Jag har verkligen försökt hålla humöret uppe sista veckorna men det går inget vidare. Efter tre månader terapi där jag flertalet gånger försökt få en plan om hur vi ska arbeta och vad jag behöver hjälp med så kom nästa slag i ansiktet.
Psykologen säger att hon inte kan hjälpa mig. Hon erbjuder att jag ska träffa en skötare med psykoterapeututbildning i stället.
Alternativt får jag stå i kö till annan psykolog men dom ska enligt henne inte vara lika bra som ”skötaren” och ha längre väntetid. Jag får inget svar på hur skötaren ska kunna hjälpa mig om psykologen inte kan.
Jag är rätt knäckt just nu och jag vet inte hur jag ska tänka. Så lång tid för ingenting, för mötena har faktiskt inte gett någonting alls vilket psykologen höll med om. Visst mår jag bättre än för tre månader sen men långt ifrån bra och inte är det psykologens förtjänst. Så antingen är hon kass på sitt jobb eller så är jag ett hopplöst fall.
Överkörd är ordet....
Kramar i mängder