Alltså min födelsedag. Den blir så sällan som jag vill. I år kommer den firas med att sonen spelar fotbollsmatch på förmiddagen - utomhus. Sen kommer mina föräldrar hit. Det är ju bra, för all del. Vi kommer äta smörgåstårta, det är också bra. Men mamma frågade också om vi skulle fira hos dem? Eh, nej? Ni kommer väl hit?
Och jag kommer inte få några paket. Mamma bjuder mig på mat, vilket är jättesnällt. Men tydligen är jag så svår att komma på present till??
Jag tycker inte om att lägga en ”beställning” på något jag vill ha och få det, det känns ofint.
Vi ska fira med släkten vid ett senare tillfälle. Det blir på ett fint ställe. Men det blir nästan en månad senare för det fanns inga tider.
Jag är väl otacksam som känner mig ledsen. Men jag känner bara att det inte blir något speciellt alls. Jag ville fira med min favoritperson men hon ska åka utomlands. Till Spanien. Inte heller vid det senare tillfället kunde hon komma. Jag hade velat bjuda några vänner men grejen hade då varit att ”alla” (det är inte så många) kunde vara med.
Jag vill bli lite överraskad att någon lixom känner mig och har kommit på något jag blir glad över. Men jag är visst för svår för det.
Så det blir bara fira med släkten, som vanligt. Inga presenter. Inga kompisar.
Jag har köpt två saker till mig själv. Bra saker. Men hur patetiskt är inte det?