Svenskars relation till religion

Status
Stängd för vidare inlägg.
För att man tipsas om hjälp som går att få utöver den välfärdsstaten erbjuder?
Att frireligiösa organisationer getts rollen som "skyddsnät" åt utsatta, och att det inte problematiseras mer än det gör. Jag har fd hemlösa i bekantskapskretsen som behandlats helt horribelt av frälsis pga könsidentitet bla.

Problemet på hög nivå är att samhället sviker utsatta människor och förlitar sig på frivilligorganisationer att rädda upp det som borde räknats till basala behov för medborgare. Att dessa organisationer ofta "råkar" vara frireligiösa är ett problem på en annan nivå, men inte desto mindre ett problem.

Nivån av återtraumatisering för människor som behandlats oerhört illa pga strukturer som bla upprätthålls och drivs på av frireligiösa organisationer, sen hänvisas till samma organisationer för "hjälp" och till sista skammas för att inte kunna vända sig dit... Tja, behöver jag säga mer?

---
TS
Tråden handlar om "svenskars relation till religion". Jag mfl hävdar att det inte är så sekulärt som många vill ha det till, pga hur normaliserat det är med kristendomens närvaro i offentlig sektor som skall vara sekulär. Får sen på nöten i tråden för att vi inte vill prata med präst på sjukhuset O_o:down:
 
Jag tog inte vad jag hittade, jag visade en modell som tar upp både aspekten tro och vetskap. Den är välkänd om man är intresserad av diskussioner om vetenskap/gudstro på ett mer filosofiskt plan.
Jo, fast den är lite tvådimensionell… Gudars existens är inte riktigt särbehandlade i min egen personliga agnosticitet - det är lite ointressant att peka på en enda företeelse. Jag saknar alltså inte tro på gudar, mer än vad jag saknar tro på Kim Jong-Ils 19-hålsrunda i golf, enhörningars existens, tekanna i omloppsbana eller miljontals andra påståenden som människor kan ha anfört eller tänkt på genom tiderna.
 
Jag kan bara beklaga om det är så du läser vad jag skrivit, då det inte inte varit varken vad jag menat eller hur jag jag uttryckt mig.

Hur anser du att det får bemötas, om en person delar sin personliga upplevelse av något som gått till på ett felaktigt sätt? Det du m. fl. gör är att anklaga personer som inte har någon som helst skuld i det som blivit fel, och att sprida fördomar som inte har förankring i hur saker faktiskt är.

Att "flera har betett sig som om de tycker" att en präst är ett fullgott alternativ till kurator är en högst individuell tolkning. Jag har inte alls läst det så som du tydligen har gjort.

Att präster har själavårdande samtal utan religiösa diskussioner är inte "bara en uppfattning", vilket är lätt att hitta om man är det minsta lilla intresserad av att faktiskt få kännedom om hur det går till, snarare än att enbart kritisera en livsåskådning som man själv anser är idiotisk.

Hur man ska bemöta folk upplevelser. Kanske bara acceptera att de faktiskt upplever det så och konstatera att sånt sker och inte försöka motbevisa att det inte alls är så.

Ett exempel i hur du förringar min upplevelser (och kanske @Lingons) är att skriva som du gör
Det du m. fl. gör är att anklaga personer som inte har någon som helst skuld i det som blivit fel, och att sprida fördomar som inte har förankring i hur saker faktiskt är."

Du skriver att @Lingons upplevelser är anekdotiska, det stämmer inte riktigt - de är självupplevda- anekdoter är mer vad man hört andra säga, men om man köper att de är anekdotiska så är dina och mina det också. I själva verket är det få saker i tråden som inte är av den karaktären. Du bör nog acceptera att inte du heller har sanningen och att skriva sin sanning inte är att sprida fördomar utan att i forumet diskutera upplevelserna. Det är en dålig utgångspunkt för diskussioner att påtala att de som inte delar ens uppfattning att sprida fördomar.

Att "flera har betett sig som om de tycker" att en präst är ett fullgott alternativ till kurator är en högst individuell tolkning. Jag har inte alls läst det så som du tydligen har gjort.

Liksom det är en högst individuell tolkning att de inte gjort det. Beteendet jag avser är att det gång på gång ifrågasätts folks val att inte betrakta präster som neutrala själavårdare och att gång på gång tala om hur ickereligiösa samtalen är. Du gör det själv i detta inlägget. Och trots att vad jag vet inte är en enda som skrivit att de tror att präster kommer att diskutera religion i dessa samtal och tror det är 15:e gången eller så i tråden som någon påpekar det i olik ordalag. Vem har förresten givit uttryck för att någon annans livsåskådning är idiotisk? Mig veterligt ingen.



Att präster har själavårdande samtal utan religiösa diskussioner är inte "bara en uppfattning", vilket är lätt att hitta om man är det minsta lilla intresserad av att faktiskt få kännedom om hur det går till, snarare än att enbart kritisera en livsåskådning som man själv anser är idiotisk.

Det ovan är också exempel på hur man inte bör bemöta folk upplevelser. Här får du in att "om man är det minsta lilla intresserad av faktisk kännedom" så skulle man inte enbart kritisera en livsåskådning. Du får till och med in att någon tycker den är idiotisk. Det är rätt respektlöst faktiskt och inte heller det något bra sätt att föra en diskussion - det liknar mest en halmgubbe i mina ögon.

Jag ställer jag mig frågorna:

Vem är inte intresserad av hur det går till?
Vad baserar du åsikten på?
På vilket sätt kritiseras någons livsåskådning?
Hur vet du att någon här anser att livsåskådningen ifråga är idiotisk?
 
Att frireligiösa organisationer getts rollen som "skyddsnät" åt utsatta, och att det inte problematiseras mer än det gör. Jag har fd hemlösa i bekantskapskretsen som behandlats helt horribelt av frälsis pga könsidentitet bla.

Problemet på hög nivå är att samhället sviker utsatta människor och förlitar sig på frivilligorganisationer att rädda upp det som borde räknats till basala behov för medborgare. Att dessa organisationer ofta "råkar" vara frireligiösa är ett problem på en annan nivå, men inte desto mindre ett problem.

Nivån av återtraumatisering för människor som behandlats oerhört illa pga strukturer som bla upprätthålls och drivs på av frireligiösa organisationer, sen hänvisas till samma organisationer för "hjälp" och till sista skammas för att inte kunna vända sig dit... Tja, behöver jag säga mer?

---
TS
Tråden handlar om "svenskars relation till religion". Jag mfl hävdar att det inte är så sekulärt som många vill ha det till, pga hur normaliserat det är med kristendomens närvaro i offentlig sektor som skall vara sekulär. Får sen på nöten i tråden för att vi inte vill prata med präst på sjukhuset O_o:down:
Ingen har alls sagt det och ja, det är ett vårdproblem vilket vi alla har sagt. Du mfl tolkar folk här som fan tolkar bibeln. Ska vi verkligen dra det här en omgång till?
 
  • Gilla
Reactions: MML
Att frireligiösa organisationer getts rollen som "skyddsnät" åt utsatta, och att det inte problematiseras mer än det gör. Jag har fd hemlösa i bekantskapskretsen som behandlats helt horribelt av frälsis pga könsidentitet bla.

Problemet på hög nivå är att samhället sviker utsatta människor och förlitar sig på frivilligorganisationer att rädda upp det som borde räknats till basala behov för medborgare. Att dessa organisationer ofta "råkar" vara frireligiösa är ett problem på en annan nivå, men inte desto mindre ett problem.

Fast de har inte getts rollen som skyddsnät. Alla hjälporganisationer bedriver arbete för att det behövs.

I idealfallet skulle det alltså, precis som med sjukhuspräster, bara vara ett komplement. Men när nu välfärdsstaten sviker så blir alltså frågan - vad är problemet med att man tipsar om dessa organisationer? Vi är ju överens om att sveket från samhället är det stora problemet.
 
Jo, fast den är lite tvådimensionell… Gudars existens är inte riktigt särbehandlade i min egen personliga agnosticitet - det är lite ointressant att peka på en enda företeelse. Jag saknar alltså inte tro på gudar, mer än vad jag saknar tro på Kim Jong-Ils 19-hålsrunda i golf, enhörningars existens, tekanna i omloppsbana eller miljontals andra påståenden som människor kan ha anfört eller tänkt på genom tiderna.

Om man diskuterar en enda företeelse, i detta fall gudstro, brukar det bli så att modeller handlar om just denna. Men modellen i sig går att applicera även på andra företeelser.
 
https://www.svenskakyrkan.se/samtalsstod



https://www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast

Några exempel på vad Svenska kyrkan skriver om sin själavårdsverksamhet.
Tack, jag har full koll på det sedan innan och konstaterar att det inte någonstans står att det är frågan om samtal som inte från åtminstone prästens sida utgår från annat en en kristen värdegrund. Tvärt om det står uttryckligen att det är en självklarhet.

Alla delar inte den världsbilden eller vill dela svåra tankar med någon med den världsbilden. Det blir då tröttsamt att få som svar att samtalen är ickereligiösa om man vill det. Och det när man redan i sitt inlägg påpekat att man har koll på det.
 
En ateist vet att gudar inte finns så länge ingen bevisat att det finns någon gud, då menar på riktigt, inte med krystade filosofiskt tillrättalagda resonemang.

Det är troende som tror att gudar finns.

Jag vet att det här är svårt att ta in för troende.

De kan liksom inte förstå att att man kan leva ett gott och moraliskt högstående liv utan att det finns någon gud.
Jag har inte ett dugg svårt att ta in att människor som inte tror faktiskt inte tror.
Jag har inte ett dugg svårt att förstå att människor kan leva ett gott och moraliskt högstående liv utan att det finns någon gud.

Det finns säkert någon jävla kristen fanatiker någonstans som inte alls förstår hur man inte kan tro, men sådan är inte jag. Och rent faktiskt har jag aldrig personligen stött på en sådan person heller.

Tvärtom, jag har stött på, och stöter ideligen på icketroende som förnedrar och beter sig illa över troende. För att de inte förstår hur man ens kan tro.
 
Tänker att det är lite samma där som i vården. Det saknas pengar helt enkelt. Eller det KAN vara så, bor ni långt ut på vischan i en kommun som inte har tillgång till en moské till exempel så kanske det är både dyrt att anordna studiebesök på skoltid? Min erfarenhet är i alla fall att skolan fått det både hårdare ekonomiskt och färre möjligheter att kunna anordna resor. De anordnar en kulturresa med inslag av geologi runt vår största sjö i landsskapet för treorna, det är klasserna själva som får betala den resan till exempel då skolan inte har råd. Helt befängt och något jag bråkat om.

För vår del hålls fritidsgården i kyrkans lokaler som ligger granne med skolan, det är tur att den finns, för det är ju det enda som finns i byn och så ser det säkert ut i många byar, fritidsgården drivs dock av skolans personal och är utanför kyrklig inverkan. Vi har däremot tur att ha en moské (eller i alla fall liknande) i grannstaden dit det går buss, ett tempel för buddism och såklart flera kyrkor. Dessa åker högstadiet till på studiebesök i religionsundervisningen. Går man i gymnasiet i de största städerna här omkring vet jag också att man har möjlighet under normala omständigheter att åka på studieresa till Jerusalem där såklart läran om religion är en stor del av undervisningen.

Inte på vischan. I stad med gott om människor från andra delar av världen.
 
Att frireligiösa organisationer getts rollen som "skyddsnät" åt utsatta, och att det inte problematiseras mer än det gör. Jag har fd hemlösa i bekantskapskretsen som behandlats helt horribelt av frälsis pga könsidentitet bla.

Problemet på hög nivå är att samhället sviker utsatta människor och förlitar sig på frivilligorganisationer att rädda upp det som borde räknats till basala behov för medborgare. Att dessa organisationer ofta "råkar" vara frireligiösa är ett problem på en annan nivå, men inte desto mindre ett problem.

Nivån av återtraumatisering för människor som behandlats oerhört illa pga strukturer som bla upprätthålls och drivs på av frireligiösa organisationer, sen hänvisas till samma organisationer för "hjälp" och till sista skammas för att inte kunna vända sig dit... Tja, behöver jag säga mer?

