Sv: Svartjobb och annat
Även jag tycker vissa effektiviseringar lett till en försämrad och tyngre arbetsmiljö för mäniskan i stallet.
För trettio år sedan pressade vi höet i hårdbalar som vägde 8-12 kg. Det gick åt två man att pressa dem. En körde traktorn och en packade balarna i kärran. Sen när vi kom hem så behävde vi också vara två. En lassade ur kärran och la balarna i baltransportören upp till rännet. Sedan stod en där och packade dem. Det kunda var varmt och dammigt på rännet men annars var det mest ok. Man lyfte sällan balarna över axelhöjd och en del var bra på att hantera dem med högaffel.
Hos den bästa galoptränaren jag varit hos, Yvonne Durant,Täby som förövrigt hade ett av skandinaviens effektivaste och framgånsrikaste galoppstall hade vi aldrig annat hö än i form av småbalar. Alla orkade bära dem. Det gick lätt och snabbt att hantera dem. De lpg på ränet och vi kastade ner dm genom luckor i taket direkt ner i stalgång. Och de fick plats i stallgången utan att inkräkta på verksamheten för övrigt. Tvärtom, när vi hoppade upp på hästarna och red ut ur stallet kunde vi använda balarna som "pallar" (jo, man hoppar upp och rider ut hästarna i ett galoppstall). När någon häst hade tomt på hö i boxen tog man några skivor från en bal och fyllde upp. Det gick lätt, snabbt och var relativt dammfritt.
Som strö i boxarna hade Yvonne för övrigt damfritt kutterspån. Det var snabb och effektivt att mocka med. Man tog skottkärran utifrån och tog med sig ett par "bits" med kutterspån. Ställde dem utanför boxen och mockade boxen när hästen gick i skritten eller gjorde jobb på banan. Det gick lätt och snabbt att mocka med kutterspån. Varje "lot" eller ur brukade omfatta fem, sex hästar. Stallchefen hann lätt med att mocka boxarna medan vi var ute på banan och red. Var det någon "lot" man som arbetsryttare inte red så hjälpte man till med att mocka boxarna. Mellan varven hann man med en mugg te och ett par skivor rostat bröd. Var ju i ett "engelskt stall"... *ler*
Tror aldrig man lyfte något över 20 kg. Och aldrig något över axelhöjd annat än sadlarna när man sadlade av och på en häst. Och en galoppsadel väger ju bara runt 3.5 kg (träningssadel). Ok, vi fick springa en hel del med vattenspänner men det kunde man lätt effektiviserat om man tänkt på det då...
Yvonne Durant la ner verksamheten härom året då hon ansåg att det inte var hållbart att driva ett galoppstall längre. Det fans inge ekonomiska marginaler om man skulle driva det seriöst. Hon skrev ett bra inlägg på sin hemsida om det. Men jag märkte aldrig att förbundet tog någon notis av att hon la ner verksamheten...
I mitten på åttiotalet kom ju det här påfundet med storbalar. Vi hade maskinstation hemma och var tvungna att prova. Men marknadn var inte riktigt mogen för det än. Gårdarna var inte byggda för at hantera så stora balar. Men man var ju en man midre för att klara jobbet. Nackdelen var inte bara storleken annars utan även vikten. 300-400 kg. Det behövdes särskilda vagnar för att hantera dem och sen fick man bygga om logen eller bygga en helt ny kallhall för att förvara dem. Inte heller stallet var byggt för att hantera en storbal. Man fick öppna upp väggen och ta bort en box (en häst mindre att träna och en inkomst mindre) för att förvara de storbalar som behövdes för dagens fodring.
Storbalsrivare (eller ensilagerivare) saknas på många ställen så i stället står man där med gaffel eller grep och lastar upp höet, hösilaget, ensilaget eller halmen i skottkärra. Och för att få med sig så mycket ut till boxarna så är skottkärran så stor (och otymplig) som möjligt. Nog sjutton dammar hö och halm ordentligt när man håller på och river loss det från en storbal. Och tungt är det med när man skall köra ut hö till mellan 20 och 40 hästar flera gånger per dag.
En del håller på med stora finmaskiga hönät istället. Man fyller näten så mycket det går (man vill ju inte fylla dem flera gånger per dag) och bär ut dem i boxarna. De väger lätt mellan 15 och 20 kg om det är hö. Är det ensilage blr vikten lätt över 25 kg. Och de skall hänga 70 cm över boxgolvet för att undvika att hästarna fastnar med hovarna. Det blir alltså mellan 20 och 40 hönät med en vikt på mellan 15 och 30 kg som skall lyftas flera gånger och hängas upp på boxväggarna varje dag. Något som verkligen tar på rygg och axlar. Slow Feed... Visst, bra för hästen men omänskligt för hästskötaren.
Ok, det finns de som fortfarande packar Ikea eller Ullaredspåsar. 40 hästar? 120 påsar per dag att packa. Tur att det finns oavlönade ridskoleelever och praktikanter...
Halm? Jo, det är jättetrevligt för hästarna om det är bra kvalité på den. Inte så kul för varken människa eller häst om den är gammal och möglig. Och halm är alltid dammigt och dessutom tungt att mocka. Helt ok om man bara har en häst. 20-40 boxar om dan är inte kul. Sen finns det pellets, torv, vanligt spån med. Men inte alltid lätt för det. Axlar och rygg...
Nej, personligen föredrar jag kutterspån, hö i småbalar och transportband från stallet ut på gödselstan. Minskar körandet med skottkärran när man mockar. Hur ser era världar ut? Har storbalarna gjort era arbetsdagar lättare, mindre dammiga? Har de lett till någon utveckling för eran arbetsmiljö? Är de kostnadseffektiva? Kan ni hantera dem utan traktor/truck/palllyft? Har någon blivit klämd av en storbal någon gång?
Har jag glömt något? Visst, man skall ju hinna med att rida melan 4 och 10 hästar per dag med...
