Sommartid

[Krålus]

Eftersom det mest är morgonen som är jobbig för mig (ju tidigare desto jobbigare, fram till då "min" morgon startar) så är det främst det jag beskriver. Och då är jobb det första som händer, och det som gör att jag behöver gå upp tidigare än vad min kropp uppskattar. Hade jag haft ett jobb som startar på eftermiddagen (och inga andra särskilda aktiviteter på morgonen) så hade jag med största sannolikhet inte heller påverkats särskilt negativt av framflyttningen. Huruvida min ridlektion på kvällen har flyttats fram en timme har ingen som helst betydelse, och inget jag tänker på.

Precis det är morgonen jag har problem med de dagar jag jobbar är jag ledig är det inga problem.

 

[Ullmerkott]

Vad är skillnaden (för vardagslivet, och ur sömnperspektiv) på att ställa om klockan så att den är 6 istället för 5, och att börja ett nytt jobb där man börjar en timme tidigare?

I allmänhet har man ju fler kontakter med omvärlden än enbart jobbet. Vänner, kanske familj, fritidsaktiviteter, grannar mm. Har jag t.ex. kvällsfodringen i stallet efter min ridlektion kommer den ju inte automatiskt tidigareläggas för att jag byter arbetstider. Och efter ridningen vill jag duscha i lugn och ro, ta en kopp te och varva ner innan jag går och lägger mig. Det enda som händer om jag då ska upp en timme tidigare är att jag inte hinner sova tillräckligt.

 

[nullo-modo]

Apropå smart-tråden så har jag sällan kännt mig så korkad som att försöka förstå förklaringar till bekymmer som i den här tråden. Jag har verkligen med all vilja i världen försökt förstå var bekymret uppstår men det är verkligen jättesvårt då samma typ av människa (kvälls?) verkar uppleva helt olika bekymmer men härleder det till att de är just kvällsmänniskor? Och som varit uppe undrar jag (retorisk fråga, ingen behöver känna att de ska svara) vad som händer vid resor över flera tidszoner när man kan behöva gå upp ännu tidigare enl den biologiska klockan, om den inte ens hinner justeras 1h under 7 mån, hur funkar det 4,5,6h för tex 2v semester. Nu kanske man undviker det om man vet att det är ett bekymmer förstås.

Personligen tycker jag det är jättejobbigt med ljust så länge på kvällarna. Att gå och lägga sig när det är fullt dagsljus ute är bara helfel. Har en jobbig tid framför mig av den anledningen. (Jag somnar men känns fel)

Snarare skulle det bli problem om tiden inte ändrades då solen ändras när det blir ny tidszon. Skulle tycka det var jättejobbigt om det var mitt på dagen men klockan visade 6 på morgonen.

 

[Thaliaste]

Nå,jag föredrar att du inte talar om för mig vad jag är då du inte vet, nu är jag, som jag beskrivit flera gånger, och jag borde ju veta eftersom jag har levt med mig själv hela livet, utpräglad kvällsmänniska även om jag inte tycker att en timme minus är speciellt jobbigt en söndag när jag kan sova en timme längre så att det ändå blir sömn av det. Sömnbrist har jag vardagligt så för mig gör det inte till eller ifrån att det försvinner en timme pga klockan eller att jag inte kan sova eller för att jag måste gå upp en timme tidigare- det känns likadant, men bara då, det går generellt att rätta till. Eftersom jag har lärt mig att leva på mitt sätt med sömnbrist. Det är skillnad på alltid och två gånger om året för mig.

Jag har vant mig vid att stiga upp tidigt på morgonen, för att det är vad man ska göra i ett samhälle generellt, det betyder inte att min kropp gillar det eller trivs med det, men det är så det är. En timme minus är liksom bara så det är. Det infaller på helgen, är det problem går den att ta igen. För MIG alltså, innan du reagerar på det.

Jag ska också upp när klockan ringer i morgon, 06, men tänker inte lägga mig en minut före 00. För då kan jag inte sova. Men 06 är ju vad man måste så...

Jag beskriver framför allt hur jag tolkar det du beskriver, att jag inte vet hur du faktiskt har det är väl självklart. Vi låter rätt lika så jag har jättesvårt att förstå vad som gör det så svårt för dig att förstå mig.

