Störiga saker vi stör oss på, del 39

[gul_zebra]

jag får feber och om jag faktiskt tar det lugnt går det över mycket fortare, så nu gör jag faktiskt det, vägrar jobba med feber. Det finns ingen anledning att gå till jobbet och inte har hjärnan med mig och att vara hängig av sjukdom. Mitt jobb blir inte bättre gjort och jag smittar ner folk + att jag är sjuk längre/fler dagar.

Jag kan bli lite avis på er som får feber Jag har nog haft det typ 2 ggr i mitt vuxna liv, och jag är 38. Får höra med jämna mellanrum att har jag inte feber så är jag inte sjuk heller. Sååå när jag varit sängliggande med influensa och hosta som gjort att jag inte sovit på flera dygn, då är jag inte sjuk

 

[Sel]

Det må kännas så för dig men det är faktiskt ok, det ÄR skillnad att jobba 8 timmar och att göra något kort.
Man behöver inte vara döende för att få lov att vara hemma från jobbet. I alla fall inte i Sverige. Det räcker med sjuk.

Men det är lite det jag menar med att man faktiskt funkar olika. Det här med att folk dyker upp på jobbet för att de ska "visa sig duktiga" eller utan en tanke på sina medmänniskor är inte alltid hela sanningen. För mig är det självklart att jag dyker upp på jobbet så länge jag kan utföra mitt arbete.
Jag förstår att det inte är så för alla, att sjukdom drabbar andra olika och att andra har olika gränser för när de mår dåligt.

 

[Görel]

Nu funkar inte Clip my horse sändning från bruksprovet längre
Hoppas att det blir ordning på det snart, annars måste jag ju göra något vettigt istället

 

[Enya]

Jag kan bli lite avis på er som får feber Jag har nog haft det typ 2 ggr i mitt vuxna liv, och jag är 38. Får höra med jämna mellanrum att har jag inte feber så är jag inte sjuk heller. Sååå när jag varit sängliggande med influensa och hosta som gjort att jag inte sovit på flera dygn, då är jag inte sjuk

Jag har inte fått det förrän senare år faktiskt. Tidigare var det som du, var inte heller sjuk i folks ögon, tvingades i väg i skolan av mamma för ansågs aldrig tillräckligt sjuk nog för att vara hemma, och varje gång jag ringde min chef för barnen eller jag var sjuka möttes det av sura miner för det var så jobbigt med vikarie så det gav mig ångest att bara lyfta telefonen till slut och det slutade med att jag fixade barnvakt till mina sjuka barn och gick och jobbade sjuk (jobbade som städerska helt ensam på skola, förskola och fritidshem kvällstid och träffade ingen alltså). Det fick ett slut en dag, skulle ta upp något på golvet och tappade balansen och hamnade med huvudet först rakt på golvet. Det var kallt och skönt mot mitt febriga huvud och jag kunde för en lång stund inte förmå mig att fortsätta jobba. Jag bestämde mig då att inte jobba sjuk mer, bytte till eftermiddagstid, lämnade inte bort barnen när de var sjuka mer.
Det var min rätt att vara hemma när mina barn var sjuka.
Det var min rätt att vara hemma när jag var sjuk (och det var jag inte alls ofta på den tiden).
Jag tror dock att det var det som gjorde att jag blev känsligare, efter den händelsen (det var att jag gick som in i väggen, så mycket mer än det beskrivet hände förstås vid det tillfället) är jag betydligt känsligare när någon är sjuk, får feber när jag blir förkyld osv.

 

[gul_zebra]

Jag har inte fått det förrän senare år faktiskt. Tidigare var det som du, var inte heller sjuk i folks ögon, tvingades i väg i skolan av mamma för ansågs aldrig tillräckligt sjuk nog för att vara hemma, och varje gång jag ringde min chef för barnen eller jag var sjuka möttes det av sura miner för det var så jobbigt med vikarie så det gav mig ångest att bara lyfta telefonen till slut och det slutade med att jag fixade barnvakt till mina sjuka barn och gick och jobbade sjuk (jobbade som städerska helt ensam på skola, förskola och fritidshem kvällstid och träffade ingen alltså). Det fick ett slut en dag, skulle ta upp något på golvet och tappade balansen och hamnade med huvudet först rakt på golvet. Det var kallt och skönt mot mitt febriga huvud och jag kunde för en lång stund inte förmå mig att fortsätta jobba. Jag bestämde mig då att inte jobba sjuk mer, bytte till eftermiddagstid, lämnade inte bort barnen när de var sjuka mer.
Det var min rätt att vara hemma när mina barn var sjuka.
Det var min rätt att vara hemma när jag var sjuk (och det var jag inte alls ofta på den tiden).
Jag tror dock att det var det som gjorde att jag blev känsligare, efter den händelsen (det var att jag gick som in i väggen, så mycket mer än det beskrivet hände förstås vid det tillfället) är jag betydligt känsligare när någon är sjuk, får feber när jag blir förkyld osv.

Fy fan Inte konstigt att man blir känsligare efter sånt slit.
Jag slapp iaf bli skickad till skolan generellt - jag var helt enkelt jäkligt frisk som barn, så enda gången jag skickades sjuk till skolan var mitt i en influensa jag trots allt fick vara hemma för. Det var internationella prov så jag fick snällt pallra mig dit, sitta där och smitta ner folk och gå hem igen efter provet

 

[tanten]

Snö

 

[Luzzan]

Att hunden är lite sämre igen och att sambons mamma är inlagd och man vet inte om eller hur mycket tid det är kvar

 

[Masqueradee]

Måste arbeta i Word online med min uppsats, men kan för någon anledning inte se fotnoterna...
Efter lite eftersökningar verkar det inte funka i online-versionen, vilket suger!

 

[Spelberoende]

Jag kan bli lite avis på er som får feber Jag har nog haft det typ 2 ggr i mitt vuxna liv, och jag är 38. Får höra med jämna mellanrum att har jag inte feber så är jag inte sjuk heller. Sååå när jag varit sängliggande med influensa och hosta som gjort att jag inte sovit på flera dygn, då är jag inte sjuk

Min farsa körde med "kan du sitta uppe och titta på tv så kan du gå till skolan också, ä en sjuk så ligger en i sängen" och eftersom han var narcissist så visste han allt även om han inget visste, lite feber var bara larv enligt honom.

 

[athena_arabians]

Att hunden är lite sämre igen och att sambons mamma är inlagd och man vet inte om eller hur mycket tid det är kvar

Så jobbigt när det blir allt på en gång Jag skickar varma tankar till er alla

 

[tanten]

Minister Ako Ankarberg om glatt på P1 försvarade höjningen av högkostnadsskyddet för läkemedel. Det var bara 75kr i månaden.
Men den som står där på apoteket och ska hämta ut läkemedel som kostar en tredjedel av pensionen - den jublar inte lika glatt inte glatt över några 75 spänn.

Naturligtvis ska vi skydda de som har högsta kostnaden - som om frågan gällde högkostnadsskydd eller inte.

Samtidigt sänks skatten för de förmögnaste.
Regeringens männisosyn

 

[Snubbelfot]

Toyota.

Jag vet, jag förespråkar ju ofta dem. Och de är bra, men somliga bitar kan driva en till vansinne. Vi har en Auris 2016, ena framljuset dog igår och jag köpte ny glödlampa idag. Typ alla andra bilar idag - som inte har Xenon eller LED - använder H1 eller möjligen H7 lampor, kostar typ en femtiolapp styck. Till Aurisen kostar en framglödlampa 496:-... på Mekonomen... Och det är inget hokus pokus utan en hyfsat konventionell halogenlampa såvitt jag kan se.
Hjulbyte är också litet special. Toyota håller, ganska ensamma, kvar vid en äldre teknologi för övervakning av lufttrycket i däcken. En transponder i varje fälg, vars identitet/serienummer behöver programmeras in i bilens styrdator manuellt vid skifte. Och först läsas av med en chipläsare.

 

[co-SMAD4]

Fast

Fast självklart. Om jag får välja mellan att bli utan pengar eller ta risken att någon annan kanske eventuellt KAN bli utan pengar (och lika gott kan bli smittad av sina barn eller på ICA) sätter jag mig själv först. Kan jag jobba gör jag det absolut, det skulle kännas mycket märkligt att stanna hemma om jag inte var sängliggande eller fast på toaletten.

Har företaget dock en policy som säger att man inte ska komma till jobbet med symptom gör man givetvis fel om man kommer ändå. Då bör man väl bli hemskickad?

Fast nej, den här personen var inte i arbetsskick. Då behöver man en reality-check. Och det handlar inte bara om att någon annan förlorar inkomst, det handlar om olika starka immunförsvar också. Och så jävla mycket framför alla andra man sätter sig då, när man inte ens tänker tanken att ens kollega kan drabbas hårt.

 

[Enya]

Minister Ako Ankarberg om glatt på P1 försvarade höjningen av högkostnadsskyddet för läkemedel. Det var bara 75kr i månaden.
Men den som står där på apoteket och ska hämta ut läkemedel som kostar en tredjedel av pensionen - den jublar inte lika glatt inte glatt över några 75 spänn.

Naturligtvis ska vi skydda de som har högsta kostnaden - som om frågan gällde högkostnadsskydd eller inte.

Samtidigt sänks skatten för de förmögnaste.
Regeringens männisosyn

Partiet som hävdade att de tänkte på de svaga och utsatta-pensionärerna tex, för några år sedan när det var val. Så fan heller. Jag sa redan då att det var lögn. Sänka skatten för höginkomsttagare och höja högkostnadsskyddet är ju att göra rakt emot. Och sedan hävda att regeringen behöver ha in pengar....

 

[Sel]

Fast nej, den här personen var inte i arbetsskick. Då behöver man en reality-check. Och det handlar inte bara om att någon annan förlorar inkomst, det handlar om olika starka immunförsvar också. Och så jävla mycket framför alla andra man sätter sig då, när man inte ens tänker tanken att ens kollega kan drabbas hårt.

Nu var jag ju inte där och såg din kollega utan pratar rent allmänt. En förkylning är något som drabbar de flesta någon eller några gånger per år, jag tror aldrig jag varit så dålig av en att jag övervägt att stanna hemma från vare sig jobbet, affären eller skolan eller något annat utöver eventuellt att besöka en nyfödd eller någon på sjukhuset. Sedan behöver jag varken krama, pussa eller dela sked med kollegorna medan jag är där förstås.
Vi tycker helt enkelt olika. Jag tycker det är upp till var och en att avgöra om de känner sig krya nog för att gå till jobbet eller inte, om inte regler eller läkare sagt något annat.

 

[co-SMAD4]

Nu var jag ju inte där och såg din kollega utan pratar rent allmänt. En förkylning är något som drabbar de flesta någon eller några gånger per år, jag tror aldrig jag varit så dålig av en att jag övervägt att stanna hemma från vare sig jobbet, affären eller skolan eller något annat utöver eventuellt att besöka en nyfödd eller någon på sjukhuset. Sedan behöver jag varken krama, pussa eller dela sked med kollegorna medan jag är där förstås.
Vi tycker helt enkelt olika. Jag tycker det är upp till var och en att avgöra om de känner sig krya nog för att gå till jobbet eller inte, om inte regler eller läkare sagt något annat.

Det handlar inte om en "liten förkylning". Du vill kanske förminska symptomen, gör det då för all del, men ditt uppmålade scenario är inte mitt scenario och jag hade uppskattat om du inte klankade ner på hur det faktiskt drabbat mig i det här fallet. Det rör sig inte om lite småförkylning som du minsann skulle jobba igenom. Och ärligt talat, om du fortsätter på det här spåret med att påminna mig om hur lite du bryr dig i det här fallet så kommer jag fan koka över.

 

[Sel]

Det handlar inte om en "liten förkylning". Du vill kanske förminska symptomen, gör det då för all del, men ditt uppmålade scenario är inte mitt scenario och jag hade uppskattat om du inte klankade ner på hur det faktiskt drabbat mig i det här fallet. Det rör sig inte om lite småförkylning som du minsann skulle jobba igenom. Och ärligt talat, om du fortsätter på det här spåret med att påminna mig om hur lite du bryr dig i det här fallet så kommer jag fan koka över.

Jag säger ju att jag hela tiden diskuterat i största allmänhet, och det är tråkigt att du blivit sjuk. Klankat har jag inte gjort på något sätt, inte medvetet i alla fall men om du uppfattat det så ber jag om ursäkt.

Lika bra vi släpper hela grejen innan det blir utbrutet till en egen tråd.