Självmord (utbruten från Är det en mänsklig rättighet att få vara lycklig?)

[Voeux]

När hela ditt liv som du känner det förstörts, ser du inte mycket av det som en vinst.

Det kan ju vara det att du i många inlägg påpekat att man i princip skall glömma sina hobbys, speciellt om de innefattar häst, för det är en lyx.

Jo, jag är mer än väl medveten om att många med allvarliga skador eller diagnoser lever det du kallar "fullgoda" liv. Har de accepterat dem? Inte helt säkert. Är de nöjda? Långt ifrån alla är nöjda med sitt liv.
Att man inte accepterar situationen kan lika gärna betyda att man inte bara säger att ok, så här är det visst nu, bäst att anpassa mig, utan att man med allt man har, vilket kanske inte ärmycket, försöker förbättra sin situation och kanske, kanske kan få en ngt bättre situation.

Så kan man se på det.
Nu anser ju jag att självmord är bland det fegaste man kan göra, det var bara när jag mådde som allra sämst, som jag ens övervägde att köra över mina egna principer och det satt långt inne.

Exakt.


Antingen så har inte haft mycket kontakt med myndigheter angående stöd av diverse slag, eller så jobbar du med det och försöker få det att se bättre ut än vad det är.
Visst är jag tacksam för eventuell hjälp.
Men jag har fanimej inte fått någonting, allt måste kämpas för, hur absurt det än låter. Och om man har rätt till någon hjälp, så ser alltid ansvarig myndighet till att man förstår vilken oerhörd uppoffring de gör för din skull.

Ja, just det, jag glömde bort att två färdiga och bra tävlingshästar ramlade ner i mitt knä och sen betalade de för sig själva, så att jag kunde fortsätta leva mitt priviliegrade liv i lyx.
Nej, det är mycket hårt arbete och en hel drös med uppoffringar för att de där två fanns i mitt liv. Den ena ägde inte jag, men jag betalade alla kostnader för den. Den blev tyvärr heller aldrig någon färdig tävlingshäst som det var tänkt, eftersomden bara blev 7.
Nej, det tog många år att komma dit för mig och jag hade nästan aldrig någon färdig häst eftersom jag bara hade råd med unghästar och gjorde allt jobb själv, redan på ponny.
Jag har aldrig unnat mig något, pengarna har gått till hästarna. Jag jobbade i ladugården och mjölkpaket kor på stället som hade stallet där hästarna var uppstallade och fick det lite billigare.
Jag vet att många inte har råd med häst och relaterade aktiviteter, men för att använda din logik, kanske de skulle ta och äta lite billigare mat och skippa nya kläder , så kanske de får råd.
Man får offra enormt mycket annat om man inte är rik.
Det är inte så att jag valt att må dåligt för att det är coolt eller något.
Om jag mår bättre av att rida (vilket även är i princip den enda träning jag kan utöva med min kropp), så fortsätter jag med det och jag ser det inte som ett beroende. Så dumt att ens antyda.

Stopp och belägg. Självmord är inte fegt, det är ett hemskt oönskat utfall av svår sjukdom.

Inlagt av moderatorn:

Och eftersom vi inte vet vilka som läser här så passar jag på att lägga in denna. Ring om det blir kritiskt. Eller skicka PM till mig. Jag är alltid up for att prata med någon som behöver någon att prata med.
https://mind.se/hitta-hjalp/sjalvmordslinjen/

 

[Lobelia]

Stopp och belägg. Självmord är inte fegt, det är ett hemskt oönskat utfall av svår sjukdom.

Och självmord istället för att exempelvis dö av kvävning som ALS/kol eller slippa svåra smärtor från cancer är i mina ögon bara humant. Jag önskar att assisterat självmord vore tillåtet där ingen bot, bara lidande finns kvar. I livets slutskede och givetvis bara för de som verkligen vill själv.

Det kanske är en väg att fånga upp och hjälpa de som har sjukdomar det finns hopp för också.

 

[Sel]

Stopp och belägg. Självmord är inte fegt, det är ett hemskt oönskat utfall av svår sjukdom.

Eller i vissa fall ren desperation och enda utväg då aktiv dödshjälp inte är ett alternativ. Jag tycker hemskt illa om att tala om folk som tar sitt eget liv som "fega"... det är inte på något vis ett bevis på stort mod att lida i det oändliga.

Jag håller helt med dig.

 

[athena_arabians]

När hela ditt liv som du känner det förstörts, ser du inte mycket av det som en vinst.

Det kan ju vara det att du i många inlägg påpekat att man i princip skall glömma sina hobbys, speciellt om de innefattar häst, för det är en lyx.

Jo, jag är mer än väl medveten om att många med allvarliga skador eller diagnoser lever det du kallar "fullgoda" liv. Har de accepterat dem? Inte helt säkert. Är de nöjda? Långt ifrån alla är nöjda med sitt liv.
Att man inte accepterar situationen kan lika gärna betyda att man inte bara säger att ok, så här är det visst nu, bäst att anpassa mig, utan att man med allt man har, vilket kanske inte ärmycket, försöker förbättra sin situation och kanske, kanske kan få en ngt bättre situation.

Så kan man se på det.
Nu anser ju jag att självmord är bland det fegaste man kan göra, det var bara när jag mådde som allra sämst, som jag ens övervägde att köra över mina egna principer och det satt långt inne.

Exakt.


Antingen så har inte haft mycket kontakt med myndigheter angående stöd av diverse slag, eller så jobbar du med det och försöker få det att se bättre ut än vad det är.
Visst är jag tacksam för eventuell hjälp.
Men jag har fanimej inte fått någonting, allt måste kämpas för, hur absurt det än låter. Och om man har rätt till någon hjälp, så ser alltid ansvarig myndighet till att man förstår vilken oerhörd uppoffring de gör för din skull.

Ja, just det, jag glömde bort att två färdiga och bra tävlingshästar ramlade ner i mitt knä och sen betalade de för sig själva, så att jag kunde fortsätta leva mitt priviliegrade liv i lyx.
Nej, det är mycket hårt arbete och en hel drös med uppoffringar för att de där två fanns i mitt liv. Den ena ägde inte jag, men jag betalade alla kostnader för den. Den blev tyvärr heller aldrig någon färdig tävlingshäst som det var tänkt, eftersomden bara blev 7.
Nej, det tog många år att komma dit för mig och jag hade nästan aldrig någon färdig häst eftersom jag bara hade råd med unghästar och gjorde allt jobb själv, redan på ponny.
Jag har aldrig unnat mig något, pengarna har gått till hästarna. Jag jobbade i ladugården och mjölkpaket kor på stället som hade stallet där hästarna var uppstallade och fick det lite billigare.
Jag vet att många inte har råd med häst och relaterade aktiviteter, men för att använda din logik, kanske de skulle ta och äta lite billigare mat och skippa nya kläder , så kanske de får råd.
Man får offra enormt mycket annat om man inte är rik.
Det är inte så att jag valt att må dåligt för att det är coolt eller något.
Om jag mår bättre av att rida (vilket även är i princip den enda träning jag kan utöva med min kropp), så fortsätter jag med det och jag ser det inte som ett beroende. Så dumt att ens antyda.

Självmord fegt?

Det var väl det sista jag var när jag skar upp handlederna som tonåring. Däremot var jag desperat efter att få ro. Lik förbannat var det den där järnbiten längst inne i mig som fick mig att bandagera eländet och fortsätta i den här jämmerdalen.

Min mamma var dement. Får jag den diagnosen kommer jag att avsluta mitt liv medans jag kan. Det har inget med feghet att göra utan för att jag ser ingen poäng med att tillbringa mina sista år som en grönsak och långsamt dö av att min hjärna glömmer bort hur jag äter och andas. Jag lever mitt liv på mina villkor och jag kommer att avsluta det på mina villkor.

 

[SusieQ]

Stopp och belägg. Självmord är inte fegt, det är ett hemskt oönskat utfall av svår sjukdom.

Eller i vissa fall ren desperation och enda utväg då aktiv dödshjälp inte är ett alternativ. Jag tycker hemskt illa om att tala om folk som tar sitt eget liv som "fega"... det är inte på något vis ett bevis på stort mod att lida i det oändliga.

Jag håller helt med dig.

Självmord fegt?

Det var väl det sista jag var när jag skar upp handlederna som tonåring. Däremot var jag desperat efter att få ro. Lik förbannat var det den där järnbiten längst inne i mig som fick mig att bandagera eländet och fortsätta i den här jämmerdalen.

Min mamma var dement. Får jag den diagnosen kommer jag att avsluta mitt liv medans jag kan. Det har inget med feghet att göra utan för att jag ser ingen poäng med att tillbringa mina sista år som en grönsak och långsamt dö av att min hjärna glömmer bort hur jag äter och andas. Jag lever mitt liv på mina villkor och jag

kommer att avsluta det på mina villkor.

Det är min åsikt och den är min att tycka, den som anser något annat får gärna göra det, jag accepterar det. Alla är och tycker olika och det måste få vara ok.

Jag är medveten om att depression är en vidrig sjukdom , har varit diagnosticerad och medicineras sedan snart 10 år tillbaka. Jag var på djupaste botten men, jag är kvar pga mina principer, man ger inte upp. Fick hjälp.

 

[Lobelia]

Det är min åsikt och den är min att tycka, den som anser något annat får gärna göra det, jag accepterar det. Alla är och tycker olika och det måste få vara ok.

Jag är medveten om att depression är en vidrig sjukdom , har varit diagnosticerad och medicineras sedan snart 10 år tillbaka. Jag var på djupaste botten men, jag är kvar pga mina principer, man ger inte upp. Fick hjälp.

Jag tycker du ska lyssna på denna pod. Den handlar om ett assisterat självmord, en man med kol som hade mycket kort tid att leva kvar.

Den som berättar har själv gått samma väg. Björn Natthiko Lindblad valde att avsluta sitt liv på samma vis medan han fortfarande var såpass stark att han kunde svälja själv och prata men det var i stort sett det enda han kunde göra. Det och att andas hjälpligt men med hjälp.

Alla kan inte få hjälp som du, ibland finns det ingen hjälp att få.

 

[Voeux]

Det är min åsikt och den är min att tycka, den som anser något annat får gärna göra det, jag accepterar det. Alla är och tycker olika och det måste få vara ok.

Jag är medveten om att depression är en vidrig sjukdom , har varit diagnosticerad och medicineras sedan snart 10 år tillbaka. Jag var på djupaste botten men, jag är kvar pga mina principer, man ger inte upp. Fick hjälp.

Du får ha din åsikt men den avslöjar bristande kunskap i ämnet, helt enkelt. Ungefär som att folk får tycka att jorden är platt. Det får de tycka, men det är fel.

 

[Roheryn]

Och självmord istället för att exempelvis dö av kvävning som ALS/kol eller slippa svåra smärtor från cancer är i mina ögon bara humant. Jag önskar att assisterat självmord vore tillåtet där ingen bot, bara lidande finns kvar. I livets slutskede och givetvis bara för de som verkligen vill själv.

Instämmer helt! Vi gör detta för våra djur för att skydda dem från lidande, många ser det som att det är den sista tjänsten man gör sitt djur. Och varför då inte kunna göra sina medmänniskor samma tjänst?

 

[Voeux]

Instämmer helt! Vi gör detta för våra djur för att skydda dem från lidande, många ser det som att det är den sista tjänsten man gör sitt djur. Och varför då inte kunna göra sina medmänniskor samma tjänst?

Därför att det är väldigt svårt att bedöma vem som är kapabel att ta det beslutet själv. Vad är livets slutskede, och vem bestämmer vilken nivå av lidande som är rimligt för en människa? Kan exempelvis en dement eller person med psykiska problem anses kunna ta ett sådant beslut? Jag håller helt med i sak men frågan aktiv dödshjälp kommer med en rad dilemman.

 

[SusieQ]

Du får ha din åsikt men den avslöjar bristande kunskap i ämnet, helt enkelt. Ungefär som att folk får tycka att jorden är platt. Det får de tycka, men det är fel.

Bristande kunskap?!!? Jag har varit där själv, mer kunskap än så vet jag inte hur man skaffar sig, det får du gärna berätta för mig. Du kan inte påstå att jag har fel, det är min åsikt och det finns inget rätt eller fel. Men eftersom du jämför med platt jord och där har vetenskapen starka bevis att jorden är rund.
Har du fakta att visa på att jag skulle ha "fel", eller är det bara din personliga aversion mot min inställning som gäller?

Diskussionen om sjukdom vs aktiv dödshjälp är en helt annan enligt mig, jag är faktiskt för det, även om det verkar skumt.

 

[SusieQ]

Jag tycker du ska lyssna på denna pod. Den handlar om ett assisterat självmord, en man med kol som hade mycket kort tid att leva kvar.

Den som berättar har själv gått samma väg. Björn Natthiko Lindblad valde att avsluta sitt liv på samma vis medan han fortfarande var såpass stark att han kunde svälja själv och prata men det var i stort sett det enda han kunde göra. Det och att andas hjälpligt men med hjälp.

Alla kan inte få hjälp som du, ibland finns det ingen hjälp att få.

Detta är en helt annan diskussion enligt mig, jag är inte emot aktiv dödshjälp på något sätt när det gäller fysisk sjukdom, har aldrig varit.

 

[athena_arabians]

Bristande kunskap?!!? Jag har varit där själv, mer kunskap än så vet jag inte hur man skaffar sig, det får du gärna berätta för mig. Du kan inte påstå att jag har fel, det är min åsikt och det finns inget rätt eller fel. Men eftersom du jämför med platt jord och där har vetenskapen starka bevis att jorden är rund.
Har du fakta att visa på att jag skulle ha "fel", eller är det bara din personliga aversion mot min inställning som gäller?

Diskussionen om sjukdom vs aktiv dödshjälp är en helt annan enligt mig, jag är faktiskt för det, även om det verkar skumt.

Och jag har också varit där och instämmer med @Voeux att din åsikt inte visar på någon större kunskap.

Den är också skuldbeläggande på ett väldigt fult sätt gentemot de som överlevt ett suicidförsök. Jag tar inte åt mig men det finns andra här som kanske inte nått sin balans i tillvaron ännu.

Att som du skilja på ont i kroppen och ont i själen befäster bara din okunskap och bidrar till att bevara stigmat vad gäller psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa ÄR en sjukdom.

 

[Voeux]

Bristande kunskap?!!? Jag har varit där själv, mer kunskap än så vet jag inte hur man skaffar sig, det får du gärna berätta för mig. Du kan inte påstå att jag har fel, det är min åsikt och det finns inget rätt eller fel. Men eftersom du jämför med platt jord och där har vetenskapen starka bevis att jorden är rund.
Har du fakta att visa på att jag skulle ha "fel", eller är det bara din personliga aversion mot min inställning som gäller?

Diskussionen om sjukdom vs aktiv dödshjälp är en helt annan enligt mig, jag är faktiskt för det, även om det verkar skumt.

Ja du är inte den enda på Buke som gått igenom depression, men det har ganska lite med kunskap att göra. Alla depressioner ser inte likadana ut så man sitter liksom inte på en gedigen kunskap om psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom för att man själv varit drabbad. Bara för man har brutit benet vet man inte allt om cancer, liksom.

Under min egen depression hade jag episoder av psykotiska tillstånd. Jag var alltså inte vid fullt medvetande alltid och ett självmord just då hade inte varit ett aktivt beslut ens. Jag ville aldrig dö så det var tur att jag överlevde de episoderna. Så kan det bli för många med vissa psykiska sjukdomar också. Alla som tar livet av vill inte, vid sina sinnes fulla bruk, göra det. Det kan närmast kallas en olycka. Därför kallar jag det bristande kunskap. Det är som att hålla någon till svars för något den gjort när den går i sömnen.

 

[Voeux]

Ja du är inte den enda på Buke som gått igenom depression, men det har ganska lite med kunskap att göra. Alla depressioner ser inte likadana ut så man sitter liksom inte på en gedigen kunskap om psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom för att man själv varit drabbad. Bara för man har brutit benet vet man inte allt om cancer, liksom.

Under min egen depression hade jag episoder av psykotiska tillstånd. Jag var alltså inte vid fullt medvetande alltid och ett självmord just då hade inte varit ett aktivt beslut ens. Jag ville aldrig dö så det var tur att jag överlevde de episoderna. Så kan det bli för många med vissa psykiska sjukdomar också. Alla som tar livet av vill inte, vid sina sinnes fulla bruk, göra det. Det kan närmast kallas en olycka. Därför kallar jag det bristande kunskap. Det är som att hålla någon till svars för något den gjort när den går i sömnen.

Tillägger att vad du anser om de som, vid bättre medvetande, väljer att avsluta - det är din ensak. Även om det är min starka uppfattning att just graden av att kunna tänka klart vid ett sådant beslut starkt kan ifrågasättas även utan psykos inblandat. Så tyck du att det är fegt, det är dock jävligt elakt och då hade jag nog föredragit okunskap.

 

[Lobelia]

Därför att det är väldigt svårt att bedöma vem som är kapabel att ta det beslutet själv. Vad är livets slutskede, och vem bestämmer vilken nivå av lidande som är rimligt för en människa? Kan exempelvis en dement eller person med psykiska problem anses kunna ta ett sådant beslut? Jag håller helt med i sak men frågan aktiv dödshjälp kommer med en rad dilemman.

Ja det är ett dilemma, för dementa och andra som är mentalt okapabla och med oklara diagnoser, men varför låta det spilla över på folk med hela sitt förstånd i behåll och med klara diagnoser? Jag talar alltså om långt gångna fysiska sjukdomar där man har några månader kvar i livet enligt all expertis och folk som är klara i huvudet.

 

[Lobelia]

Bristande kunskap?!!? Jag har varit där själv, mer kunskap än så vet jag inte hur man skaffar sig, det får du gärna berätta för mig. Du kan inte påstå att jag har fel, det är min åsikt och det finns inget rätt eller fel. Men eftersom du jämför med platt jord och där har vetenskapen starka bevis att jorden är rund.
Har du fakta att visa på att jag skulle ha "fel", eller är det bara din personliga aversion mot min inställning som gäller?

Diskussionen om sjukdom vs aktiv dödshjälp är en helt annan enligt mig, jag är faktiskt för det, även om det verkar skumt.

Det är helt okej för mig att du är emot självmord, och ja det där att jämföra med plattjordare är definitivt en usel jämförelse i mina ögon där håller jag med. Självklart kan man vara emot självmord, det respekterar jag fullt ut.

Det är det här med värderingen att någon är feg när denne tagit det troligen svåraste beslutet i sitt liv jag känner att du är fel ute. Ja det kanske kan vara feghet ibland, liksom man kan stanna kvar i livet av feghet, men att kategoriskt säga att en handling är feg (eller modig eller något annat för den delen) är bara konstig. Det är väl orsaken och motiven bakom man behöver titta på om något eventuellt är fegt, inte handlingen i sig.

 

[Voeux]

Ja det är ett dilemma, för dementa och andra som är mentalt okapabla och med oklara diagnoser, men varför låta det spilla över på folk med hela sitt förstånd i behåll och med klara diagnoser? Jag talar alltså om långt gångna fysiska sjukdomar där man har några månader kvar i livet enligt all expertis och folk som är klara i huvudet.

Jag håller som sagt med dig i sak men menar att den gränsdragningen kanske inte är så glasklar som den kan låta alltid. Om en både har en långt gången fysisk sjukdom och en psykisk problematik? Och vilken grad av psykisk problematik anser man gör en person inkapabel? Jag säger inte att vi inte bör ha aktiv dödshjälp för den gruppen, jag menar bara att det kan ställa till det en del i praktiken sen kring vilka som får det beviljat och vilka som inte får det. Men visst, så är det ju med mycket vård.

 

[Roheryn]

Därför att det är väldigt svårt att bedöma vem som är kapabel att ta det beslutet själv. Vad är livets slutskede, och vem bestämmer vilken nivå av lidande som är rimligt för en människa? Kan exempelvis en dement eller person med psykiska problem anses kunna ta ett sådant beslut? Jag håller helt med i sak men frågan aktiv dödshjälp kommer med en rad dilemman.

Jo, visst är jag medveten om att det kommer en rad dilemman med frågan om aktiv dödshjälp. Men jag tycker att möjligheten i någon form ska finnas, av samma skäl som vi avslutar våra djurs liv när det inte längre går att skydda dem från lidande på annat sätt. Och visst har du rätt i att det ibland är svårt att avgöra vem som är kapabel att fatta beslutet för egen del, men det finns också exempel på ganska många som absolut varit förmögna att fatta sitt beslut (tänker på de med ALS som varit uppmärksammade i nyheterna).

 

[Voeux]

Det är helt okej för mig att du är emot självmord, och ja det där att jämföra med plattjordare är definitivt en usel jämförelse i mina ögon där håller jag med. Självklart kan man vara emot självmord, det respekterar jag fullt ut.

Det är det här med värderingen att någon är feg när denne tagit det troligen svåraste beslutet i sitt liv jag känner att du är fel ute. Ja det kanske kan vara feghet ibland, liksom man kan stanna kvar i livet av feghet, men att kategoriskt säga att en handling är feg (eller modig eller något annat för den delen) är bara konstig. Det är väl orsaken och motiven bakom man behöver titta på om något eventuellt är fegt, inte handlingen i sig.

Jag kan tillägga att min jämförelse med plattjordare var en medveten överdrift för att någonstans få fram hur verklighetsfrånvänt påståendet var.

 

[SusieQ]

Ja du är inte den enda på Buke som gått igenom depression, men det har ganska lite med kunskap att göra. Alla depressioner ser inte likadana ut så man sitter liksom inte på en gedigen kunskap om psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom för att man själv varit drabbad. Bara för man har brutit benet vet man inte allt om cancer, liksom.

Under min egen depression hade jag episoder av psykotiska tillstånd. Jag var alltså inte vid fullt medvetande alltid och ett självmord just då hade inte varit ett aktivt beslut ens. Jag ville aldrig dö så det var tur att jag överlevde de episoderna. Så kan det bli för många med vissa psykiska sjukdomar också. Alla som tar livet av vill inte, vid sina sinnes fulla bruk, göra det. Det kan närmast kallas en olycka. Därför kallar jag det bristande kunskap. Det är som att hålla någon till svars för något den gjort när den går i sömnen.

Tillägger att vad du anser om de som, vid bättre medvetande, väljer att avsluta - det är din ensak. Även om det är min starka uppfattning att just graden av att kunna tänka klart vid ett sådant beslut starkt kan ifrågasättas även utan psykos inblandat. Så tyck du att det är fegt, det är dock jävligt elakt och då hade jag nog föredragit okunskap.

Näe, vet ni vad.
Eftersom ni anser att ni, utifrån vad jag har skrivit på ett internetforum, vet exakt vad jag har för utbildning och vad mina livserfarenheter är (vilket ju faktiskt är de saker jag utgått ifrån när jag bildat mina åsikter).
Så känns det här extremt onödigt för mig.
Jag ser ingen som helst anledning till att jag ska behöva försvara mina åsikter inför några som är så trångsynta att de inte förstår att andra kan ha erfarenheter som gör att de ser saker på andra sätt och utifrån det bildar sig en åsikt som skiljer sig från er.
Ni får tycka vad ni vill, jag försöker inte ändra er åsikt och inget ni säger kommer att få mig att ändra min.
Ni får tycka vad ni vill om mig, anser ni att jag är elak är jag väl det för er i det här fallet, må så vara.
Att ni anser att jag har fel för att jag inte rättar mig i ert lilla åsiktsled, så bryr jag mig faktiskt inte om det.
Det var längesen jag brydde mig om vad andra tycker om mig, det är liksom inte mitt problem.
Jag ha redan sagt min åsikt om saken i tråden och det här inte ger mig något , lämnar jag er här och går vidare.