Din kropp verkar i alla fall ha lättare att acceptera tidigare tider än min, utifrån det du skriver.

 

[Thaliaste]

I allmänhet har man ju fler kontakter med omvärlden än enbart jobbet. Vänner, kanske familj, fritidsaktiviteter, grannar mm. Har jag t.ex. kvällsfodringen i stallet efter min ridlektion kommer den ju inte automatiskt tidigareläggas för att jag byter arbetstider. Och efter ridningen vill jag duscha i lugn och ro, ta en kopp te och varva ner innan jag går och lägger mig. Det enda som händer om jag då ska upp en timme tidigare är att jag inte hinner sova tillräckligt.

Ja, alla tider man har påverkas såklart om man gör förändringar, men det var främst sömnpåverkan jag syftade på eftersom det är det jag har diskuterat och det som många andra verkar ha svårt att förstå att det kan vara ett problem. Oavsett om jag får en timmes mindre sömn för att jag hänger kvar i stallet eller om det är för att jag inte kan somna tidigare, så är resultatet att jag får mindre sömn.

 

[Enya]

Jag beskriver framför allt hur jag tolkar det du beskriver, att jag inte vet hur du faktiskt har det är väl självklart. Vi låter rätt lika så jag har jättesvårt att förstå vad som gör det så svårt för dig att förstå mig.

Din kropp verkar i alla fall ha lättare att acceptera tidigare tider än min, utifrån det du skriver.

Nej, det är så samhället ser ut. Det är bara att bita ihop. Jag blir 45 i år, har haft många år på mig att lära mig hur man hanterar trötthet och samhällets norm bäst för att orka mest, för min kropp. Det handlar inte om att jag är mindre trött eller mindre kvällsmänniska eller tycker om tidigare morgnar. Det handlar om vad som fungerar bäst och hur jag hanterar det när situationen ser ut som den gör.

 

[HannaZ]

Min kropp vill inte alls.
Klockan ställd, men det är stört omöjligt att ta sig upp, börjar vakna till liv en timme senare. Ännu värre var det igår så jag hoppas det blir bättre om några dagar.
Samt ursvårt att somna. Den här lilla flyttade timmen stör min sovrutin.

Tur jag har flex.

Du kanske skulle ställa larmet 10 min tidigare en vecka i sträck för att förbereda.

 

[HannaZ]

Men hur hjälper det om det är ett halvår?

Men kroppen ställer ju om sig på några dagar. Man har ju inte jetlag i ett halvår för att man tex flyttat en tidszon.

 

[HannaZ]

Min kropp vill inte alls.
Klockan ställd, men det är stört omöjligt att ta sig upp, börjar vakna till liv en timme senare. Ännu värre var det igår så jag hoppas det blir bättre om några dagar.
Samt ursvårt att somna. Den här lilla flyttade timmen stör min sovrutin.

Tur jag har flex.

Så hur gör du om du tex har ett möte på annan ort, utbildningsdag, morgonfodring i stallet, resa whatever som gör att du behöver gå upp en timme tidigar för att hinna?

Eller är folk på riktigt som skalman och bara kan gå upp ett exakt klockslag på morgonen och somna en exakt tid på kvällen?

 

[DarkInNight]

Så hur gör du om du tex har ett möte på annan ort, utbildningsdag, morgonfodring i stallet, resa whatever som gör att du behöver gå upp en timme tidigar för att hinna?

Eller är folk på riktigt som skalman och bara kan gå upp ett exakt klockslag på morgonen och somna en exakt tid på kvällen?

Jag gillar inte den ton jag läser in i det du skriver.

Varför Så galet otrevlig när du inte vet någonting om mig.

 

[skiesabove]

Så hur gör du om du tex har ett möte på annan ort, utbildningsdag, morgonfodring i stallet, resa whatever som gör att du behöver gå upp en timme tidigar för att hinna?

Eller är folk på riktigt som skalman och bara kan gå upp ett exakt klockslag på morgonen och somna en exakt tid på kvällen?

Wow, skalman-fördomen!

Gud vad otrevlig du är .

Ja, en del av oss är autistiska eller bara vane-människor, och blir starkt negativt påverkade när rutinerna rubbas. Det är klart jag kan vräka mig ur sängen för ett enstaka tidigt ärende, men jag mår inte bra den dagen och det tar mig 3-4 dagar att vara tillbaka i fas igen.

 

[HannaZ]

Jag gillar inte den ton jag läser in i det du skriver.

Varför Så galet otrevlig när du inte vet någonting om mig.

Nähe. Jag bara undrar hur folk hanterar livet för övrigt, som ju sällan är styrt efter ett exakt klockslag 365 dgr om året och där man inte alltid vet i förväg att det kommer att krävas en förändring på en timme, och man därför inte kan förbereda med att tex ställa klockan 10 min tidigare i en veckas tid.

 

[HannaZ]

Wow, skalman-fördomen!

Gud vad otrevlig du är .

Ja, en del av oss är autistiska eller bara vane-människor, och blir starkt negativt påverkade när rutinerna rubbas. Det är klart jag kan vräka mig ur sängen för ett enstaka tidigt ärende, men jag mår inte bra den dagen och det tar mig 3-4 dagar att vara tillbaka i fas igen.

Men tidsomställningen kan man ju planera ett halvår i förväg. Ställa klockan 2 min tidigare i en månad för att vara exakt i fas.
Om man nu vet med sig att man har stora svårigheter att gå upp en timme tidigare alltså. Det jag finner märkligt är att det är den enda morgonen man med 100% säkerhet vet långt i förväg att man kommer att behöva gå upp en timme tidigare som är vad det blir skriverier om. Just den dagen går att förbereda sig för i väldigt god tid, till skillnad från allt möjligt annat som dyker upp i livet. Så om man har strikta tider varje dag som svårligen går att rucka på, varför justerar man inte gradvis för att underlätta för sig själv?

Jag börjar vända på dygnet minst natten innan jag ska gå på och jobba, för att det är jobbigt att vara vaken i ett dygn i sträck och jag har ansvar för svårt sjuka människor i slutet av det vakna dygnet och måste kunna fatta vettiga beslut, och sen ska jag helst försöka undvika att köra ihjäl mig själv eller nån annan på vägen hem.

 

[Krålus]

Men kroppen ställer ju om sig på några dagar. Man har ju inte jetlag i ett halvår för att man tex flyttat en tidszon.

Ja just ja glömde det. Alla typ har jj talat om det.

 

[Krålus]

Så hur gör du om du tex har ett möte på annan ort, utbildningsdag, morgonfodring i stallet, resa whatever som gör att du behöver gå upp en timme tidigar för att hinna?

Eller är folk på riktigt som skalman och bara kan gå upp ett exakt klockslag på morgonen och somna en exakt tid på kvällen?

Men det är inte ofta möten börjar 5 på morgonen. Dottern har stalljour i helgen klockan 7 så sovmorgon. Det är sällan jag behöver gå upp före 5 faktiskt.

Vanemänniska? Ja det är jobbigt att gå upp före 5 på morgonen.

 

[Krålus]

Men tidsomställningen kan man ju planera ett halvår i förväg. Ställa klockan 2 min tidigare i en månad för att vara exakt i fas.
Om man nu vet med sig att man har stora svårigheter att gå upp en timme tidigare alltså. Det jag finner märkligt är att det är den enda morgonen man med 100% säkerhet vet långt i förväg att man kommer att behöva gå upp en timme tidigare som är vad det blir skriverier om. Just den dagen går att förbereda sig för i väldigt god tid, till skillnad från allt möjligt annat som dyker upp i livet. Så om man har strikta tider varje dag som svårligen går att rucka på, varför justerar man inte gradvis för att underlätta för sig själv?

Jag börjar vända på dygnet minst natten innan jag ska gå på och jobba, för att det är jobbigt att vara vaken i ett dygn i sträck och jag har ansvar för svårt sjuka människor i slutet av det vakna dygnet och måste kunna fatta vettiga beslut, och sen ska jag helst försöka undvika att köra ihjäl mig själv eller nån annan på vägen hem.

Smart jag får börja gå upp 4 varje morgon istället att jag inte tänkt så långt.

 

[Thaliaste]

Nej, det är så samhället ser ut. Det är bara att bita ihop. Jag blir 45 i år, har haft många år på mig att lära mig hur man hanterar trötthet och samhällets norm bäst för att orka mest, för min kropp. Det handlar inte om att jag är mindre trött eller mindre kvällsmänniska eller tycker om tidigare morgnar. Det handlar om vad som fungerar bäst och hur jag hanterar det när situationen ser ut som den gör.

Eh, ja? Jag biter ihop VARJE jävla dag och har också gjort det i hela mitt liv, vad tror du att det är jag inte förstår med det? Jag skulle aldrig ta upp det jag tagit upp här IRL eftersom jag vet att folk tänker precis så som det visar sig här.

Borde jag bita ihop ännu mer? Borde jag anstränga mig så mycket att jag kan låtsas att jag älskar sommartid? Borde jag förstå att man åtminstone inte berättar ens hyfsat anonymt på nätet om hur man egentligen mår bakom fasaden man visar upp IRL (som man ju ska göra)? För även då får man höra att andra minsann biter ihop bättre än du.

Du menar att du inte alls ifrågasätter något utan bara frågar utan någon värdering, men ändå återkommer du hela tiden till hur mycket bättre du är på att bita ihop.

 

[Elo]

Wow, skalman-fördomen!

Gud vad otrevlig du är .

Ja, enDetta är intressant. Jag är (också) autistisk del av oss är autistiska eller bara vane-människor, och blir starkt negativt påverkade när rutinerna rubbas. Det är klart jag kan vräka mig ur sängen för ett enstaka tidigt ärende, men jag mår inte bra den dagen och det tar mig 3-4 dagar att vara tillbaka i fas igen.

Detta tycker jag är intressant. Jag är (också) autistisk och jobbar nu skift. Och har inga som helst problem med det. Jag har två alternativ (på jobbdagar). Antingen går jag upp, går till jobbet och sedan stallet, eller så går jag upp, går till stallet och sedan jobbet. Oavsett om klockan är 0430, 0530, 0800 eller 1500 när den ringer. För mig spelar inte själva klockslaget någon roll. Det är ju ändå bara ett socialt påhitt.

(Dock skall tilläggas att det är sjukt mycket enklare att vara flexibel när jobbet inte suger varje uns av mental ork ur en).

Elo- som just nu äter lunch

 

[Thaliaste]

Så hur gör du om du tex har ett möte på annan ort, utbildningsdag, morgonfodring i stallet, resa whatever som gör att du behöver gå upp en timme tidigar för att hinna?

Eller är folk på riktigt som skalman och bara kan gå upp ett exakt klockslag på morgonen och somna en exakt tid på kvällen?

Jag kan bara svara för mig själv och om jag har något extra tidigt så gör jag på precis samma sätt som vanliga tidiga dagar, jag går upp ytterligare lite tidigare för att hinna med lite rännskita och eventuellt lite kräkning, utöver de vanliga morgonbestyren och sedan går jag till jobbet/stallet/vart jag nu ska. Hur skulle jag annars göra tänkte du?

Men det är ju bara om det handlar om tidig morgon det ens blir en frågeställning. Om det är en ändring som i att jag skulle jobba natt t ex så är det en ickefråga, då går jag till jobbet och mår fint den natten och sover när jag kommer hem från jobbet.

 

[nullo-modo]

Så hur gör du om du tex har ett möte på annan ort, utbildningsdag, morgonfodring i stallet, resa whatever som gör att du behöver gå upp en timme tidigar för att hinna?

Eller är folk på riktigt som skalman och bara kan gå upp ett exakt klockslag på morgonen och somna en exakt tid på kvällen?

Kan bara beskriva för mig själv.
Jag kommer ta tåget från Göteborg till Stockholm på lördag och jag skulle behöva gå upp under en tid då den största delen av min djupsömn är (mellan 3-5 eller 4-6 beroende på om vi har normaltid eller sommartid). Jag vet att risken är stor att jag inte vaknar alternativ stänger av klockan i sömnen även om jag har larm i annat rum, så blir att sova på kvällen och gå upp innan stor del av min djupsömn börjar för att inte missa tåget.

Somna kan jag göra när som och tar oftast inte mer än 30 min av YT men vakna är det värre med.

Inga problem med att byta tidszon då det inte bara är tiden som byts utan hela dygnet.