Sekulär livsåskådning

[vilde]

Ja exakt, det skulle ju jag se som oerhört omoraliskt snarare, att man låter bli att döda folk bara för att man är rädd för skärselden. Oroande nästan.

Jag tror inte personer med sådana böjelser låter sig hindras av religiös övertygelse.

 

[Inte_Ung]

Jag tror inte personer med sådana böjelser låter sig hindras av religiös övertygelse.

Stening som straff ger ju plats för dödande utan skärseld.
Religion är inget hinder.

 

[Inte_Ung]

Eller som i förintelsens fall så var det en man med en förvriden moral som ansåg sig vara nästintill en gud som alla skulle lyda.

Om alla andra hade haft en tillräcklig egen inre moralisk kompass, så hade det inte kunnat hända.
Då hade ingen varit lydig.
Mannen i fråga röstades fram i demokratiska val.
De visste vad de röstade på.

 

[Badger]

Jag tror inte personer med sådana böjelser låter sig hindras av religiös övertygelse.

Självklart, men de som säger att de tror att ateister skulle döda folk bara för att de inte är rädda för skärselden säger ju samtidigt att de själva definitivt skulle döda folk om de inte vore rädda för skärselden.

 

[Voeux]

Men vi verkar väl snarare födda med grunden till viss moral enligt vissa forskare. Det känns onekligen bättre.

Det känns bra när man gör bra, för de flesta. Grundläggande empati och känsla för nödvändig konsensus tar en långt, tänker jag.

 

[vilde]

Självklart, men de som säger att de tror att ateister skulle döda folk bara för att de inte är rädda för skärselden säger ju samtidigt att de själva definitivt skulle döda folk om de inte vore rädda för skärselden.

Men är det någon som säger så?

 

[Lingon]

Men är det någon som säger så?

Ja

 

[Görel]

Utan att ha läst hela tråden.
Många ser just risken för straff som den enda orsaken till att ha moral.
Och det gäller alla straff. Polis, böter o.s.v.
Enligt principen "Vad händer då".
De har svårt att förstå det där med en i
egen inre moralisk kompass.

Mvh
/Agnostiker

Visst är det märkligt!

Första gången jag läste det var det någon amerikansk pastor som sa det då han varnade för att "gå över till ateismen" och resonerade utifrån att alla vi som inte tror på några gudar var omoraliska personer som övergett tio guds bud.

Efter det har jag läst flera religiösa från olika delar av världen föra samma typ av resonemang, och för mig är tanken på att vi som inte är religiösa istället skulle dela någon annan världsbild befängd. Man har resonerat utifrån att ett samhälle utan gudar är ett samhälle i kaos. Vet inte om det har att göra med att många religioner bygger på att en god kraft har besegrat en ond kraft?

 

[Inte_Ung]

Första gången jag läste det var det någon amerikansk pastor som sa det då han varnade för att "gå över till ateismen" och resonerade utifrån att alla vi som inte tror på några gudar var omoraliska personer som övergett tio guds bud.

Vilda och laglösa hedningar.
Farliga saker det där.
Många praktiserande religiösa ser ner på ateister och andra förtappade själar.
Det är faktiskt redigt kränkande.

 

[Halcyon]

Är Ateist, har vetat sen barnsben. Ifrågasatte religion redan då. Uppvuxen i ickereligiöst hem, men är döp pga tradition i familjen, men den forsatte aldrig när lillasyrran kom då det aldrig blev av enligt mina föräldrar. Givetvis ingen tradition jag kommer för vidare.
Som flesta firar jag jul, midsommar m.m utan religiösa inslag - som några tar upp är för är annant än vardagen och även anlendning till att samlas med familj och vänner.

Sen är jag ej konfimerad och sen gått ut svenska kyrkan. En den blir förtvivlade "Då kan du inte gifta dig i kyrkan" - Är inte ens intresserad va i kyrkan, varför vill jag ens gifta mig där??
Även "Åh kan inte ha präst till begravningen" - EXAKT precis det jag inte vill ha präst som pratar kristet svammel på min begravning.

 

[Badger]

Men är det någon som säger så?

Ja enstaka dårar, men det är väl kanske mest i USA.

Jag svarade ju på ett inlägg med en person som också hade stött på det. Om du kollar citeringen, det var inte en kommentar rakt ur luften.

 

[Badger]

Det känns bra när man gör bra, för de flesta. Grundläggande empati och känsla för nödvändig konsensus tar en långt, tänker jag.

Ja precis, med typ det man lär sig på dagis om att vara snäll och klappa snällt som förstärkning. Det behövs ju tydligen en liten putt i rätt riktning för vissa barn, men inte mer. Så det ligger i dem, oss, är jag övertygad om.

 

[Badger]

Men även i sin hedniska version var väl dessa högtider religiösa?

Det vet vi väl iofs inte. Vi verkar ju iofs tolka allt möjligt väldigt religiöst från arkeologiska utgrävningar.

Alla moderliga kvinnor är gudinnor och alla stående stenar är något altare, alla målningar på djur i en grotta är religiöst (lite skämtsamt sagt)

Men tex Ale stenar har ju vissa skuggor vissa tider och visar hur solen står vissa dagar på kalendern. Vi vet ju inte 100% att det måste ha varit religiöst. Vi vet ju så lite rent av om druider att vi inte ens vet om de var domare eller präster eller uhm universitet med utantillkunskaper egentligen.

Sedan vet vi ju inte exakt hur det religiösa har artat sig genom alla tusen år. Det känns ju inte rakt av som att man dyrkat Zeus, Gud och Freja exakt likadant. Zeus och Freja tex kan ju göra fel till skillnad från Gud. Man kanske inte heller dyrkar ett träd på samma sätt som man dyrkar en monoteistisk gud. Vårt sätt att se på religion kan ju vara någonting vi klistrar fast på alla andra ritualer från andra tider och kulturer utan att det egentligen måste passa.

 

[vilde]

Ja enstaka dårar, men det är väl kanske mest i USA.

Jo sådana finns det nog

 

[Cha9]

Jag tror att sekulära livsåskådningar måste man söka inom det politiska/filosofiska planet.
Marxismen är väl sekulär, humanismen är det verkligen. Man kan säkert blanda in liberalism och andra politiska hållningar också.
Mer spännande blir det med existensialism och liknande.

Däremot tror jag att de flesta (svenskar) inte alls lever efter någon specifik livsåskådning förutom de som verkligen läst in sig och har en övertygelse. Vi präglas istälket mycket av äldre traditioner som blandas med ny kunskap och våra egna erfarenheter som sedan skapar en "privat" syn på livet.

Sverige är ju unikt i världen när det gäller individualism och sekulära uppfattningar. Därför har "vi" också svårt att förstå människor med bakgrund i ett kollektivt och religiöst samhälle. Eller - de som bara är djupt religiösa ...

 

[Ramona]

Många ser just risken för straff som den enda orsaken till att ha moral.
Och det gäller alla straff. Polis, böter o.s.v.
Enligt principen "Vad händer då".
De har svårt att förstå det där med en i
egen inre moralisk kompass.

Fast det stämmer ju inte. All forskning visar samma sak, de som begår brott är inte ett dugg oroade över hur straffet ser ut. Långa straff har tex ingen preventiv verkan alls.

Bristande moral handlar om vana. Precis som bristande säkerhet. Är man van att ingenting händer slappnar man av i sitt säkerhetstänk. Det är först när någonting händer man bli mer säkerhetsbenägen. Är man van att ingen ingriper när man begår brott så begår man fler och mer allvarliga brott. Bor man dessutom i en miljö där det är lite tufft att ha gjort en volta på kåken är det snarare tvärtom en morot att göra brott, för då får man socialt cred man inte hade innan.

 

[sjoberga]

Fast det stämmer ju inte. All forskning visar samma sak, de som begår brott är inte ett dugg oroade över hur straffet ser ut. Långa straff har tex ingen preventiv verkan alls.

Bristande moral handlar om vana. Precis som bristande säkerhet. Är man van att ingenting händer slappnar man av i sitt säkerhetstänk. Det är först när någonting händer man bli mer säkerhetsbenägen. Är man van att ingen ingriper när man begår brott så begår man fler och mer allvarliga brott. Bor man dessutom i en miljö där det är lite tufft att ha gjort en volta på kåken är det snarare tvärtom en morot att göra brott, för då får man socialt cred man inte hade innan.

Nej, det visar inte forskningen. Däremot rätt om långa straff som blir ännu hårdare. Upptäcktsrisken dvs risken för dom och påföljd är däremot en central faktor.

Men sedan verkar du göra ett slags antagande om att alla eller de flesta har en latent kriminell identitet som gör att de vill begå olika handlingar som vi gemensamt kommit överens om inte är tillåtna. Det är inte sant. Eller missförstod jag argumentationen?

Jag tror att för de flesta handlar det där om att moral baserat på straffkostnad är något som de tänker gäller för andra, emedan man på egen hand bär sin moral på andra grunder. Vilket kan bli till ett ineffektivt monster i händer på politiker som då inte gör annat än skriker på hårdare straff istället för effektiva åtgärder mot brott och brotts negativa följder.

 

[Inte_Ung]

Fast det stämmer ju inte. All forskning visar samma sak, de som begår brott är inte ett dugg oroade över hur straffet ser ut. Långa straff har tex ingen preventiv verkan alls.

De som oroar sig begår inte brott.
De andra oroar sig oftast över att "åka dit".

Är man van att ingenting händer slappnar man av i sitt säkerhetstänk.

Ja, om man inte har en egen inre kompass i frågan.
Vissa av oss har det inbyggt.
Du vet "försiktiga människor".

 

[Inte_Ung]

Är man van att ingen ingriper när man begår brott så begår man fler och mer allvarliga brott

Om man inte är utrustad med en väl fungerande inre moralisk kompass.
Många har den kompassen.
De som inte har den behöver regler.

 

[athena_arabians]

Jag firar när jag har lust och låter bli när jag inte har lust.
Religiösa högtider kan jag fira tillsammans med dem som håller högtiderna viktiga, oavsett religion.
Detta som en vänskaplighet till vänner.
Om vännerna är glada så är jag glad.

Jag ser det lite på samma sätt. Jag har noll problem med att gå i kyrkan på bröllop, dop och begravningar. Däremot läser jag inte med i Fader Vår eftersom det skulle bli väldigt konstigt för mig. Jag sjunger inte med i psalmerna heller.

Skulle jag bli bjuden på tex en Eid-fest skulle jag gå och ha trevligt.