Riksbanken gör en dubbel 👍

Det är intressant att medan inflationen skenar och kostnader för allt ökar så gör samtidigt grossister vinster, mycket pga av att några jättar kontrollerar 80-90% av marknaden.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/article39206419.svt

Elbolagen gjorde såna vinster, i hela Europa inte bara Sverige, att politikerna i de flesta andra länder införde överintäktsskatt på de 20% vinster bolagen gjorde när elkostnaderna skenade.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kris-pa-departementet

Likaså gör bankerna storvinster

https://www.expressen.se/debatt/vi-maste-ta-kontroll-over-bankarnas-overvinster/

Även oljebolagen har aldrig varit så lönsamma som nu, samtidigt som vi får veta att de höjda bränslepriserna beror på kriget i Ukraina.

https://www.theguardian.com/busines...it-is-largest-recorded-by-an-oil-and-gas-firm

Något luktar ganska unket när man får höra att inflationen och ökade levnadskostnader är covids fel, det är kriget i Ukrainas fel, osv.
 
Är jag fullt medveten om. Förstår ändå inte vad det är som förstår ändå inte skammen med att säga att man har ett lån, vem har inte det lixom?

Inte säga ATT man har lån, men säga att det blir mer kämpigt med lånen. Det är det som är min tes, att det är mer skam över att säga att det blivit kämpigt med räntorna än med kostnader för el, drivmedel och mat.
 
Jag tycker som jag skrev både att ”skyll dig själv” hörnan är onyanserad och fel precis som jag tycker ”vi är hjälplösa offer för omständigheterna” hörnan är onyanserad och fel.

Om jag inte har ekonomi att bära ett lån inom det normala ränteintervallet 0-15 procent (framförhållning kommer man dock att få, räntan ändrar sig inte momentant och går att binda) utan att riskera katastrof, så är min inställning att jag givetvis inte kan ta lånet. Andra är villiga att ta andra risker och får då stå personligen för både vinsthemkammandet och förlustproblemet.

Fast problemet är väl hur bostadsmarknaden mer eller mindre tvingar individer in till att ta högre finansiella risker?

Skulle jag t.ex. göra bostadskalkyl på 15% ränta så hade jag fått flytta så långt utanför stan att jag skulle behövt byta jobb, till något som skulle betala betydligt mindre, eftersom jobbet inte längre är i storstan, vilket leder till ett ännu mindre lån osv..

Alltså, I vilken geografi finns det jobb med löner som är tillräckligt höga, och bostadspriser tillräckligt låga, för att 15% ränta är hållbart?
 
Detta! Har flera bekanta vars lån löper ut i sommar eller i höst där månadskostnaden kommer flerdubblas. Har lite svårt att förstå alla snabba räntehöjningar - vi har ju knappt hunnit se effekten än? Många har bundna lån som löper ut inom kort och inte ens den 3-månaders rörliga hinner ju kicka in innan man höjer ytterligare.
Valutakursen som blivit ett gissel. Svenskan kronan har rasat och om inte riksbanken hänger på ECB och Fed så kan svenska kronan rasa ännu mer. Blir kronan billig i förhållande till valutor som dollar och euro så får vi en ökande importdriven inflation. Det blir en rävsax. Så när ECB och Fed höjer så gör Riksbanken lika. Sen är ju inflationen också fortsatt hög och jämfört med t.ex USA har vi i Sverige stor andel rörliga bolån och borde ur det perspektivet få snabbare effekt, men det är komplext eftersom det finns många inflationsdrivande orsaker.
 
Fast problemet är väl hur bostadsmarknaden mer eller mindre tvingar individer in till att ta högre finansiella risker?

Skulle jag t.ex. göra bostadskalkyl på 15% ränta så hade jag fått flytta så långt utanför stan att jag skulle behövt byta jobb, till något som skulle betala betydligt mindre, eftersom jobbet inte längre är i storstan, vilket leder till ett ännu mindre lån osv..

Alltså, I vilken geografi finns det jobb med löner som är tillräckligt höga, och bostadspriser tillräckligt låga, för att 15% ränta är hållbart?
Långsiktigt och länge behöver nog ingen räkna på 15%, det är lite för högt för ekonomin att funka bra. Men ett enstaka år med 15% ska man nog tänka ut hur man skulle hantera.

