Sv: Sommarföräldrar 2011 del 2
Jag hade också en väääldigt lång krystningsfas
Jag är inte helt hundra säker på exakt när mina krystvärkar började, men någon gång runt 19 tiden och pågick till 01.33.
Och jag hade dessutom haft värkar av och till i ca 1,5 dygn, så jag var ganska sliten.
Vidrigt är nog ett bra ord. Ändå kommer jag inte ihåg sådär jättemycket från det att krystvärkarna började och jag fick lustgasen tills dess att hon var ute.
Kommer bara ihåg att jag var vansinnigt trött när lillan var en bra bit ner i förlossningskanalen, och eftersom jag var trött, blev värkarna svagare.
De fick sätta in värkstimulerande dropp på mig, och i slutfasen hade BM börjat fundera på att vidta andra åtgärder för att hjälpa mig eftersom jag var så utmattad som jag var.
Vet faktiskt inte var jag lyckades hitta nya krafter och ta i så att hon kom ut.
Jag var så slut att jag bara ville gråta, och önskade att de bara kunde dra ut henne. Inte för att jag vet hur det skulle gått till, men men.
Man tänker inte så logiskt när man ligger där. Man vill bara att det ska vara över.
När hon sen var ute och man slappnade av lite, så skakade jag i hela kroppen. Skakade så mycket att jag var rädd att tappa liten i golvet.
Just nu känns det inte som att jag någonsin skulle vilja göra om det.
Men jag fick trots något helt underbart som lön för mödan
Jag hade också en väääldigt lång krystningsfas
Jag är inte helt hundra säker på exakt när mina krystvärkar började, men någon gång runt 19 tiden och pågick till 01.33.
Och jag hade dessutom haft värkar av och till i ca 1,5 dygn, så jag var ganska sliten.
Vidrigt är nog ett bra ord. Ändå kommer jag inte ihåg sådär jättemycket från det att krystvärkarna började och jag fick lustgasen tills dess att hon var ute.
Kommer bara ihåg att jag var vansinnigt trött när lillan var en bra bit ner i förlossningskanalen, och eftersom jag var trött, blev värkarna svagare.
De fick sätta in värkstimulerande dropp på mig, och i slutfasen hade BM börjat fundera på att vidta andra åtgärder för att hjälpa mig eftersom jag var så utmattad som jag var.
Vet faktiskt inte var jag lyckades hitta nya krafter och ta i så att hon kom ut.
Jag var så slut att jag bara ville gråta, och önskade att de bara kunde dra ut henne. Inte för att jag vet hur det skulle gått till, men men.
Man tänker inte så logiskt när man ligger där. Man vill bara att det ska vara över.
När hon sen var ute och man slappnade av lite, så skakade jag i hela kroppen. Skakade så mycket att jag var rädd att tappa liten i golvet.
Just nu känns det inte som att jag någonsin skulle vilja göra om det.
Men jag fick trots något helt underbart som lön för mödan