Jo jag tycker det är skit. Fullständig skit.
Onödigt på någon som mår piss. Jag tror inte någon annan på buke skulle få sån attityd än jag.
Men det är bra. Fick påminnelse om varför man aldrig ska be om något.
Sen tycker jag det är löjligt av dig @Petruska att inte ens bemöta att dina ord gjorde illa. Och istället sitta och gilla inlägg. Det minsta man kan göra är ju iallfall att be om ursäkt, även om det inte var menat otrevligt men det tivlar jag på. DU kan väl vara en större människa än mig, det kan inte vara svårt.
@Hyacinth ÄS vill jag ha kvar för det är typ allt jag har. Killen oroar sig över jobb, jag oroar mig över kalorier. Jag har något att fly till när livet blir för jobbigt, ÄS finns alltid där. Utan den vet jag inte ens vem jag skulle vara?
Jag vill inte att någon ska ta illa upp men jag vill inte gå upp i vikt, jag vill inte bli den där ''som brukade ha ÄS men nu är tjock'' Jag har sett många ''vänner'' online blivit sånna över tid. De är glada just då, sen kommer det en dag då allt brister och de stört går ner i vikt igen, men den här gången har de lös hud och bristmärken. Så de är till baka på ruta 1, så vad är meningen?
Allt går bara tillbaka till att vara värre än innan.
Vet även folk som har goda liv med ätstöring. De har jobb, djur och allt. Så att säga att man måste bli av med den stämmer inte.
Anser mig inte heller ha en grav ätstörning.
Onödigt på någon som mår piss. Jag tror inte någon annan på buke skulle få sån attityd än jag.
Men det är bra. Fick påminnelse om varför man aldrig ska be om något.
Sen tycker jag det är löjligt av dig @Petruska att inte ens bemöta att dina ord gjorde illa. Och istället sitta och gilla inlägg. Det minsta man kan göra är ju iallfall att be om ursäkt, även om det inte var menat otrevligt men det tivlar jag på. DU kan väl vara en större människa än mig, det kan inte vara svårt.
@Hyacinth ÄS vill jag ha kvar för det är typ allt jag har. Killen oroar sig över jobb, jag oroar mig över kalorier. Jag har något att fly till när livet blir för jobbigt, ÄS finns alltid där. Utan den vet jag inte ens vem jag skulle vara?
Jag vill inte att någon ska ta illa upp men jag vill inte gå upp i vikt, jag vill inte bli den där ''som brukade ha ÄS men nu är tjock'' Jag har sett många ''vänner'' online blivit sånna över tid. De är glada just då, sen kommer det en dag då allt brister och de stört går ner i vikt igen, men den här gången har de lös hud och bristmärken. Så de är till baka på ruta 1, så vad är meningen?
Allt går bara tillbaka till att vara värre än innan.
Vet även folk som har goda liv med ätstöring. De har jobb, djur och allt. Så att säga att man måste bli av med den stämmer inte.
Anser mig inte heller ha en grav ätstörning.