". Brukar dock mest vara tonåringar som handlar stora mängder sånt.

Jag brukar fastna med blicken på folk pga snygg frisyr/snygg tröja osv. (Eller bara ett utseende jag attraheras över, då kan jag nog stirra lite) Jag tänkte på den här tråden när jag gick genom korridoren och insåg med glädje att jag inte spontant reagerade på folks kroppsform. Om det är något extremt undvikande så dras blicken gärna dit automatiskt (typ extremt hår) och då får jag medvetet tänka på att inte "råka stirra".

Men jag tänker att en blick behöver inte vara negativt ALLA gånger, även om den garanterat är det när det är som du beskriver.
Jag kan råka stirra ibland jag också, det ser jag som fullt normalt, men stirrar någon av äckel eller så så tenderar det att märkas. Likadant med kundvagnar och grejer på varubandet, man märker skillnaden mellan att råka lägga blicken där och att stå och rynka på näsan åt vad en köper liksom. Själv har jag i många år vägrat handla chips åt flera personer samtidigt för att jag döms ut som ett fetto som ska möla 53 chipspåsar. Likadant med att gå till pizzerian, jag bor asnära men tar hemkörning för folk ser bara ett fetto som ska möla pizza, även om jag bara vill ha en jäkla sallad. Köpte en pint B&J åt syrran idag, det var jobbigt bara att stå och leta efter rätt sort för jag vet så väl vad folk tänker om mig.

Jag tror att om folk som inte utsätts var mer uppmärksamma på problemet så hade ni kunnat se en del av det ni också. Som på ett träningspass, rätt vad det var stod en kille och bara hånflinade åt mig. Min syster som aldrig förstått det där såg honom och ptja, let's just say att det finns en annan förståelse efter det. Det är som män som inte ser sexuella trakasserier, man måste som icke utsatt vara medveten för att se det och kunna förstå det.

Jag sökte efter en bild till en annan tråd när jag kom över den här bilden, och kom tänka på att den passar ju bra här också.
ElizBanksWH1.jpg

Så det är en tidning som ska handla om kvinnors HÄLSA - vad spännande, då tar vi en titt på omslaget för att se vad för visdom den kan delge oss.

Och den största texterna handlar om "HOT BODY EXPRESS" för att bli smal och SEXIG snabbt. "LOSE YOUR BELLY" - dvs man ska inte ha någon mage/bukfett alls. Och så den där lilla texten om vad MÄN verkligen vill ha i sängen, för det är ju något som alla kvinnor vill - satisfy your man woman! Och inga rynkor eller fläckar på huden tack. Plus SELFIES! Vad det nu har med hälsa att göra...

Hoppas att jag inte gav någon en blodpropp eller något med den här bilden :meh: Ber om ursäkt i förväg isåfall (pst @Saeta @gul_zebra :angel:)

Går bättre för den vännen än den bekantingen som opererade sig och är lika överviktig nu som innan, så jag är ledsen att göra dig besviken (not!) men det går alltså bra för vännen att hålla sin vikt +- nått kilo hit eller dit. Det är ju ett pågående projekt, att jobba med tankarna, suget, kosten, träningen för att inte falla tillbaka i de vanor som fanns innan och det tog ÅR av hårt jobb för att gå ner de där +80 kilona.
Kul för henne att hon är en av de 2-5% som kan det. Jag föreslår som sagt att du kontaktar de som forskar på området eftersom hon tydligen är mer representativ än de 95-98% som inte kan hålla sin vikt.
 
En sak jag inte förstår och det är väl lite halvt OT till tråden nu men om man nu vill göra gällande att fetman sätter kroppen i en sådan position att kcal in/ut inte gäller och allt i princip är hopplöst när det gäller hanterande av kosten varför försöker man sig då ens på riskabla operationer som GBP? Den kommer inte förändra hormonstatus eller fetman i sig utan ger väl vad jag vet bara bättre förutsättningar för att kunna etablera andra vanor? Vad är det jag missar med hur den påverkar hur fetman fungerar?
Det är inte hopplöst - men...
1) det ska vara ett fritt val
2)"goda råd" (elaka pikar) hjälper inte
3) spannet för vad som är hälsosam vikt är större än normen vill göra gällande - och ibland måste man välja mellan en riskfaktor (t.ex. övervikt) för att undvika en annan (t.ex. rökning eller en ätstörning)

Och 4) Gör dig inte dummare än du är - det behövs sällan
 
Ok @kryddelydd kan du då berätta skillnaden på en bild som normaliserar och uppmuntrar till fetma och en bild på en glad överviktig person?

För det var ju inte ok att lägga ut en bild på sig i underkläder om man både va glad och tjock även om man nu bara gjorde det på sin Instagram, samtidigt skriver du att det inte handlar om man inte ska få lägga ut bilder
 
Det är inte hopplöst - men...
1) det ska vara ett fritt val
2)"goda råd" (elaka pikar) hjälper inte

Och 3) Gör dig inte dummare än du är - det behövs sällan
Ja självklart ska det vara ett fritt val och man väljer själv hur man vill leva sitt liv jag får bara inte ihop det. Hur gör jag mig dummare än jag är? Jag är genuint nyfiken.
 
När det här spåret om normalisering av fetma påbörjades så var det ju utifrån "kroppspositivism".
Inte att en enskild individ lägger en normal bild på sig själv på fb.
Men det kan ju vara jag som missuppfattade situationen och själv tolkade in att det gällde någon bild som var avsedd som sådan.

Jag menar då att genom att lägga ut "normaliserande" eller "positiva" bilder på överviktiga och feta kroppar så talar man om att övervikt eller fetma är något normalt, kanske till och med lite positivt.

Jag menar att gråskalan är väldigt lång från att censurera - inte få lägga ut bild - till att lägga ut som ett statement.
Och försöker, helt misslyckat uppenbarligen, resonera kring att det finns negativa aspekter med att lägga ut positiva bilder och normalisera övervikt och fetma.

Där de negativa aspekterna då alltså är att normalisera en riskfaktor.
Förlåt men jag är nyfiken. Om man är överviktig, och känner sig sexig i sin kropp och vill visa upp det framför en kamera. Precis som andra "normalviktiga" kan känna. Dvs man visar sin kropp i ett positivt ljus.
Ska man inte få det då?
 
Du går på som en buffel i en porslinsaffär - @Görel har pekat på verktyg för att arbeta med folk och hur hon i sitt arbete arbetar för att jobba med människor som måste ändra hur de lever, men du lyssnar inte för du anser dig ha rätt. Du lyfter en kompetens (läkare - och inte ens vad din specialitet är) som i sammanhanget (information och kunskapsförmedling) är tämligen inrelevant.

Det inlägg du svarar på, försöker reflektera kring orsaker/förklaringar till varför läkare (som är den yrkesgrupp som har tagits upp, tillsammans med ett par dietister) tar upp frågan om övervikt även i situationer där patienten tycker att det saknar relevans.
Jag har inte skrivit om mig själv i min yrkesroll i något inlägg förutom mitt första där jag beskrev att i yrkesrollen tar jag upp det. Eftersom det många gånger är relevant. I det inlägget tänkte jag inte på att beskriva orsaken, det vill säga uppdraget från i sista hand socialdepartementet.
I övriga inlägg har jag som sagt inte syftat på min egen verksamhet. Ja, jag tar upp frågan som sagt. Men då utifrån specifika frågeställningar där vikten har en relevant och viktig betydelse. Inte i allmänt förebyggande syfte. Och genom att "erkänna" det så erkänner jag också att jag inte följer propåerna från myndigheterna.

Jag anser att vi för ett par parallella diskussioner i den här tråden.
Den ena diskussionen, som jag inte gett mig in i mer än genom att skriva att diskriminering inte är OK, och liknande korta kommentarer, handlar om att många upplever att andra människor kommer med nedlåtande blickar eller kommentarer.
Den sidan har jag - trots att jag varit mer eller mindre överviktig eller på gränsen hela livet - ingen egen erfarenhet av.

Den andra diskussionen, där jag svarar, handlar ju mer om "vårdens" del av överviktsdebatten.
Jag har tidigare skrivit att jag tycker att det är synd att ämnet blir så laddat.
Att ämnet blir så väldigt laddat innebär ju att det blir nästan omöjligt att mötas på neutral mark i en diskussion.
Laddningen innebär ju också att många människor känner sig kränkta av att övervikt tas upp inom vården. En orsak till reaktionen kan ju faktiskt vara att man anser det vara irrelevant - och inte känner till hälso- och sjukvårdens uppdrag att jobba förebyggande med riskfaktorer.
Jag tänker att det ibland kan göra att man ser på saker med lite mildare blick om man förstår orsaken. Jag tror inte att de läkare som åsyftats av skribenter, har tagit upp övervikt för att vara elaka. Men de har uppfattats så, vilket är synd.

Och jag kan inte riktigt komma på något mer att säga om elakheter från omgivningen än att det självklart inte är OK.
End of discussion, liksom. Vad mer tycker du att man ska skriva eller säga i just den frågan?