Att köpa på en räntenivå på 1-2% och sedan räkna med att räntor på lång sikt håller sig där känns inte det minsta hållbart. Finns ju tillgång till historiska räntekurvor att spana på och förhålla sig till.

Problemet är att det är en ond spiral, om människor tar den typen av risker så sticker priserna iväg ännu mer och måste ta ännu högre risker. Jag tycker inte ansvaret kan läggas enbart på individerna men man har alltid en stor del av ansvaret för den egna ekonomin och de konsekvenser risktagandet innebär.
 
Långsiktigt och länge behöver nog ingen räkna på 15%, det är lite för högt för ekonomin att funka bra. Men ett enstaka år med 15% ska man nog tänka ut hur man skulle hantera.

Att köpa på en räntenivå på 1-2% och sedan räkna med att räntor på lång sikt håller sig där känns inte det minsta hållbart. Finns ju tillgång till historiska räntekurvor att spana på och förhålla sig till.

Problemet är att det är en ond spiral, om människor tar den typen av risker så sticker priserna iväg ännu mer och måste ta ännu högre risker. Jag tycker inte ansvaret kan läggas enbart på individerna men man har alltid en stor del av ansvaret för den egna ekonomin och de konsekvenser risktagandet innebär.

Det är ju ganska stor skillnad på att inte ha någon marginal från 1-2% och att kunna ta 15% o ett år.

Problemet är i botten, såsom jag ser det, att marknaden är dysfunktionell, vilket tvingar individer till irrationella beslut. Att köpa en bostad är ett väldigt emotionellt beslut, men också skillnaden mellan att ha någonstans att bo och inte..
Liksom, antingen köper jag detta med tunna marginaler, eller så köper jag ingenting alls

Att begränsa vad banker kan låna och se till att det byggs tillräckligt är statens ansvar, så att individer får möjligheten att ta rationella beslut..

I min kalkyl som jag tittar på nu, om räntan skulle gå från 5% till 15% så dubblar det återbetalningen.
Skulle jag halvera det lånade beloppet, för att få mer marginaler, så hittar jag inga bostäder för det beloppet. (Kalkylen har 20% insats)
 
Nu försöker ju även Lidingöborna sälja sina stora villor så visst slår räntan till både höger och vänster. Många bostadsrättsföreningar riskerar konkurser och det är nog inte långt borta att det blir som förra gången, att de tidigare ägarna istället blir hyresgäster i sina fd egna hus.
 
Nu försöker ju även Lidingöborna sälja sina stora villor så visst slår räntan till både höger och vänster. Många bostadsrättsföreningar riskerar konkurser och det är nog inte långt borta att det blir som förra gången, att de tidigare ägarna istället blir hyresgäster i sina fd egna hus.

Med bolånen kvar. Olikt i tex USA där du kan gå i personlig konkurs och de flesta skulder, inklusive bolån, skrivs av.
 
https://www.theguardian.com/comment...ike-climate-crisis?CMP=Share_AndroidApp_Other

"high interest rates shield legacy oil and gas producers from the competition of up-and-coming low-carbon energy producers. They will enable oil and gas giants to continue to maximize revenues from their decaying, sun-setting assets; oil in particular can keep charging more and more for less and less for a long time.

The year 2022 already gave us a flavor of the shape of things to come: Exxon posted $56bn in net profits for the year, while all oil majors combined made close to net $200bn."

..

"Contrary to the wrong-headed consensus among macroeconomists and central bankers, monetary tightening is incapable of lowering current, and future climate crisis-induced, inflation."
 
Långsiktigt och länge behöver nog ingen räkna på 15%, det är lite för högt för ekonomin att funka bra. Men ett enstaka år med 15% ska man nog tänka ut hur man skulle hantera.

Att köpa på en räntenivå på 1-2% och sedan räkna med att räntor på lång sikt håller sig där känns inte det minsta hållbart. Finns ju tillgång till historiska räntekurvor att spana på och förhålla sig till.

Problemet är att det är en ond spiral, om människor tar den typen av risker så sticker priserna iväg ännu mer och måste ta ännu högre risker. Jag tycker inte ansvaret kan läggas enbart på individerna men man har alltid en stor del av ansvaret för den egna ekonomin och de konsekvenser risktagandet innebär.

När jag köpte hus för första gången 1998 så var en av förutsättningarna för affären och priset att vi tog över ett par av de lån som förra ägarna hade på huset. De två lånen hade räntesatser på 9% respektive 13%, vilket vi då levde med tills de löpte ut.

Lite tidigare på 90-talet upplevde jag också hur min första lägenhet halverades i värde från det att jag köpte den (hösten 1990) tills jag sålde (våren 1994). Inte roligt, men jag överlevde det med.

Med de erfarenheterna i bagaget kan jag verkligen inte förstå hur någon vid sina sinnens fulla bruk kunnat ta mångmiljonlån till helt rörlig ränta som låg ibland under 1% utan att inse att räntorna förr eller senare skulle kunna stiga? Eller för den delen att lägga HELA bostadslånet på samma bindningstid? Med ett uppdelat lån på olika bindningstider har man ju förhoppningsvis skyddat sig i alla fall litegrann mot de värsta räntechockerna, tänker jag. (Men inser också att bankerna har STOR del i detta - min bankrådgivare tyckte inte jag var klok när jag valde 8 år som längsta bindningstid när jag köpte gård 2021... glad att jag inte lyssnade på henne!)
 
När jag köpte hus för första gången 1998 så var en av förutsättningarna för affären och priset att vi tog över ett par av de lån som förra ägarna hade på huset. De två lånen hade räntesatser på 9% respektive 13%, vilket vi då levde med tills de löpte ut.

Lite tidigare på 90-talet upplevde jag också hur min första lägenhet halverades i värde från det att jag köpte den (hösten 1990) tills jag sålde (våren 1994). Inte roligt, men jag överlevde det med.

Med de erfarenheterna i bagaget kan jag verkligen inte förstå hur någon vid sina sinnens fulla bruk kunnat ta mångmiljonlån till helt rörlig ränta som låg ibland under 1% utan att inse att räntorna förr eller senare skulle kunna stiga? Eller för den delen att lägga HELA bostadslånet på samma bindningstid? Med ett uppdelat lån på olika bindningstider har man ju förhoppningsvis skyddat sig i alla fall litegrann mot de värsta räntechockerna, tänker jag. (Men inser också att bankerna har STOR del i detta - min bankrådgivare tyckte inte jag var klok när jag valde 8 år som längsta bindningstid när jag köpte gård 2021... glad att jag inte lyssnade på henne!)
Du vet för du var med.
Folk som inte var med då? Alla unga? Som kanske inte heller hade föräldrar som "var med" då? Kanske uppvuxna i hyresrätt?
Vad ska de göra? Lyssna på banken, som ju försökte ge dig ett dåligt råd.
Jag tycker det är lite tufft att förutsätta att alla har samma goda förutsättningar till att vara ekonomiskt förutseende.
 
Dessa långa kötider är ju relativt ganska ny företeelse. Är ju ett resultat av att vi öppnade våra hjärtan men glömde att planera in en högre byggnads takt.

Nej jag skyller inte på invandrarna utan på politikerna som inte planerade för kommande brist på bostäder pga detta.
Va nä - långa kötider är VERKLIGEN inget nytt i Stockholm i allafall. De var långa redan när jag var ung och nu är jag gammal.
 
När jag köpte hus för första gången 1998 så var en av förutsättningarna för affären och priset att vi tog över ett par av de lån som förra ägarna hade på huset. De två lånen hade räntesatser på 9% respektive 13%, vilket vi då levde med tills de löpte ut.

Lite tidigare på 90-talet upplevde jag också hur min första lägenhet halverades i värde från det att jag köpte den (hösten 1990) tills jag sålde (våren 1994). Inte roligt, men jag överlevde det med.

Med de erfarenheterna i bagaget kan jag verkligen inte förstå hur någon vid sina sinnens fulla bruk kunnat ta mångmiljonlån till helt rörlig ränta som låg ibland under 1% utan att inse att räntorna förr eller senare skulle kunna stiga? Eller för den delen att lägga HELA bostadslånet på samma bindningstid? Med ett uppdelat lån på olika bindningstider har man ju förhoppningsvis skyddat sig i alla fall litegrann mot de värsta räntechockerna, tänker jag. (Men inser också att bankerna har STOR del i detta - min bankrådgivare tyckte inte jag var klok när jag valde 8 år som längsta bindningstid när jag köpte gård 2021... glad att jag inte lyssnade på henne!)
Å andra sidan, om man binder på olika bindningstider kan du inte heller byta bank om du vill.
 
När jag köpte hus för första gången 1998 så var en av förutsättningarna för affären och priset att vi tog över ett par av de lån som förra ägarna hade på huset. De två lånen hade räntesatser på 9% respektive 13%, vilket vi då levde med tills de löpte ut.

Lite tidigare på 90-talet upplevde jag också hur min första lägenhet halverades i värde från det att jag köpte den (hösten 1990) tills jag sålde (våren 1994). Inte roligt, men jag överlevde det med.

Med de erfarenheterna i bagaget kan jag verkligen inte förstå hur någon vid sina sinnens fulla bruk kunnat ta mångmiljonlån till helt rörlig ränta som låg ibland under 1% utan att inse att räntorna förr eller senare skulle kunna stiga? Eller för den delen att lägga HELA bostadslånet på samma bindningstid? Med ett uppdelat lån på olika bindningstider har man ju förhoppningsvis skyddat sig i alla fall litegrann mot de värsta räntechockerna, tänker jag. (Men inser också att bankerna har STOR del i detta - min bankrådgivare tyckte inte jag var klok när jag valde 8 år som längsta bindningstid när jag köpte gård 2021... glad att jag inte lyssnade på henne!)
Men är det verkligen så att folk inte trott att räntorna skulle bli högre? Jag upplever att man visst förstått att det inte kommer fortsätta på samma nivå men att man känt sig pressad till att ta högre lån än vad som kanske känns bra eftersom ”alla andra” gör det och priserna därför pressas upp. De flesta har nog räknat med några procents uppgång och även banken har ju haft krav på att man ska klara nån form av uppgång även om jag tycker de räknat alldeles för lågt.
 
Du vet för du var med.
Folk som inte var med då? Alla unga? Som kanske inte heller hade föräldrar som "var med" då? Kanske uppvuxna i hyresrätt?
Vad ska de göra? Lyssna på banken, som ju försökte ge dig ett dåligt råd.
Jag tycker det är lite tufft att förutsätta att alla har samma goda förutsättningar till att vara ekonomiskt förutseende.
Framförallt som bankerna, som ska vara experterna, inte är det. Det är sannerligen att kräva mycket av den enskilde.
 
Å andra sidan, om man binder på olika bindningstider kan du inte heller byta bank om du vill.
Och så blir det svindyrt att lösa lånen om du måste flytta (eller separerar).
Jag band en tredjedel förra vintern/våren på fem år till 2,77. Jag såg att räntorna steg kraftigt och jag ville "säkra" en del. Har en tredjedel som är bunden till nästa höst och en tredjedel rörligt. Så för min del blir det nog mest kännbart först nästa höst.
Vi bor på drömgården och även om vi mot förmodan skulle separera misstänker jag att sambon skulle vilja bo kvar så fem år kändes inte som ett problem.
 

Liknande trådar

Samhälle Richard Jomshof kommer att delges misstanke om hets mot folkgrupp nästa vecka, för att ha delat islamkritiska karikatyrbilder, och har...
6 7 8
Svar
158
· Visningar
7 483
Senast: underensten
·
Samhälle Jag känner ett äldre par, som just nu är i följande situation: De bor i en gemensam villa och är gifta sedan många år. Båda är gamla...
2 3 4
Svar
78
· Visningar
6 190
Senast: Mabuse
·
Samhälle Sju elever blev avstängda en hel vecka för att ha misshandlat en annan elev på Laholmsskolan. Men skolan väljer att inte polisanmäla...
2
Svar
31
· Visningar
2 129
Senast: Renfis
·
Samhälle Vår befolkning blir allt äldre, och friskare, vilket är väldigt roligt! Samtidigt fyller vi inte på i samma utsträckning som tidigare...
9 10 11
Svar
205
· Visningar
6 807
Senast: EZMK
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp