Är köttätande alltid dåligt för miljön? (utbruten från Klimatutmaningar, stöd och råd)

[Otherside]

Jag tycker inte det är lika märkligt. Om maten handlar om mest om prestation, finns det ingen anledning att prioritera smakomfång och variation.

Elitidrottare har aldrig riktigt inspirerat mig i mitt matintresse.

Men - det jag tyckte var märkligt är att OM det nu är svårare att få i sig fullvärdigt med protein, näring, energi etc genom en vegansk kost, varför skulle då allt fler elitidrottare inom inte minst en så extrem uthållighetssport som longdistans-triathlon, välja vegansk kost? Och detta pga kostens skull, inte någon moralisk baktanke. Det låter ju bakvänt, eller hur? Eller finns där, möjligen, något väldigt positivt med en vegansk kost - en väldigt väl genomtänkt sådan? Som gör den värd "besväret"? Det var detta och enbart detta jag funderade kring. En långdistans-triathlet som äter dåligt tar sig inte genom ett lopp, än mindre med nåt toppresultat. Oavsett hur mycket tillskott och annat de äter. (Proteintillskott tar fö de flesta allätande idrottare, då i form av vegetariska tillskott, även veganska).

Ens personliga kulinariska matintresse är ju en helt annan fråga som jag lämnar därhän åt den enskilde individen att välja.

 

[Otherside]

Ja, ni får ursäkta tankevurpan, men jag tror ändå inte att fler veganer är duktigare inom näringslära än dito allätare.

Jag personligen tror det finns olika grupper även bland veganerna - de (ofta ungdomar) som tror sig kunna leva fullvärdigt på broccoli och nudlar - vilket de gör under några år innan bristerna ger sig tillkänna. Och de som är verkligt intresserade och lägger tid och entusiasm på att laga fantastiskt god OCH näringsriktig vegansk mat. Där finns ju numera en obegränsad uppsjö av instagramkonton (inte minst) och böcker med otroligt bra recept så ingen kan direkt påstå att där saknas information. Hur stor delen är av okunniga/kunniga bland veganerna har jag ingen aning om, men jag misstänker att det är på väg att ändras till de upplystas fördel. Men det är vad jag tror (och hoppas...).

 

[Fruentimber]

Jag personligen tror det finns olika grupper även bland veganerna - de (ofta ungdomar) som tror sig kunna leva fullvärdigt på broccoli och nudlar - vilket de gör under några år innan bristerna ger sig tillkänna. Och de som är verkligt intresserade och lägger tid och entusiasm på att laga fantastiskt god OCH näringsriktig vegansk mat. Där finns ju numera en obegränsad uppsjö av instagramkonton (inte minst) och böcker med otroligt bra recept så ingen kan direkt påstå att där saknas information. Hur stor delen är av okunniga/kunniga bland veganerna har jag ingen aning om, men jag misstänker att det är på väg att ändras till de upplystas fördel. Men det är vad jag tror (och hoppas...).

Ja, precis. Dessa grupper finns ju överallt i samhället och jag tror inte att veganer på något sätt avviker så pass från dem att man kan påstå att det finns fler veganer som är duktiga inom näringslära. Det är nog lika varierande som inom andra identitets/kost-grupper.

 

[sjoberga]

Men - det jag tyckte var märkligt är att OM det nu är svårare att få i sig fullvärdigt med protein, näring, energi etc genom en vegansk kost, varför skulle då allt fler elitidrottare inom inte minst en så extrem uthållighetssport som longdistans-triathlon, välja vegansk kost? Och detta pga kostens skull, inte någon moralisk baktanke. Det låter ju bakvänt, eller hur? Eller finns där, möjligen, något väldigt positivt med en vegansk kost - en väldigt väl genomtänkt sådan? Som gör den värd "besväret"? Det var detta och enbart detta jag funderade kring. En långdistans-triathlet som äter dåligt tar sig inte genom ett lopp, än mindre med nåt toppresultat. Oavsett hur mycket tillskott och annat de äter. (Proteintillskott tar fö de flesta allätande idrottare, då i form av vegetariska tillskott, även veganska).

Ens personliga kulinariska matintresse är ju en helt annan fråga som jag lämnar därhän åt den enskilde individen att välja.

Ok, jag har aldrig riktigt tänkt att det för en vuxen person inte går att ha en helt växtbaserad kost som är minst lika bra som andra kostval.

Mat är inte för mig bara hälsa och prestation.

Det är alltså inte värt ”besväret” att utesluta smaker oavsett om jag skulle cykla minst lika bra på det.

 

[Otherside]

Ok, jag har aldrig riktigt tänkt att det för en vuxen person inte går att ha en helt växtbaserad kost som är minst lika bra som andra kostval.

Mat är inte för mig bara hälsa och prestation.

Det är alltså inte värt ”besväret” att utesluta smaker oavsett om jag skulle cykla minst lika bra på det.

Det är det inte för mig heller, verkligen inte! Och jag presterar ju definitivt inte på den nivån så det är ingen reflektion i mitt privata liv Men jag tycker det är intressant.

Samtidigt blir även jag irriterad på veganer som envist hävdar att man kan få i sig fullvärdigt protein genom att äta typ broccoli och spenat "eftersom en vuxen tjur får i sig allt den behöver via gräs". Javisst, hur många hundra kilo gräs och via hur många magar - och hur många tusen års utveckling? Så - jag håller med om att rent hälsomässigt är nog en blandkost med noga utvalda animaliska produkter bra, kanske rentav bäst? Om man sen är beredd att stödja djurindustrin och hela tänket bakom vår Överlägsenhet - det är en annan sak men heller inte det den här tråden handlar om.

 

[Fruentimber]

Samtidigt blir även jag irriterad på veganer som envist hävdar att man kan få i sig fullvärdigt protein genom att äta typ broccoli och spenat "eftersom en vuxen tjur får i sig allt den behöver via gräs".

What? Finns det alltså människor som tänker såhär?

 

[SaraXX]

Men - det jag tyckte var märkligt är att OM det nu är svårare att få i sig fullvärdigt med protein, näring, energi etc genom en vegansk kost, varför skulle då allt fler elitidrottare inom inte minst en så extrem uthållighetssport som longdistans-triathlon, välja vegansk kost? Och detta pga kostens skull, inte någon moralisk baktanke. Det låter ju bakvänt, eller hur? Eller finns där, möjligen, något väldigt positivt med en vegansk kost - en väldigt väl genomtänkt sådan? Som gör den värd "besväret"? Det var detta och enbart detta jag funderade kring. En långdistans-triathlet som äter dåligt tar sig inte genom ett lopp, än mindre med nåt toppresultat. Oavsett hur mycket tillskott och annat de äter. (Proteintillskott tar fö de flesta allätande idrottare, då i form av vegetariska tillskott, även veganska).

Ens personliga kulinariska matintresse är ju en helt annan fråga som jag lämnar därhän åt den enskilde individen att välja.

Det finns ju elit som presterar på lågkolhydratskost också. Det går att göra på olika sätt.

 

[Grazing]

Men - det jag tyckte var märkligt är att OM det nu är svårare att få i sig fullvärdigt med protein, näring, energi etc genom en vegansk kost, varför skulle då allt fler elitidrottare inom inte minst en så extrem uthållighetssport som longdistans-triathlon, välja vegansk kost? Och detta pga kostens skull, inte någon moralisk baktanke. Det låter ju bakvänt, eller hur? Eller finns där, möjligen, något väldigt positivt med en vegansk kost - en väldigt väl genomtänkt sådan? Som gör den värd "besväret"? Det var detta och enbart detta jag funderade kring. En långdistans-triathlet som äter dåligt tar sig inte genom ett lopp, än mindre med nåt toppresultat. Oavsett hur mycket tillskott och annat de äter. (Proteintillskott tar fö de flesta allätande idrottare, då i form av vegetariska tillskott, även veganska).

Fast det är säkerligen också många inom eliten som förmodligen har en släng av ortorexi, det är inte sunt att ha en överdriven "hälsosam" kost och folk på elitnivåer är sällan särskilt hälsosamma på det sättet.

Man ska inte heller underskatta deras envishet och beslutsamhet på den nivån, dom tränar och tävlar även om det mer eller mindre skadar dom, många iallafall och det är därför dom är på den nivån dom är på. Kroppen klarar trots allt mycket och man kan driva den långt innan den kollapsar och folk runt omkring är förmodligen nöjda sålänge dessa människor presterar som dom ska tyvärr.

 

[Malinois]

Ångrade mig

 

[Malinois]

Kom på att tråden handlar om klimatet i första hand och mitt svar var mer inriktat på hälsa varav det inte kändes relevant.

 

[Otherside]

https://www.theguardian.com/environ...crucial-to-saving-global-wildlife-says-report

En intressant artikel i brittiska The Guardian. Visar på vikten av att vi upphör med industrialiserad djuruppfödning, inte minst. Och hur viktigt det är en med en i allt högre grad växtbaserad diet (jag säger inte att alla behöver bli veganer ;-) ) . Precis vad tråden handlar om.

 

[Breaktown]

Men - det jag tyckte var märkligt är att OM det nu är svårare att få i sig fullvärdigt med protein, näring, energi etc genom en vegansk kost, varför skulle då allt fler elitidrottare inom inte minst en så extrem uthållighetssport som longdistans-triathlon, välja vegansk kost? Och detta pga kostens skull, inte någon moralisk baktanke. Det låter ju bakvänt, eller hur? Eller finns där, möjligen, något väldigt positivt med en vegansk kost - en väldigt väl genomtänkt sådan? Som gör den värd "besväret"? Det var detta och enbart detta jag funderade kring. En långdistans-triathlet som äter dåligt tar sig inte genom ett lopp, än mindre med nåt toppresultat. Oavsett hur mycket tillskott och annat de äter. (Proteintillskott tar fö de flesta allätande idrottare, då i form av vegetariska tillskott, även veganska).

Ens personliga kulinariska matintresse är ju en helt annan fråga som jag lämnar därhän åt den enskilde individen att välja.

Jag tror att det är ungefär som i den här artikeln
https://sverigesradio.se/artikel/7344889

Dvs det funkar precis lika bra som för de många elitidrottare som äter enligt LCHF och andra lågkolhydratkoster. De gemensamma framgångsfaktorerna är:
1. De är elitidrottare
2. De har gjort ett medvetet kostval och är väl insatta i det ska ska äta och följer det. (Detta är verkligen inte en sanning för alla elitidrottare).

Om de äter kyckling eller kikärtor tror jag är av betydligt mindre vikt.

 

[vilde]

https://www.theguardian.com/environ...crucial-to-saving-global-wildlife-says-report

En intressant artikel i brittiska The Guardian. Visar på vikten av att vi upphör med industrialiserad djuruppfödning, inte minst. Och hur viktigt det är en med en i allt högre grad växtbaserad diet (jag säger inte att alla behöver bli veganer ;-) ) . Precis vad tråden handlar om.

Alla vet vad som behövs men ändå så går utvecklingen åt fel håll.

 

[Nahar]

(börjar ungefär 3 minuter in)

Jag såg denna för några dagar sedan. De nämner i videon att det ser till stor del likadant ut i hela världen, även Skandinavien. Tyvärr ledde de tekniska problemen till att de inte kom så långt i videon, men jag har läst på lite sen dess och ja, så ser det ju i mycket ut även här.

Jag vet att inte alla håller djur på detta viset. Samtidigt tycker jag det blir väldigt vanskligt att försvara animalieindustrin med argument om att djurhållning behövs för biologisk mångfald, är en del av bevarandearbete, behövs för att utesluta plastprodukter och så vidare. Jag håller med om alla de argumenten (trots att jag själv försöker äta veganskt), men det är samtidigt inte en antingen-eller situation. Den 'goda' djurhållningen kan inte försvara den dåliga, som ändå är den som dominerar marknaden och vår konsumtion (nej, kanske inte just din men om vi ser till det stora hela).

För mig, personligen, känns det helt oförsvarbart att på något sätt bidra till den industrin. Dels på grund av det oerhörda lidandet, hycklerin, och det etiska som i mina ögon inte går att försvara eller komma undan på något sätt, dels på grund av klimatkrisen. Det är ju ändå så till syvende och sist att om vi anser att vi behöver hålla t.ex. betesdjur för att bevara biologisk mångfald så kan vi göra det helt utan att döda och äta dem, om vi vill. Vi kan hålla dem med kärlek och medkänsla.

Vad vi inte kan göra, är att låta den försvinnande lilla delen som sysslar med god och etisk djurhållning bli någon slags emblem för animalieindustrin i stort. Kollar vi på mjölk- och köttindustrins reklamer och marknadsföring så syns det att de väldigt gärna vill ta den bilden till sin egen, visa på att deras industri visst är grön och miljövänlig och fin och beundrandsvärd. En enda stor lögn. Människor äter animalieprodukter för att det är billigt, enkelt, norm, och för att det är lätt att blunda för verkligheten. Väldigt få som äter animalieprodukter gör det endast från lokala småbönder eller liknande. Det är en verklighet vi måste brottas med.

Jag förstår att det är mycket känsligt för er som håller på med småskalig, etisk produktion. Samtidigt tror jag helt ärligt att ni har mycket mer att vinna på gå emot animalieindustrin än att försvara den.

Observera, detta inlägg är inte skrivit till någon specifik i tråden, och jag har inte gjort mer än ögnat igenom några sidor av tråden i början och slutet. Är bara trött på att diskussionen kring detta alltid hamnar i samma fallgropar, och ville bidra med lite andra perspektiv.

 

[Otherside]

(börjar ungefär 3 minuter in)

Jag såg denna för några dagar sedan. De nämner i videon att det ser till stor del likadant ut i hela världen, även Skandinavien. Tyvärr ledde de tekniska problemen till att de inte kom så långt i videon, men jag har läst på lite sen dess och ja, så ser det ju i mycket ut även här.

Jag vet att inte alla håller djur på detta viset. Samtidigt tycker jag det blir väldigt vanskligt att försvara animalieindustrin med argument om att djurhållning behövs för biologisk mångfald, är en del av bevarandearbete, behövs för att utesluta plastprodukter och så vidare. Jag håller med om alla de argumenten (trots att jag själv försöker äta veganskt), men det är samtidigt inte en antingen-eller situation. Den 'goda' djurhållningen kan inte försvara den dåliga, som ändå är den som dominerar marknaden och vår konsumtion (nej, kanske inte just din men om vi ser till det stora hela).

För mig, personligen, känns det helt oförsvarbart att på något sätt bidra till den industrin. Dels på grund av det oerhörda lidandet, hycklerin, och det etiska som i mina ögon inte går att försvara eller komma undan på något sätt, dels på grund av klimatkrisen. Det är ju ändå så till syvende och sist att om vi anser att vi behöver hålla t.ex. betesdjur för att bevara biologisk mångfald så kan vi göra det helt utan att döda och äta dem, om vi vill. Vi kan hålla dem med kärlek och medkänsla.

Vad vi inte kan göra, är att låta den försvinnande lilla delen som sysslar med god och etisk djurhållning bli någon slags emblem för animalieindustrin i stort. Kollar vi på mjölk- och köttindustrins reklamer och marknadsföring så syns det att de väldigt gärna vill ta den bilden till sin egen, visa på att deras industri visst är grön och miljövänlig och fin och beundrandsvärd. En enda stor lögn. Människor äter animalieprodukter för att det är billigt, enkelt, norm, och för att det är lätt att blunda för verkligheten. Väldigt få som äter animalieprodukter gör det endast från lokala småbönder eller liknande. Det är en verklighet vi måste brottas med.

Jag förstår att det är mycket känsligt för er som håller på med småskalig, etisk produktion. Samtidigt tror jag helt ärligt att ni har mycket mer att vinna på gå emot animalieindustrin än att försvara den.

Observera, detta inlägg är inte skrivit till någon specifik i tråden, och jag har inte gjort mer än ögnat igenom några sidor av tråden i början och slutet. Är bara trött på att diskussionen kring detta alltid hamnar i samma fallgropar, och ville bidra med lite andra perspektiv.

Du sa precis allt. Jag behöver inte säga ett ord till!

 

[Fruentimber]

Jag förstår att det är mycket känsligt för er som håller på med småskalig, etisk produktion. Samtidigt tror jag helt ärligt att ni har mycket mer att vinna på gå emot animalieindustrin än att försvara den.

Jag håller med i allt du skriver men höjde lite på ögonbrynet när jag kom till ovan. Att man har småskalig djurproduktion betyder ju inte per automatik att man håller med eller försvarar industrin? Att ha småskalig produktion är snarare, min ringa erfarenhet till trots, oftare ett bevis på att man har något att säga industrin. Det är svårt att vara småskalig bonde idag, för det har industrin sett till. Stora företag som gynnar storskalig produktion och trycker undan de mindre. Det är ju för att man vill bort från industrin, som man ofta väljer att vara småskalig, eller för den delen självhushållande. Jag har hittills inte upplevt att man går och klappar industrin om ryggen. Tvärtom. Likadant med de småskaliga grönsaksproducenter jag träffat.

Från motsatt håll ser jag också problem med, så som gjorts i denna tråden (ej av dig), att proklamera all djurhållning och allt djurkött som dåligt. Att bunta ihop de småskaliga, mer etiska med industrin. Då blir ögonen på mig smått rödfärgade, får erkännas, av anledningarna som redan nämnts ovan.

 

[Fruentimber]

Som notis så pratade jag och sambon senast imorse om det fullständigt absurda faktumet att den äggproducent som nu drabbats av fågelinfluensa och tvingas avliva över en miljon höns har 15% av marknaden. Femton jävla procent. En enda bonde. Helt galet i mina ögon. Det är inte konstigt att ägg är på tok för billigt med de premisserna.

 

[Nahar]

Jag håller med i allt du skriver men höjde lite på ögonbrynet när jag kom till ovan. Att man har småskalig djurproduktion betyder ju inte per automatik att man håller med eller försvarar industrin? Att ha småskalig produktion är snarare, min ringa erfarenhet till trots, oftare ett bevis på att man har något att säga industrin. Det är svårt att vara småskalig bonde idag, för det har industrin sett till. Stora företag som gynnar storskalig produktion och trycker undan de mindre. Det är ju för att man vill bort från industrin, som man ofta väljer att vara småskalig, eller för den delen självhushållande. Jag har hittills inte upplevt att man går och klappar industrin om ryggen. Tvärtom. Likadant med de småskaliga grönsaksproducenter jag träffat.

Från motsatt håll ser jag också problem med, så som gjorts i denna tråden (ej av dig), att proklamera all djurhållning och allt djurkött som dåligt. Att bunta ihop de småskaliga, mer etiska med industrin. Då blir ögonen på mig smått rödfärgade, får erkännas, av anledningarna som redan nämnts ovan.

Det underliga för mig blir ju att när argument höjs mot köttätande (som t.ex. klimatkrisen) så är det oftast så att de som då försvarar köttätande/köttproduktion använder miljönyttan som försvar, och anklagar de som är vegetarianer/kritiserar köttätande och köttproduktion för att inte förstå sig på detta. Då upplever jag att de som äter kött säger "åh men jag äter bara lokalproducerat och småskaligt och vet hur fint de har det" och småproducenterna går in och säger "vårt arbete är jätteviktigt och kolla vad uppskattat det är, tyst med er vegetarianer ni förstår ju inget alls om djurhållning" (extremt grovt förenklat, såklart). Då flyttas samtalet från att handla om kritik av animalieindustrin till att handla om att individer som äter animalier ska förklara sina val eller tvärt om att vegetarianer ska förklara sina, utifrån absurda premisser om att alla köttätare äter lokalproducerat naturbeteskött trots att verkligheten absolut inte ser ut så.

Vad jag menar borde hända är att diskussionens fokus blir "hur tar vi kål på animalieindustrin" - men den hamnar inte där för så fort någon säger att vi bör äta mindre animalier så går småbönderna in och ska försvara sin existens. Istället för att småbönderna går in och säger "ja! vi bör äta mindre mängd animalier och öka djurskyddet och göra kött till en riktigt fin lyxvara där alla djuren har det bra!".

Som sagt, jag förenklar mycket grovt. Det blir bara för mig ett så himla typiskt fall där 'the enemy of my enemy is my friend' borde gälla, men inte gör det. För den enda som vinner på det här käbblet är animalieindustrin.

Säger inte att alla vegetarianer är oskyldiga heller i att driva diskussionen på fel håll. Det är svårt ibland att hålla isär personlig etisk övertygelse och en större rörelse för klimat och miljö, och det är något som jag tror många vegetarianer och djurrättsaktivister måste bättra sig med. Det går inte att alltid lägga skuld på individerna, när det är industrin som styr. Till exempel hävdas det ju vitt och brett att det är så mycket billigare att äta vegetariskt, och ja, det stämmer kanske om du kan göra långkok med böngryta och linser varje dag, men så ser inte människors vardag ut. För en som har fem barn och jobbar 8 timmar om dagen och har träning och socialt liv och dålig lön så är det billigare med falukorv och mackaroner, eller mcdonalds, eller billigaste mjölken, än vegetariska alternativ. Det är inte deras fel, utan animalieindustrins, politikens, och generella normers fel.

Jag bor i en bygd med absolut högst andel mindre kött- och mjölkproducenter av alla bönder här. De är småskaliga men för den delen inte industribönder heller. Mycket av det jag ser med egna ögon får mitt hjärta att värka, för att inte tala om miljövidrigheten och klimatet. Så det handlar också om en inställning hos många mindre producenter att inget får ifrågasättas som finns åtminstone i min närhet, som gör att även mindre producenter tjänar/tjänas av den större industrin. Alla går ihop för att försköna animalieproduktionen och det 'traditionella' (som oftast inte har en särskilt lång historia alls) istället för att småbönder går ihop med klimat- och miljöaktivister. "Vi måste stötta våra lokala producenter!" - så köper de en lokal kalv i halvåret och fortsätter käka falukorv och danskt bacon och kött på restaurang som flugits hit från Argentina. Och när en ifrågasätter det ena (falukorven) så går bonden i försvar för det andra (lokala kalven).

Återigen, jag har bara skummat tråden och säger inte att någon specifik person här har uttryckt sig så. Mer en allmän kritik/tankar kring samtalet i stort. Särskilt nu när kött- och mjölklobbyn pumpar ut reklamer som får mig att koka, där kossorna springer så fint i gräset och allt är 'naturligt' och 'bondeägt' och 'klimatsmart'. Det sätter sig i människors medvetande och så tror de att de kan köpa hamburgare och milkshake på mcdonalds för att kött och mjölk är "naturligt", "bondeägt", och "klimatsmart". Och småproducenterna borde ju koka av detta också, om de nu är antianimalieindustrin. Men nä, inte särskilt många gör det, i min erfarenhet.

 

[Fruentimber]

Det underliga för mig blir ju att när argument höjs mot köttätande (som t.ex. klimatkrisen) så är det oftast så att de som då försvarar köttätande/köttproduktion använder miljönyttan som försvar, och anklagar de som är vegetarianer/kritiserar köttätande och köttproduktion för att inte förstå sig på detta. Då upplever jag att de som äter kött säger "åh men jag äter bara lokalproducerat och småskaligt och vet hur fint de har det" och småproducenterna går in och säger "vårt arbete är jätteviktigt och kolla vad uppskattat det är, tyst med er vegetarianer ni förstår ju inget alls om djurhållning" (extremt grovt förenklat, såklart). Då flyttas samtalet från att handla om kritik av animalieindustrin till att handla om att individer som äter animalier ska förklara sina val eller tvärt om att vegetarianer ska förklara sina, utifrån absurda premisser om att alla köttätare äter lokalproducerat naturbeteskött trots att verkligheten absolut inte ser ut så.

Vad jag menar borde hända är att diskussionens fokus blir "hur tar vi kål på animalieindustrin" - men den hamnar inte där för så fort någon säger att vi bör äta mindre animalier så går småbönderna in och ska försvara sin existens. Istället för att småbönderna går in och säger "ja! vi bör äta mindre mängd animalier och öka djurskyddet och göra kött till en riktigt fin lyxvara där alla djuren har det bra!".

Som sagt, jag förenklar mycket grovt. Det blir bara för mig ett så himla typiskt fall där 'the enemy of my enemy is my friend' borde gälla, men inte gör det. För den enda som vinner på det här käbblet är animalieindustrin.

Säger inte att alla vegetarianer är oskyldiga heller i att driva diskussionen på fel håll. Det är svårt ibland att hålla isär personlig etisk övertygelse och en större rörelse för klimat och miljö, och det är något som jag tror många vegetarianer och djurrättsaktivister måste bättra sig med. Det går inte att alltid lägga skuld på individerna, när det är industrin som styr. Till exempel hävdas det ju vitt och brett att det är så mycket billigare att äta vegetariskt, och ja, det stämmer kanske om du kan göra långkok med böngryta och linser varje dag, men så ser inte människors vardag ut. För en som har fem barn och jobbar 8 timmar om dagen och har träning och socialt liv och dålig lön så är det billigare med falukorv och mackaroner, eller mcdonalds, eller billigaste mjölken, än vegetariska alternativ. Det är inte deras fel, utan animalieindustrins, politikens, och generella normers fel.

Jag bor i en bygd med absolut högst andel mindre kött- och mjölkproducenter av alla bönder här. De är småskaliga men inte för den delen inte industribönder heller. Mycket av det jag ser med egna ögon får mitt hjärta att värka, för att inte tala om miljövidrigheten och klimatet. Så det handlar också om en inställning hos många mindre producenter att inget får ifrågasättas som finns åtminstone i min närhet, som gör att även mindre producenter tjänar/tjänas av den större industrin. Alla går ihop för att försköna animalieproduktionen och det 'traditionella' (som oftast inte har en särskilt lång historia alls) istället för att småbönder går ihop med klimat- och miljöaktivister. "Vi måste stötta våra lokala producenter!" - så köper de en lokal kalv i halvåret och fortsätter käka falukorv och danskt bacon och kött på restaurang som flugits hit från Argentina. Och när en ifrågasätter det ena (falukorven) så går bonden i försvar för det andra (lokala kalven).

Återigen, jag har bara skummat tråden och säger inte att någon specifik person här har uttryckt sig så. Mer en allmän kritik/tankar kring samtalet i stort. Särskilt nu när kött- och mjölklobbyn pumpar ut reklamer som får mig att koka, där kossorna springer så fint i gräset och allt är 'naturligt' och 'bondeägt' och 'klimatsmart'. Det sätter sig i människors medvetande och så tror de att de kan köpa hamburgare och milkshake på mcdonalds för att kött och mjölk är "naturligt", "bondeägt", och "klimatsmart". Och småproducenterna borde ju koka av detta också, om de nu är antianimalieindustrin. Men nä, inte särskilt många gör det, i min erfarenhet.

Jag är helt med på hur du menar, mycket vettigt.
Möjligen är jag själv färgad av min egen bubbla av småskaliga producenter som blivit det av mer etiska och miljöträngande anledningar (både kött och grönsak), men jag ser ju också, precis som du påpekar vissa som också tjänar på industrin. Absolut. Samtidigt är vi också många som vill verka för att småskaligt ska vara möjligt att hålla på med, utan industrins inblandning.

(Den lelle röde kommunisten i mig skriker nått om begränsande äganderätt... )

 

[Otherside]

Det underliga för mig blir ju att när argument höjs mot köttätande (som t.ex. klimatkrisen) så är det oftast så att de som då försvarar köttätande/köttproduktion använder miljönyttan som försvar, och anklagar de som är vegetarianer/kritiserar köttätande och köttproduktion för att inte förstå sig på detta.

Inflikar: Och när det gäller den absolut största djurindustrin i landet, grisarna, (drygt 2,5 MILJONER grisar slaktas i Sverige varje år...) finns väl ingen som helst miljönytta? Vari skulle den ligga, isåfall? Och 98,5 miljoner höns, såg jag nu, dvs ännu fler. Var finns den miljönyttan?