Och jag upplever att du - och några till - gör påhopp och drar slutsatser om min förmåga i mitt yrkesutövande och ifrågasätter min lämplighet.
Det känns lite konstigt att ni gör utifrån ett sådant här forum: i en allmän diskussion försöker jag avstå från emotionella sidospår.
I min yrkesvardag uttrycker jag mig inte lika som här. Är det konstigt?
 
Du går på som en buffel i en porslinsaffär - @Görel har pekat på verktyg för att arbeta med folk och hur hon i sitt arbete arbetar för att jobba med människor som måste ändra hur de lever, men du lyssnar inte för du anser dig ha rätt. Du lyfter en kompetens (läkare - och inte ens vad din specialitet är) som i sammanhanget (information och kunskapsförmedling) är tämligen inrelevant.

Kort extrasvar.

Hur jag gör i min arbetsvardag har du ingen aning om. Inte @Görel heller.
 
Förlåt men jag är nyfiken. Om man är överviktig, och känner sig sexig i sin kropp och vill visa upp det framför en kamera. Precis som andra "normalviktiga" kan känna. Dvs man visar sin kropp i ett positivt ljus.
Ska man inte få det då?

Jag uppfattar som om du tolkar mina inlägg i ett individ-perspektiv?
Jag tänker generellt.
 
En sak jag inte förstår och det är väl lite halvt OT till tråden nu men om man nu vill göra gällande att fetman sätter kroppen i en sådan position att kcal in/ut inte gäller och allt i princip är hopplöst när det gäller hanterande av kosten varför försöker man sig då ens på riskabla operationer som GBP? Den kommer inte förändra hormonstatus eller fetman i sig utan ger väl vad jag vet bara bättre förutsättningar för att kunna etablera andra vanor? Vad är det jag missar med hur den påverkar hur fetman fungerar?
Förutom att magsäcken minskar så att man inte kan äta mer än yttepytte små portioner, så minskar även upptaget i tarmen, det är det som gör att många måste äta tillskott av vitaminer och mineraler eller tom ta sprutor. Man bygger alltså om hela kroppen för ständig svält, så personen får svälta sig igenom livet, ibland fungerar det inte och då går man upp vikten igen. Skillnaden ligger i att man hindrar kroppen från att ta upp näring och att man minskar hungerskänslorna genom att minska magsäcken. Så man kompenserar för det kroppens försök att återta sin storlek.
 
Ok @kryddelydd kan du då berätta skillnaden på en bild som normaliserar och uppmuntrar till fetma och en bild på en glad överviktig person?

För det var ju inte ok att lägga ut en bild på sig i underkläder om man både va glad och tjock även om man nu bara gjorde det på sin Instagram, samtidigt skriver du att det inte handlar om man inte ska få lägga ut bilder

Jag syftar på generell nivå, inte individuell.

Jag tänker att om man lägger ut en bild på en överviktig kropp på en blogg som handlar om att övervikt är bra, då uppmuntrar man till att normalisera övervikt.

Om man lägger upp en "normal" bild på sig själv på ett forum så är det mer neutralt.

Jag har inte instagram och liknande, och jag har ju - som de flesta andra - min "filterbubbla" på fb. I mitt fb dyker det normalt sett inte upp att folk lägger ut underklädesbilder i sitt flöde.
Om någon av mina vänner lade ut en underklädesbild på sig själv i en lite utmanande pose, skulle jag tycka att det var väldigt överraskande. Oavsett om det var någon av mina rundare eller smalare vänner.

Men jag ser det ju som rätt ovanligt att lägga ut den typ av bilder på sig själv, som @Saeta vågade bjuda på sig själv här.

Så ja, jag tycker nog att det är ett statement redan att lägga ut den typen av bild på sig själv faktiskt.
 
Förutom att magsäcken minskar så att man inte kan äta mer än yttepytte små portioner, så minskar även upptaget i tarmen, det är det som gör att många måste äta tillskott av vitaminer och mineraler eller tom ta sprutor. Man bygger alltså om hela kroppen för ständig svält, så personen får svälta sig igenom livet, ibland fungerar det inte och då går man upp vikten igen. Skillnaden ligger i att man hindrar kroppen från att ta upp näring och att man minskar hungerskänslorna genom att minska magsäcken. Så man kompenserar för det kroppens försök att återta sin storlek.
Precis men då är det väl ändå i grunden kcal in/ut som gäller fortfarande vilket var det jag undrade om. Och nej jag försöker inte få det till att "det är bara att äta mindre utan operation" utan det jag ifrågasätter är påståendet att principen inte längre skulle gälla.
 
Och de mår säkert jättebra efter ha läst tidningen och sett allt man kan göra bättre, för det är ju aldrig tillräckligt :up:

En grej till som jag glömde när jag skrev inlägget - sääääkert att det där fotot inte är retuschad, så att modellen själv inte kan ens nå upp till det idealet :up:

(Obs, alla :up: i detta inlägg dryper av ironi)

Men exakt! Bilderna är självklart retuscherade.
Ja jisses vilken härlig värld vi lever i :love:
 
Jag syftar på generell nivå, inte individuell.

Jag tänker att om man lägger ut en bild på en överviktig kropp på en blogg som handlar om att övervikt är bra, då uppmuntrar man till att normalisera övervikt.

Om man lägger upp en "normal" bild på sig själv på ett forum så är det mer neutralt.

Jag har inte instagram och liknande, och jag har ju - som de flesta andra - min "filterbubbla" på fb. I mitt fb dyker det normalt sett inte upp att folk lägger ut underklädesbilder i sitt flöde.
Om någon av mina vänner lade ut en underklädesbild på sig själv i en lite utmanande pose, skulle jag tycka att det var väldigt överraskande. Oavsett om det var någon av mina rundare eller smalare vänner.

Men jag ser det ju som rätt ovanligt att lägga ut den typ av bilder på sig själv, som @Saeta vågade bjuda på sig själv här.

Så ja, jag tycker nog att det är ett statement redan att lägga ut den typen av bild på sig själv faktiskt.

OK. Men då är det ju inget vi är oense om, det är ett statement om man är glad trots att man är tjock enligt dig
 
Precis men då är det väl ändå i grunden kcal in/ut som gäller fortfarande vilket var det jag undrade om. Och nej jag försöker inte få det till att "det är bara att äta mindre utan operation" utan det jag ifrågasätter är påståendet att principen inte längre skulle gälla.
Ja väldigt förenklat, men det är ju svårt att leva på svältgränsen och knappast långsiktigt hållbart.
 
Förutom att magsäcken minskar så att man inte kan äta mer än yttepytte små portioner, så minskar även upptaget i tarmen, det är det som gör att många måste äta tillskott av vitaminer och mineraler eller tom ta sprutor. Man bygger alltså om hela kroppen för ständig svält, så personen får svälta sig igenom livet, ibland fungerar det inte och då går man upp vikten igen. Skillnaden ligger i att man hindrar kroppen från att ta upp näring och att man minskar hungerskänslorna genom att minska magsäcken. Så man kompenserar för det kroppens försök att återta sin storlek.
och @durachiny

GBP är intressant.
Det man gör är ju precis som du skriver att koppla om kroppen.
Man gör inte så att magsäcken minskar. Man kopplar förbi magsäcken och den översta delen av tunntarmen.

En orsak till bristerna är ju att kosten inte längre passerar den första delen av tunntarmen, där järn och B-vitaminer, till exempel, tas upp. Man måste alltså ge tillskott eftersom den senare delen av tunntarmen inte har samma upptagningsförmåga som den första delen.
Jag tror (men här är jag inte säker) inte heller att magsaften når ner i tunntarmen för matspjälkning heller, och magsaften - särskilt det ämne som kallas för intrinsic factor, har betydlse för järn och B-vitaminer.

Huruvida det händer något hormonellt behöver man antagligen forska mer på.
Det är nämligen inte helt ovanligt att en person som har typ II diabetes och blir GBP-opererad får kraftigt förbättrad sockeromsättning redan i stort sett i samband med operationen, alltså långt innan viktnedgången börjat.

dock tycker jag att det är lite skrämmande att tänka sig alla de biverkningar som faktiskt kommer sig av operationen och som är livslånga.
Exempelvis den klart ökande risken för alkoholmissbruk/beroende.
 

Liknande trådar

Relationer Jag skulle vilja bolla lite kring det här med initiativförmåga och känslan som jag har av att alltid vara den som tar initiativ och "tar...
2 3 4
Svar
76
· Visningar
6 631
Kropp & Själ Egentligen har jag ett fantastiskt bra liv. Jag älskar mitt lilla hus, jag älskar mitt yrkesval, jag har bra kollegor och en bra chef...
2 3
Svar
42
· Visningar
2 238
Senast: Thaliaste
·
Kropp & Själ I helgen har jag tävlat. Vita ridbyxor och tajt kavaj. Sen jag skadade mig och blev sjukskriven för snart tre år sen har min kropp...
5 6 7
Svar
139
· Visningar
14 029
Senast: manda
·
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
4 138
Senast: Anonymisten
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Dressyrsnack 17
  • Black Friday
  • Föl 2023

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp