Svenskars relation till religion

[Sedna]

Utgångspunkten är att de ska få använda kyrkan som lokal för det är tradition oavsett livsåskådning. Jag ser det som att blåljuga inför någon.

Dömande? Det är upp till betraktaren. Men jag har haft många goda samtal med personer med olika livsåskådning och funnit allt möjligt, en del intressant och en del befängt.

Vilka är de som använder kyrkan som lokal för det är tradition oavsett livsåskådning? Det känner jag inte alls igen! Känner många med olika livsåskådningar men det är uteslutande människor som på något sätt definierar sig som kristna (kan vara rent kulturellt) som använder kyrkor för traditioner. Utan samhörighet med kristendom brukar människor använda andra lokaler, är min erfarenhet.

 

[Sel]

Vad består det ömsesidiga utnyttjandet i, menar du?

Som du skrev får familjen nyttja tjänsten medan kyrkan får en ny skattebetalande medlem. Det är inte säkert att barnet upptäcker att hen betalar skatt förrän långt senare, alternativt får en mild inspark genom dopet.

 

[EmmaBovary]

Jag ser det lite som ett ömsesidigt utnyttjande.

Jag har uppfattat det lite så, de jag haft kontakt med i kyrkan när jag konfirmerade mig verkade liksom ha den attityden? Inte just "hehe vi utnyttjar situationen" men att det på nåt vis var införstått att rätt många bara var kulturellt kristna och inte troende, och att det ändå blev en win-win eftersom att församlingen ändå utökades.

 

[Blyger]

Fast konfirmationen är en bekräftelse av tron efter att man nyfiket utbildat sig i frågan. Sen kan man såklart ändra sig efteråt, men det är ett aktivt val man gör där och då.

Jag tycker alltså att konfirmandutbildning är toppen om man är nyfiken och intresserad men att konfirmation är helt vajsing och fel om man inte kommer fram till att det är rätt för egen del. Och att sätta press genom att lova presenter och annat är skit av de vuxna i sammanhanget. Riktigt skit.

Ja precis. Det gick alltså en tid mellan min konfirmation och mitt utträde ur kyrkan.
Att ta (?) konfirmationen var rätt då, och jag fortsatte ju som sagt med att hänga i kyrkan (eller församlingen eller vad nu rätt ord är) även efteråt.

Just nu känner jag mig nöjd utanför men vem vet om jag känner så hela livet?

 

[sjoberga]

Ja precis. Det gick alltså en tid mellan min konfirmation och mitt utträde ur kyrkan.
Att ta (?) konfirmationen var rätt då, och jag fortsatte ju som sagt med att hänga i kyrkan (eller församlingen eller vad nu rätt ord är) även efteråt.

Just nu känner jag mig nöjd utanför men vem vet om jag känner så hela livet?

Och det är verkligen helt okej. Att ändra sig, och om det känns som rätt för en, att konfirmera sig.

Det jag skulle önska är att alla ikring slutade sätta press och sätta förväntningar på olika sätt och lät det bli ett eget beslut efter inhämtande av information. Att alla ikring skulle respektera beslutet oavsett vilket det blev.

 

[stjarnhimmel]

Där ser man, det visste jag inte. Men alla medverkande får ju betalt och det hela kommer ur kyrkoskatten som medlemmar i kyrkan betalar så jag kan inte direkt se någonting omoraliskt eller utnyttjande i det heller.

Jag vet familjer där ingen är medlem men som har döpt sina barn gratis och då fick vara i kyrkan med kyrkomusiker, präst etc samt låna församlingsgård gratis efteråt. Även personer som blivit begravda och där varken personen eller någon i familjen varit medlem på 40 år men man hade borgerlig begravning och fick gratis låna församlingsgård (ej kyrka) för det. Eller personer som gått på samtalsstöd eller fått stöd eller aktiviteter för barn.

Då är det ju andra medlemmar som betalar för det.

 

[sjoberga]

Vilka är de som använder kyrkan som lokal för det är tradition oavsett livsåskådning? Det känner jag inte alls igen! Känner många med olika livsåskådningar men det är uteslutande människor som på något sätt definierar sig som kristna (kan vara rent kulturellt) som använder kyrkor för traditioner. Utan samhörighet med kristendom brukar människor använda andra lokaler, är min erfarenhet.

Jag upplever det som ganska vanligt att man genomför vigselritualer där man bekänner sin tro, trots att man är helt i avsaknad av den. För att få gifta sig i den fina kyrkan där någon annan släkting gifte sig för länge sedan.

Jag har bara två konkreta egna upplevelser av just det, men jag upplever liknande vid dop - även om det då inte är samma bekännelse - mer att man offrar barnet till en gemenskap man inte tror ett dugg på själv.

 

[MML]

Om man ser det som tradition som ärvts ner och har sina rötter i vår historia blir det mindre konstigt

En del tror på en gud, andra på tradition och en del är nyskapande.

Javisst, men när vi pratar om dop är det något som är ett sakrament inom de flesta kristna samfund. Det är väldigt starkt kopplat till just Gudstron.

Genrellt för dop, bröllop, begravning tänker jag att välja att genomgå en religiös ceremoni, i en religiös byggnad, trots att liknande icke-religiösa ceremonier finns tillgängliga sedan ganska många år tillbaka, är ganska konstigt om man hävdar att det "bara" är en tradition som ärvts ner.

Under lång tid fanns det ju (tyvärr) inte mycket till val för befolkningen. Ville man ingå äktenskap/begrava någon o. s. v. så var det till Svenska Kyrkan man var tvungen att vända sig. Visst undantag fanns för t. ex. judar, men för en majoritet var man helt enkelt tvungen att tillhöra den kristna tron. Nu lever vi tack och lov i ett samhälle med religionsfrihet, varför vill man då som icke-troende behålla traditioner som från början blev traditioner därför att man helt enkelt var tvungen till dem, oavsett egentlig tro?

 

[Blyger]

Och det är verkligen helt okej. Att ändra sig, och om det känns som rätt för en, att konfirmera sig.

Det jag skulle önska är att alla ikring slutade sätta press och sätta förväntningar på olika sätt och lät det bli ett eget beslut efter inhämtande av information. Att alla ikring skulle respektera beslutet oavsett vilket det blev.

Ja det andra stycket är jätteviktigt!
Jag har för mig att vi hade någon som "hoppade av" och det var absolut noll skammande eller press från vår präst eller ungdomsledare gällande detta. Man hade väl en diskussion/samtal men mera öppen och nyfiken.

Jag tillhörde dock stadskyrkan och en vän som bodde på landet och hörde till en annan församling hade en helt annan, mycket tråkigare och mera inskränkt upplevelse av konfirmationen. Tyvärr.

 

[Migo]

På tal om ämnet så såg jag på nyheterna att Vickan läste bibeln i TV på jul. Låter jäkligt kristet i public service. Eller läses det högt ur koranen ibland på muslimska högtider?

 

[MML]

Som du skrev får familjen nyttja tjänsten medan kyrkan får en ny skattebetalande medlem. Det är inte säkert att barnet upptäcker att hen betalar skatt förrän långt senare, alternativt får en mild inspark genom dopet.

Då är jag med på hur du menar, och helt enig. Det är en av många anledningar till att jag inte tycker att dop "av tradition", utan att det är grundat i en tro, är vettigt.

 

[sjoberga]

Ja det andra stycket är jätteviktigt!
Jag har för mig att vi hade någon som "hoppade av" och det var absolut noll skammande eller press från vår präst eller ungdomsledare gällande detta. Man hade väl en diskussion/samtal men mera öppen och nyfiken.

Jag tillhörde dock stadskyrkan och en vän som bodde på landet och hörde till en annan församling hade en helt annan, mycket tråkigare och mera inskränkt upplevelse av konfirmationen. Tyvärr.

Här på landet där jag bor är kyrkan helt sjukt involverad i olika samhällsfunktioner och jag har fått kämpa med näbbar och klor för att se till att saker och ting fungerar inom lagens ramar. Extremt impopulärt men för mig viktigt.

Lite lättnad är att det finns flera starka frikyrkor också, vilket gör att den enade fronten inte är så enad. Att det finns flera starka religiösa viljor främjar faktiskt argumenten för att koppla ifrån kyrkan från samhälleliga uppdrag på ett bra sätt.

 

[Sel]

Jag vet familjer där ingen är medlem men som har döpt sina barn gratis och då fick vara i kyrkan med kyrkomusiker, präst etc samt låna församlingsgård gratis efteråt. Även personer som blivit begravda och där varken personen eller någon i familjen varit medlem på 40 år men man hade borgerlig begravning och fick gratis låna församlingsgård (ej kyrka) för det. Eller personer som gått på samtalsstöd eller fått stöd eller aktiviteter för barn.

Då är det ju andra medlemmar som betalar för det.

Men om man pratar om enskilt dopet har ju kyrkan fått en ny medlem, även om denna inte kommer att betala skatt på ett tag. Jag skulle tro att majoriteten döpta fortsätter betala till kyrkan eftersom det krävs en medveten och aktiv gärning att gå ur. Jag betalade själv något år innan jag insåg att jag faktiskt gjorde det, och jag gick ur av personliga anlendingar medan de flesta nog inte bryr sig så mycket - vilket säger en del om den generella svenskens inställning till religion och kyrkan tycker jag.

Jag kommer aldrig personligen att begripa att icketroende söker samtalsstöd hos präster, men samtidigt känns det i enlighet med det Moderna kristna budskapet att erbjuda just det. Rätt som det är får de en ny medlem dessutom. Aktiviteter för barn känns absolut som ömsesisigt! De värvar ju medlemmar. Hur skulle det annars gå till?

 

[Blyger]

Här på landet där jag bor är kyrkan helt sjukt involverad i olika samhällsfunktioner och jag har fått kämpa med näbbar och klor för att se till att saker och ting fungerar inom lagens ramar. Extremt impopulärt men för mig viktigt.

Lite lättnad är att det finns flera starka frikyrkor också, vilket gör att den enade fronten inte är så enad. Att det finns flera starka religiösa viljor främjar faktiskt argumenten för att koppla ifrån kyrkan från samhälleliga uppdrag på ett bra sätt.

Ja.. det blir ju lätt så.
Bor också på landet nu och det är kyrkan som har den öppna förskolan, till exempel.
Så förstår vad du menar.

 

[Lobelia]

Jag vet familjer där ingen är medlem men som har döpt sina barn gratis och då fick vara i kyrkan med kyrkomusiker, präst etc samt låna församlingsgård gratis efteråt. Även personer som blivit begravda och där varken personen eller någon i familjen varit medlem på 40 år men man hade borgerlig begravning och fick gratis låna församlingsgård (ej kyrka) för det. Eller personer som gått på samtalsstöd eller fått stöd eller aktiviteter för barn.

Då är det ju andra medlemmar som betalar för det.

Svenska kyrkan har statens uppdrag att oavsett religion tillhandahålla kostnadsfria gravplatser, krematorier, begravningskapell och begravningsplatser.

Om sen kyrkan står till tjänst med resten är det upp till dem. Det har de ingen skyldighet till.

Jag har varit på två begravningar det senaste året. Båda borgerliga men båda följde också kristna traditioner i mycket. Kista, blommor, handbukett, ungefär samma mönster i ritualen som en begravning men psalmsången var utbytt mot annan musik ( den mesta) i ena fallet live och andra inspelat.
Och vi var i kyrkans kapell, helt gratis (bortsett från skattsedeln där det finnansieras även för de som gått ur svenska kyrkan).

 

[Sel]

Ja.. det blir ju lätt så.
Bor också på landet nu och det är kyrkan som har den öppna förskolan, till exempel.
Så förstår vad du menar.

Det var samma sak när jag växte upp. Det som fanns tillgängligt som aktivitet för oss barn var miniorerna, juniorerna (båda kyrkliga)... eller ishockey!

 

[Masqueradee]

På tal om ämnet så såg jag på nyheterna att Vickan läste bibeln i TV på jul. Låter jäkligt kristet i public service. Eller läses det högt ur koranen ibland på muslimska högtider?

Om det inte gör det, hoppas jag det gör det i framtiden! Har för mig att det var någon livesändning vid eid i år... Eller drömmer jag helt? De visade typ olika maträtter och sånt som serveras när fastan bröts. Hoppas på mer sånt i framtiden!

 

[Enya]

Men om man pratar om enskilt dopet har ju kyrkan fått en ny medlem, även om denna inte kommer att betala skatt på ett tag. Jag skulle tro att majoriteten döpta fortsätter betala till kyrkan eftersom det krävs en medveten och aktiv gärning att gå ur. Jag betalade själv något år innan jag insåg att jag faktiskt gjorde det, och jag gick ur av personliga anlendingar medan de flesta nog inte bryr sig så mycket - vilket säger en del om den generella svenskens inställning till religion och kyrkan tycker jag.

Jag kommer aldrig personligen att begripa att icketroende söker samtalsstöd hos präster, men samtidigt känns det i enlighet med det Moderna kristna budskapet att erbjuda just det. Rätt som det är får de en ny medlem dessutom. Aktiviteter för barn känns absolut som ömsesisigt! De värvar ju medlemmar. Hur skulle det annars gå till?

Värvar medlemmar eller ställer upp för sin nästa som är ett viktigt budskap i kristendomen? att finnas där för varandra i svåra tider? Oavsett trosform.

 

[MML]

Men om man pratar om enskilt dopet har ju kyrkan fått en ny medlem, även om denna inte kommer att betala skatt på ett tag. Jag skulle tro att majoriteten döpta fortsätter betala till kyrkan eftersom det krävs en medveten och aktiv gärning att gå ur. Jag betalade själv något år innan jag insåg att jag faktiskt gjorde det, och jag gick ur av personliga anlendingar medan de flesta nog inte bryr sig så mycket - vilket säger en del om den generella svenskens inställning till religion och kyrkan tycker jag.

Jag kommer aldrig personligen att begripa att icketroende söker samtalsstöd hos präster, men samtidigt känns det i enlighet med det Moderna kristna budskapet att erbjuda just det. Rätt som det är får de en ny medlem dessutom. Aktiviteter för barn känns absolut som ömsesisigt! De värvar ju medlemmar. Hur skulle det annars gå till?

En anledning till att icke-troende söker samtalsstöd hos präster när de genomgår en kris i livet kanske kan vara prästers absoluta tystnadsplikt? Samt att man kanske, även om man själv inte är troende, är medveten om att präst är något man är alltid, inte "bara" på jobbet, och att dessa människor då sannolikt har en genuin vilja att stötta medmänniskor. Jag förmodar att det kan kännas tröstande även om personen själv inte är troende.

 

[Fruentimber]

Jag är inte troende, men gifte mig i somras i kyrkan. Det var viktigt för min dåvarande sambo (nu make), och det var trevligt traditionsmässigt. Senast imorse var vi på julottan.

Även om jag själv inte är troende, har jag aldrig tänkt på det som att jag skulle stå och blåljuga inför prästen och församlingen. Jag tror att de, likaväl som jag, är medvetna om kyrkan och den kristna trons tillbakagång i samhället men att man gärna deltar på grund av gemenskap och tradition. Varken under hembesöket eller genrepet ifrågasatte vår präst oss huruvida vi var troende eller inte. Varför skulle han? Att kyrkan idag snarare står i centrum för gemenskap och tradition följer väl helt enkelt tiden, och att ifrågasätta människor huruvida de egentligen tror på gud eller ej riskerar ju tvärtom att skrämma folk därifrån. Låter väldigt kontraproduktivt.