Svinig kille

[Lovisaleonora]

Vill tillägga att de här människorna är proffs på att manipulera andra. Omedvetet eller medvetet, spelar mindre roll för den som utsätts.

Eftersom de är proffs på det de gör, är det viktigt att inte utsätta sig innan man känner att man kan hantera och reda ut vad som är en manipulation. Av känslomässiga skäl är det ju lätt att vilja tro på alla vackra, sockersöta tal som levereras.

 

[BernT]

Det går utmärkt att ändra sig över en natt. Han kanske träffar någon som han faller totalt för, som motiverar honom att ändra sig för att ett förhållande annars är uteslutet. Det har hänt många.

Det du nog måste inse är att han inte kommer ändra sig för din skull. Och han ser ingen anledning att ändra sig alls, eftersom han inte gör det. Du stannar ju kvar, går tillbaka och håller truten som en snäll flicka oavsett hur han bär sig åt.

Jag tror att jag tänker lite att om jag sätter upp krav osv att han ska ändra sig för att jag ska vilja vara med honom så kanske han ändrar sig, för att han vill vara med mig och då inser att han inte kan göra såhär., och det hade väl varit himla bra. Förutsatt att han faktiskt ändrade sig.

Fast en större del av mig tror att han inte kommer tycka det är värt ansträngningen och istället ba "jaja hej då då" och så försvinner han och jag blir ledsen. För av någon konstig anledning vill jag ju fortfarande ha honom i mitt liv.

Så därför mesar jag. Jag borde ju sätta ner foten och säga att de här villkoren har jag (kanske inte exakt så men tror du förstår vad jag menar) för en relation och passar det inte kan du dra. Men jag vågar nog inte.

 

[BernT]

Vill tillägga att de här människorna är proffs på att manipulera andra. Omedvetet eller medvetet, spelar mindre roll för den som utsätts.

Eftersom de är proffs på det de gör, är det viktigt att inte utsätta sig innan man känner att man kan hantera och reda ut vad som är en manipulation. Av känslomässiga skäl är det ju lätt att vilja tro på alla vackra, sockersöta tal som levereras.

Jag kommer nog aldrig kunna se vad som är manipulation och inte. Jag tror för bra om alla, inte ens när det spårade ur med en kollega för dryga året sen var jag säker på att jag skulle anmäla. För han menade nog inget illa egentligen tänkte jag. Var först när kollegorna sa att nu anmäler vi som det blev av.

 

[Mistimed]

Jag tror att jag tänker lite att om jag sätter upp krav osv att han ska ändra sig för att jag ska vilja vara med honom så kanske han ändrar sig, för att han vill vara med mig och då inser att han inte kan göra såhär., och det hade väl varit himla bra. Förutsatt att han faktiskt ändrade sig.

Fast en större del av mig tror att han inte kommer tycka det är värt ansträngningen och istället ba "jaja hej då då" och så försvinner han och jag blir ledsen. För av någon konstig anledning vill jag ju fortfarande ha honom i mitt liv.

Så därför mesar jag. Jag borde ju sätta ner foten och säga att de här villkoren har jag (kanske inte exakt så men tror du förstår vad jag menar) för en relation och passar det inte kan du dra. Men jag vågar nog inte.

Du märker ju själv att du inte har speciellt höga tankar om honom, inners inne. Inte ens du tror längre på honom egentligen, och ändå klänger du dig fast vid något du inte vill ha (förhållandet, du vill ha ett bra förhållande) pga en illusion han byggt upp i ditt huvud och dina egna vanföreställningar om att "han är ingen dålig person, bara osmidig...".

Jag är precis som du, jag är blåögd, naiv och tror alltid det bästa om allt och alla. Jag tror ofta att det ligger på mig att försöka mer om något inte är bra, även om det som inte är bra grundar sig i någon annan. "Om jag bara..."
Jag tycker det är fint att kunna se nåt gott i alla, men du har ju svart på vitt att han INTE är en snäll människa. Han får dig att må dåligt. Han gör det om och om igen. Du isoleras från dina vänner, ljuger för dem, vågar inte längre berätta om ditt förhållande för dem.

Det kommer komma en punkt när du fått nog eller han ledsnat. Varför gå igenom all smärta i väntan på det? Jag tog mig inte ut med ett uns heder i behåll, och som den stolta människa jag är skäms jag fortfarande otroligt för hur jag betett mig. Det är inget jag önskar dig, ta dig ut förr hellre än senare.

 

[Red_Chili]

Så därför mesar jag. Jag borde ju sätta ner foten och säga att de här villkoren har jag (kanske inte exakt så men tror du förstår vad jag menar) för en relation och passar det inte kan du dra. Men jag vågar nog inte.

Varför vågar du inte? Vad är du rädd att ska hända?

 

[BernT]

Varför vågar du inte? Vad är du rädd att ska hända?

Att han ska dra.

 

[Raderad medlem 6459]

Att han ska dra.

Så du vill vara med någon som förmodligen sticker samma sekund som du ställer lite krav?

 

[BernT]

@CaisaLundblad

Precis så, om jag bara gör såhär, eller såhär, eller sådär så blir allt bättre.
Min familj tycker ju heller inte om honom, så de tycker inte heller att jag ska fortsätta träffa honom alls. Jag är nog också en ganska stolt person, så att ge upp skulle innebära att jag "förlorar", eller ngt sånt konstigt.

Jag orkar inte riktigt ta ngt beslut i allt det här just nu, har ett grymt stort val att göra nu närmsta veckan ang annat i livet (typ var jag ska jobba etc, har "lyxen" att ha flera att välja mellan) som måste gå före, sen får jag ta itu med allt det här.

 

[BernT]

Så du vill vara med någon som förmodligen sticker samma sekund som du ställer lite krav?

Egentligen inte, jag hör ju själv hur spårat det låter.

 

[Lovisaleonora]

Varför är du inte ärlig? Mot dig själv och mot honom. Är inte bägge värda det? Du är i alla fall förpliktigad att vara ärlig mot dig själv.

Du kan ju inte vara i en relation där otrohet, manipulation och utnyttjande förekommer. Det säger du själv. Det är det enda han kan erbjuda dig. Varför inte meddela honom detta? Du behöver något han inte kan ge dig, och därför är den här relationen omöjlig.

Eller kan du vara nöjd med - ärligt och uppriktigt NÖJD! - det han erbjuder dig. Osäkerhet, lögner inför vänner och familj, otrohet, noll support och så fort du har något behov, hur litet det än är, måste du nojja över att han troligen dumpar dig för att han inte pallar.

En relatin med honom är verkligen kostsam för dig. Du ljuger för dig själv, de du tycker om och för honom. Den här snubben gör dig inte till en trevlig person, men det är ett pris du är villig att betala?

 

[Gnist]

Att gå tillbaka gång på gång gör att du förlorar dig själv, sviker den person du är och det är betydligt värre än att andra "tycker si och tycker så"..

 

[Askur]

Man ska aldrig ändra på en person för att det ska passa en själv. Detta är inget beteende utan hans personlighet. Och även om han skulle skapa en annan illusion utav det så är det inte äkta och jag hade aldrig velat vara tillsammans med en sådan person..

 

[Lovisaleonora]

Jag vill hävda att alla kan ändra sig, den person jag är och hur jag bär mig åt. OM jag vill. Och vilja hänger på motivation. Så enkelt är det.

 

[BernT]

Varför är du inte ärlig? Mot dig själv och mot honom. Är inte bägge värda det? Du är i alla fall förpliktigad att vara ärlig mot dig själv.

Du kan ju inte vara i en relation där otrohet, manipulation och utnyttjande förekommer. Det säger du själv. Det är det enda han kan erbjuda dig. Varför inte meddela honom detta? Du behöver något han inte kan ge dig, och därför är den här relationen omöjlig.

Eller kan du vara nöjd med - ärligt och uppriktigt NÖJD! - det han erbjuder dig. Osäkerhet, lögner inför vänner och familj, otrohet, noll support och så fort du har något behov, hur litet det än är, måste du nojja över att han troligen dumpar dig för att han inte pallar.

En relatin med honom är verkligen kostsam för dig. Du ljuger för dig själv, de du tycker om och för honom. Den här snubben gör dig inte till en trevlig person, men det är ett pris du är villig att betala?

Jag har sagt precis hur jag känner till honom, och han har ju sagt att det inte ska bli så igen. Jag har inte satt några villkor direkt men ja.

Det känns så dramatiskt att säga att jag förlorar mig själv om jag fortsätter såhär men så kanske det är. Jag vet inte, jag behöver verkligen känna efter, men det får bli efter att jag ordnat upp lite annat. Vi kommer ändå inte ses på nån-några veckor så det borde lösa sig.

 

[Gnist]

Det känns så dramatiskt att säga att jag förlorar mig själv om jag fortsätter såhär men så kanske det är.

Du kommer inte ens att veta att du har förlorat dig själv.. Inte förrän han är borta helt ur bilden och inte längre har något inflytande på dig, hur du är vad du gör

 

[Flixon]

Men snälla @BernT, du fattar ju egentligen. Rent intellektuellt så förstår du hur det är nu, hur HAN är, hur det kommer sluta och hur du kommer må då. Det är dags för hjärnan att skydda hjärtat, att inse att även om det för stunden ger mindre hjärtesorg att stanna kvar i det här pissiga icke-förhållandet, så kommer det ge betydligt mer smärta i slutänden. Det är jättemånga som bara i den här tråden vittnar om att de gått samma väg som du, och hur mycket de ångrar att de inte bröt tidigare. Lär av deras erfarenhet, det är inte en läxa du behöver ge dig själv (mer än vad du redan gjort).

 

[BernT]

Du kommer inte ens att veta att du har förlorat dig själv.. Inte förrän han är borta helt ur bilden och inte längre har något inflytande på dig, hur du är vad du gör

Hur menar du? Jag kan inte riktigt ta in det så behöver nog få förklarat på dagis-nivå

 

[Gnist]

När han är helt borta och du "vaknar upp", så kommer du att inse hur otroligt mycket av dig själv, din personlighet, det som gör dig till just dig som du hållit tillbaka. I såna förhållanden är man en skugga av sig själv och inte förrän hans inflytande över dig är brutet så kommer du själv att inse det dina vänner, din familj redan har insett.

Tyvärr, men så är det och tro mig, det är inget trevligt uppvaknande..

Been there, done that and got the t-shirt

 

[starcraft]

Har läst lite till och från i tråden.

Även om killen påstår att det inte ska bli så igen och det även vara menat så, ska det mycket till att det verkligen händer. Som jag har förstått så har ni ju haft några turer vid de här laget, så han har ju haft siba chanser.

Har själv haft ett på- och avförhållande under en längre tid där jag gav chans efter chans efter fina lovord. Det blev aldrig någon skillnad och den dagen jag bröt all kontakt - och då menar jag all! - så har livet blivit så mycket bättre. Jag känner att jag förlorat mig själv en hel del i det eviga kompromissandes och känslan av att bara göra lite mer - vilket man inte ser när man är mitt uppe i det. Så i dina kläder skulle jag bryta allt och inte se tillbaka.

 

[BernT]

Har läst lite till och från i tråden.

Även om killen påstår att det inte ska bli så igen och det även vara menat så, ska det mycket till att det verkligen händer. Som jag har förstått så har ni ju haft några turer vid de här laget, så han har ju haft siba chanser.

Har själv haft ett på- och avförhållande under en längre tid där jag gav chans efter chans efter fina lovord. Det blev aldrig någon skillnad och den dagen jag bröt all kontakt - och då menar jag all! - så har livet blivit så mycket bättre. Jag känner att jag förlorat mig själv en hel del i det eviga kompromissandes och känslan av att bara göra lite mer - vilket man inte ser när man är mitt uppe i det. Så i dina kläder skulle jag bryta allt och inte se tillbaka.

+ @Gnist med, jag kan nog varken se eller känna att jag kompromissar bort mig själv eller att jag tappar mig själv. Men det kanske är så att man inte kan se det förens efteråt.