---
TS
Tråden handlar om "svenskars relation till religion". Jag mfl hävdar att det inte är så sekulärt som många vill ha det till, pga hur normaliserat det är med kristendomens närvaro i offentlig sektor som skall vara sekulär. Får sen på nöten i tråden för att vi inte vill prata med präst på sjukhuset O_o:down:
Ja, alltså jag tycker inte att civilsamhället ska behöva bli skyddsnät ens, det borde finnas ändå. Och att jag inte betvivlar att en präst besitter mer kunskap än de flesta på krissamtal, så är det ju verkligen inte en garant för att denne skulle vara tex. så hbtqi+vänlig som skulle krävas för att jag skulle tycka att det känns rimligt att det är enda alternativet för en person som är queer.

Och lika mycket som jag ändå är positivt överraskad över att svenska kyrkan verkar ha blivit mer öppen och medveten, så skulle jag inte bli särskilt förvånad om den också känner av de mer konservativa strömningarna i samhället, och blir mer inskränkt igen. Bland det läskigaste jag vet är konservativa politiker som dessutom är kristna, speciellt om de har med kulturfrågor att göra (ta tex. SDs kulturpolitiska talesperson), för där finns ofta en ansats att begränsa andra människors friheter. Överlag är kristen höger i USA också bland det läskigaste jag vet, och det är otäckt när svenska politiker uttrycker sig på liknande sätt. Speciellt i kombination med att gemene svensk tycks vara ganska omedveten hur mycket vårt samhälle och värderingar formats av kristendomen och hela grejen med västerländsk kultur som överlägsen.
 
Min dotter är 17 år och gick alltså i lågstadiet för ca 8-10 år sedan. Jag kan inte minnas något julpyssel som hon gjorde, som hade något religiöst budskap. Det var tomtar och snölyktor och liknande, inga Jesusbarn och inga betlehemsstjärnor. Jag har, kanske naivt, trott att det är norm i skolan i Sverige i dag. Skolavslutningen skedde i aulan, inte i någon kyrka, moske eller annan religiös byggnad.
Julpyssel i sig har ett religiöst budskap - det tillhör en religiös högtid. Det kom upp från några här att man ifrågasatte att icke troende kristna firade kristna högtider - i förlängningen . Sen har jag sett en massa änglar, stjärnor och hjärtan i skolbarns julpyssel. Det är svårt att inte koppla samman dem med den kristna tron.


Jag ser inget fel i det, samtidigt ser jag en massa bekymmer. När har man Chanucka och Ramadan "pyssel"? Det är en trevlig aktivitet som får in barnen på att fira jul, få julklappar mm (julpyssel blir ofta julklappar). Det blir konstigt om man inte firar jul i sin familj.
 
Inte på vischan. I stad med gott om människor från andra delar av världen.
Ok, förstod det som att du bodde på landet i tidigare inlägg. Oavsett ska man ju läsa om all religion i skolan enligt läroplanen. Vi gjorde det redan när jag gick i skolan, mina barn gjorde det (de är 12 och 14 nu). Och som sagt, även om det bor andra människor så var det väl möjligheterna till studiebesöken som funderades över. Har ni någon moské? Då kommer säkert ett studiebesök där någon gång under barnens skolgång. Och så vidare.
 
Att frireligiösa organisationer getts rollen som "skyddsnät" åt utsatta, och att det inte problematiseras mer än det gör. Jag har fd hemlösa i bekantskapskretsen som behandlats helt horribelt av frälsis pga könsidentitet bla.

Problemet på hög nivå är att samhället sviker utsatta människor och förlitar sig på frivilligorganisationer att rädda upp det som borde räknats till basala behov för medborgare. Att dessa organisationer ofta "råkar" vara frireligiösa är ett problem på en annan nivå, men inte desto mindre ett problem.

Nivån av återtraumatisering för människor som behandlats oerhört illa pga strukturer som bla upprätthålls och drivs på av frireligiösa organisationer, sen hänvisas till samma organisationer för "hjälp" och till sista skammas för att inte kunna vända sig dit... Tja, behöver jag säga mer?

---
TS
Tråden handlar om "svenskars relation till religion". Jag mfl hävdar att det inte är så sekulärt som många vill ha det till, pga hur normaliserat det är med kristendomens närvaro i offentlig sektor som skall vara sekulär. Får sen på nöten i tråden för att vi inte vill prata med präst på sjukhuset O_o:down:
Ingen har fått på nöten för att man inte vill prata med en präst på sjukhuset. Ingen! Man har bara blivit upplyst om felaktigheter man kommit med. påståenden som inte är sanna. Nog bör vi hålla oss till vad som är sant ändå trots att det gäller religion och präster?
 
Ingen har fått på nöten för att man inte vill prata med en präst på sjukhuset. Ingen! Man har bara blivit upplyst om felaktigheter man kommit med. påståenden som inte är sanna. Nog bör vi hålla oss till vad som är sant ändå trots att det gäller religion och präster?
Vad är osant i att inte vilja tala med en präst? Vilken inställning har en person som ifrågasätter en sådan önskan oavsett vad den grundar sig på?
 
Ingen har fått på nöten för att man inte vill prata med en präst på sjukhuset. Ingen! Man har bara blivit upplyst om felaktigheter man kommit med. påståenden som inte är sanna. Nog bör vi hålla oss till vad som är sant ändå trots att det gäller religion och präster?

Varför har flera här i tråden så svårt för att acceptera att vi är en del som inte prata med en präst just för att hen är en representant för en religion? Varför måste det diskuteras i det oändliga och komma på olika sätt som vi har missuppfattat situationen? Varför inte bara acceptera att vi inte vill?
 
Julpyssel i sig har ett religiöst budskap - det tillhör en religiös högtid. Det kom upp från några här att man ifrågasatte att icke troende kristna firade kristna högtider - i förlängningen . Sen har jag sett en massa änglar, stjärnor och hjärtan i skolbarns julpyssel. Det är svårt att inte koppla samman dem med den kristna tron.


Jag ser inget fel i det, samtidigt ser jag en massa bekymmer. När har man Chanucka och Ramadan "pyssel"? Det är en trevlig aktivitet som får in barnen på att fira jul, få julklappar mm (julpyssel blir ofta julklappar). Det blir konstigt om man inte firar jul i sin familj.
På mångkulturella skolor är det enligt min erfarenhet vanligt att uppmärksamma olika religiösa högtider och t.ex pyssla i samband med Ramadan. Det är skolor med homogena elevgrupper som har svårt att tänka brett.

Sedan finns det ju tyvärr många svenskar som blir tokiga över att höra att svenska skolor uppmärksammar Ramadan på något annat sätt än som en faktatext i en lärobok, så tyvärr är det nog mest främlingsfientligheten och inskränktheten som styr vad utfallet blir.
 
Jag har i dag, för första gången på säkert över 20 år, känt ett i högsta grad verkligt obehag kring att vara öppen med min tro, och en oro för att människor i min närhet ska bli dömda och förminskade innan de fått en möjlighet att visa vem de är, enbart baserat på deras eventuella tro. Jag har frågat mig själv om jag bör uppmana mina nära till att försöka dölja sin tro, för att inte hamna i ett onödigt negativt utgångsläge i mötet med andra människor.

Samtidigt känner jag väldigt starkt att det inte är en tankevärld jag vill hamna i, och därför känns det rimligast för mig att helt enkelt lämna tråden, även om jag egentligen tycker att det är ett intressant ämne att diskutera. Det är dock inte värt min mentala hälsa.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

L
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag vet att endel inte tycker att man ska prata om religion. Men jag bara vill få ut lite tankar om allt. Men som nog alla har sett så...
Svar
5
· Visningar
885
Senast: LiviaFilippa
·
Samhälle I tråden om religion togs det upp att det var fel att vården erbjöd samtalsstöd till patienter hos en präst när kurator hade semester...
11 12 13
Svar
258
· Visningar
12 344
Senast: Enya
·
Samhälle Denna trådstart är utbruten från en annan tråd av en moderator. Vi gör det ibland när ett ämne verkar intressant för flera och/eller...
11 12 13
Svar
243
· Visningar
21 708
Senast: MiaMia
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag brukar göra en (underbar!) rawfood frukoströra baserad på groddade nakenhavrekorn. För det ändamålet så groddar jag en stor bunke...
Svar
0
· Visningar
394
Senast: cassiopeja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Ridskoleryttare
  • 07:or del 23
  • Föl 2023

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp