Sv: Snacktråd för AR-frälsta!
Det var helt underbart! Roligt när man har sällskap som är enkalt att umgås med och ger positiv energi. Vi har haft allsång i bilen så högt vi kunnat, "dansat med" och ätit massa gott.
Super när man kan ha så kul samtidigt som man får lära sig. Toppen att kunna fråga ut någon med så mycket erfarenhet när man som jag är obotligt nyfiken.
Jag är ju svag för araber, har jag alltid varit. Så det var kul att få träffa så många såna. Jag har ju varit arab-lös något år nu. Och föl är inget man är bortskämd med när man mest är på träningsanläggningar runt Stockholm.
Min tränare, som jobbar mkt med föl och unghästar, himlar med öonen och skrattar då jag förtjust piper "föööööl" varje gång vi är på något sånt ställe ihop. Men för mig är det speciellt!
Ja, det är svårt att vila foten. Jag måste ju sköta mina. Och jag måste ju arbeta lite. Nu är ju hästarna på bete. Så jag har vilat en hel del. Men de måste in snart iom att hagen ska användas till annat. Så då måste ju unghästen motioneras. Och jag får ju inte göra mkt känns det som nu. Så jag får nog ta in min medhjälpare igen. För jag vill inte rida honom utan stigläder. Jag ska ju helst inte åka av pga min trasiga nacke. Och han kan fräsa till om han blir rädd för något. Då går det fort och kan bli stora skutt. Så jag vill ha stigläder. Och har jag det och trampar till går jag sönder mer. Just de tvära kasten är ju det som sliter upp allt igen. Och det jag kanske inte varit helt tillräckligt försiktig med. Men vi får tömköra och löshoppa och så med.
Gamlingen och en del andra kan jag ju rida utan.
Totola:
Ja, helt fantastiskt! En elev hörde skillnad på mig bara i tel. Hon tyckte jag lät mycket mer energisk och uppåt, mer som jag brukar. Hon blev så glad att hon blev tårögd och ville kidnappa mig på turer bort ofta.
Nu är jag lite sur på mig själv för att jag ska jobba på Polo-turneringen. Då kan jag inte hänga på tränaren ner till Kalmar nu. Men Polon och alla människor är skoj att se den också. Så det blir kul iaf.
Men jag ska helt klart passa på och göra sånt här mer. Det behövde jag verkligen. Nu orkar jag köra på lite till i röran i vardagen.
Och nej, jag kan inte säga att det var så otippat att jag var överansträngd.
Jag har ju varit så trött att jag trampat fel och klantat mig en del då jag hållit på med hästarna med. Utöver att jag nog gjort för mkt.
Jag och tränaren hade planerat en långritt med hästarna, först till sommaren, sen till hösten. Men nu vägrar han genomföra förrän till våren. Och bara om jag är ok. Jag som längtat så! Jag skulle äntligen få leka överlevare och sova ute med hästarna. De som känner mig lite ytligt skrattar vid tanken på mig så. Jag ser ut som en typisk sminkbimbo från Stockholm. Till viss del är jag ju det. Men jag är en märklig hybrid som gärna vill vara lite naturmänniska med. Och nu får jag ju chansen att lära mig det av någon som kan. Eller nu.. i vår tidigast.