Nu är det gjort!

[Ramona]

Sv: Nu är det gjort!

Nu har jag svårt att se varför man "måste" ta svensk i första hand heller, vill jag ha en irländare, so what? Mamma importerade t.ex. en basenji trots att det fanns gott om valpar i sverige...

Man måste inte alls ta svenskt i första hand. Men menar man på att man köper en hund för att man vill rädda en eller adoptera en hund utan hem, så kan man lika gärna leta i Sverige.

Men letar man efter någonting specifikt så är det ju självklart att man kan importera, men då köper man reggade hundar av en seriös uppfödare, och inte någon oreggad hund som hamnat på ett center av någon anledning.

 

[Hannahbal]

Sv: Nu är det gjort!

Jag letade också länge i sverige, tyvärr är de renraser jag är intresserad av ganska små (alltså om man ser till kennlar, inte nödvändigtvis storlek) i sverige, dyker alltså i stort sett aldrig upp omplaceringar.
Blocket-blandisar som omplacerades som 7-månaders p.g.a. "ändrade familjeförhållanden" var på tapeten, men hittade aldrig en blandis som passade där.

Däremot fanns det flera hundar från Irland som passade mig mycket bättre.

Ska jag då köpa en hund halvhjärtat, som inte passar mig, istället för helhjärtat, bara för att den är svensk och inte irländsk? Bara undrar hur ni som är emot tänker om detta

 

[Ramona]

Sv: Nu är det gjort!

Jag letade också länge i sverige, tyvärr är de renraser jag är intresserad av ganska små (alltså om man ser till kennlar, inte nödvändigtvis storlek) i sverige, dyker alltså i stort sett aldrig upp omplaceringar.

Senaste året har jag fått förfrågningar om jag vet någon som vill köpa följande hundar:

1. 3-årig papillontik med avelsförbud (pappan har någon ögonsjukdom). Van vid andra hundar och barn.

2. 5-årig chihuahuahane med utställningsmeriter. Symbolisk summa till gott hem. Pga allergi.

3. 1,5-årig oreggad rottweiler hane. Säljes pga ändrade jobbförhållanden som innebar att ägaren inte kunde ta med honom till jobbet längre. Tjejen försökte i säkert 4 månader att få tag på en dagisplats eller dagmatte utan att lyckas.

4. 2-årig Jack Russell tik. Reggad i JRTC. Säljes pga att hon inte hade tillräckligt med jakt i sig.

5. 4-årig petit basset griffon tik. Fått 2 kullar. Jaktmeriter, men passar som jättefin sällskapshund ifall man inte vill jaga då hon är superlugn och trevlig.

En av 5 st hundar var oreggad, stor hanhund av krävande ras. De andra 4 st hade nog passat vem som helst som ville ha en sällskapshund. Mina svärföräldrar tog till slut PBG-tiken och hon är hur trevlig som helst. Nog finns det massor med omplaceringar av mindre raser om man letar runt lite.

 

[Haukur]

Sv: Nu är det gjort!

Varken tibetansk terrier eller mellanpudel är några stora raser:-) Dessutom är jag ju som sagt rätt petig, så jag tror inte att det borde vara så svårt.

Nej men de har lång päls och är inte i närheten av en whippet eller greyhound

 

[Ramona]

Sv: Nu är det gjort!

Nej men de har lång päls och är inte i närheten av en whippet eller greyhound

Poängen var att escodobe också har varit petig samt letat raser med få individer. Ändå har hon fått napp flera gånger!!

 

[Haukur]

Sv: Nu är det gjort!

Men en JRT är inte riktigt den aktivitetsnivån jag var ute efter, ville heller inte ha en hund som var mindre än katterna. Jag ville ha en släthårig vinthund, storlek whipp/liten grey. En lugn hund som ändå kunde hänga med på allt jag ville göra men som inte kräver daglig aktivering för att jag ska få sova på nätterna, därtill en tik utan problembeteenden som kunde funka med katter, barn, andra hundar, inte hade några sjukdommar, rädslor osv och helst inte för gammal men ändå vuxen. Bara för att man inte vill ha en valp betyder det inte att man inte har några krav.

 

[Haukur]

Sv: Nu är det gjort!

Poängen var att escodobe också har varit petig samt letat raser med få individer. Ändå har hon fått napp flera gånger!!

Fast mellanpudlar finns det rätt rejält av bland omplaceringarna, tibbar har jag ingen aning om men jag kikade lite på pudel (både mellan och dvärg) och det kommer regelbundet upp hundar av båda könen (även om det är övervikt av hannar).

 

[Hannahbal]

Sv: Nu är det gjort!

Senaste året har jag fått förfrågningar om jag vet någon som vill köpa följande hundar:

1. 3-årig papillontik med avelsförbud (pappan har någon ögonsjukdom). Van vid andra hundar och barn.

2. 5-årig chihuahuahane med utställningsmeriter. Symbolisk summa till gott hem. Pga allergi.

3. 1,5-årig oreggad rottweiler hane. Säljes pga ändrade jobbförhållanden som innebar att ägaren inte kunde ta med honom till jobbet längre. Tjejen försökte i säkert 4 månader att få tag på en dagisplats eller dagmatte utan att lyckas.

4. 2-årig Jack Russell tik. Reggad i JRTC. Säljes pga att hon inte hade tillräckligt med jakt i sig.

5. 4-årig petit basset griffon tik. Fått 2 kullar. Jaktmeriter, men passar som jättefin sällskapshund ifall man inte vill jaga då hon är superlugn och trevlig.

En av 5 st hundar var oreggad, stor hanhund av krävande ras. De andra 4 st hade nog passat vem som helst som ville ha en sällskapshund. Mina svärföräldrar tog till slut PBG-tiken och hon är hur trevlig som helst. Nog finns det massor med omplaceringar av mindre raser om man letar runt lite.

Jo, det finns det, men inte av någon av dom raser som jag vill ha och kan trivas med!

 

[Haukur]

Sv: Nu är det gjort!

Jo, det finns det, men inte av någon av dom raser som jag vill ha och kan trivas med!

Nej men det är ju mycket bättre med en reggad svensk hund som du inte vill ha än en irländsk byracka som "någon håvar in storkovan" på att du köper och blir nöjd med

Sen angående om någon tjänar på om jag köper irländare så... ja jag vet ju hur det går till men SKULLE det gå till som Ramona påstår, att någon sitter och skor sig på att sälja hundar till sverige så skulle jag ändå inte känna mig lurad. Jag fick en fullt frisk ung tik med kanonpsyke, vaccinerad, avmaskad och kastrerad för under 5000, jag känner mig inte ett dugg lurad.

 

[Ramona]

Sv: Nu är det gjort!

Jo, det finns det, men inte av någon av dom raser som jag vill ha och kan trivas med!

Men både du och Haukur missar poängen. Poängen är inte att alla omplaceringshundar är likadana, utan det finns alla sorter om man letar och hör sig för.

Man behöver inte ta in från Irland om man inte vill. Och vill man det så ska man vara såpass seriös att man tar in en hund själv. Vad är poängen att ta över hundar till Sverige för att sedan sälja dem om det inte är för att tjäna pengar? Irländarna själva adopterar ju hundarna på centerna, det är ju knappast så att svenskarna behövs för att "hjälpa till". Dock kan jag ju se att det underlättar. Men kom inte och säg att det inte är pengar som driver, för det är det.

 

[Hannahbal]

Sv: Nu är det gjort!

Om de raser man är intresserad av i stort sett aldrig dyker upp som omplaceringar då de är så pass små i sverige, blir det rätt svårt. Ena rasklubben kunde inte minnas när de haft en omplaceringsannons senast, men de hade inte haft en på sådär en 5-10 år iallafall. Det försvårar ju saker och ting, minst sagt.
Och visst finns det många omplaceringar, men har man höga krav som inte lyckas mötas av någon hund på några år så kanske man har tillåtelse av bukefolket att börja söka sig utåt, vidga vyerna lite…? Eller…?

Nu kan man ju aldrig vara säker på hur de här organisationerna drivs, men så som det ser ut och låter om HuH så har de samarbete med tre rescue centers på Irland varifrån de förmedlar hundar som en mellanhand mellan irland och sverige.
Pengar tjänar de ju knappast när de tar 4.700 kr för en hund som är vaccinerad, avmaskad, i många fall kastrerad och hitflugen. Och man får inte gömma att de har levt också, inte bara vet avgifter kostar ju utan också att hålla hunden. Så några stora pengar tjänar de nog inte när det gäller sådana småsummor. Om HuH ändå skulle tjäna en tusenlapp på någon hund här och där har jag inte så mycket emot det, oberoende av ifall det går tillbaka in i organisationen eller till medarbetarna för det jobb dom lägger ner vid sidan om sina riktiga jobb.

Då tycker jag istället man kan granska blocket-hundarna, som tydligen skulle vara bättre att köpa istället för irländarna, där det säljs valpar till höger och vänster för klart större summor men utan något egentligt seriösare arbete bakom. Inte i närheten av de summor en riktig uppfödare måsta lägga på en kull för samma pris, vad jag förstår iallafall.
Men jag utnämner mig ju knappast till någon expert, snarare tvärt om!

Men tycker det är lite synd också att susarunt's tråd har mynnat ut i en diskussion som egentligen inte hade direkt med hennes fråga att göra.

 

[Ramona]

Sv: Nu är det gjort!

Om de raser man är intresserad av i stort sett aldrig dyker upp som omplaceringar då de är så pass små i sverige, blir det rätt svårt.

Fast det där är ju skitsnack på hög nivå. Du var inte ute efter en viss ras, då du adopterade en oreggad hund! Hade du varit ute efter en viss ras hade du hört av dig till kennel klubben på Irland och därigenom fått namn på uppfödare som kanske hade hundar av rasen du letade efter att köpa.

Pengar tjänar de ju knappast när de tar 4.700 kr för en hund som är vaccinerad, avmaskad, i många fall kastrerad och hitflugen. Och man får inte gömma att de har levt också, inte bara vet avgifter kostar ju utan också att hålla hunden. Så några stora pengar tjänar de nog inte när det gäller sådana småsummor.

Fast det är ju inte HuH som betalar för hunden. Flygresan betalas, men inte resten. Det står ju centerna för på egen hand, tack vare välgörenhetspengarna de får in från den irländska befolkningen och företagen.

Flygresan och administrativa kostnader går knappast på 4700:-. Däremot säger vi att de går på 2000:- per hund. Det innebär att HuH tjänar 2700:- på varje hund. Tar de in 100 st hundar varje år landar den summan på 270.000:-. Och den summan kan en person leva på under ett helt år.

 

[Alexandra_W]

Sv: Nu är det gjort!

*delvis KL*

Jag kollade faktiskt åt NNL:s håll när jag letade greyhound förut. Jag ville helst ha en svensk, reggad hund som garanterats var renrasig. Dessvärre så haglade det milt sagt inte av dem. Kom ut 'offentligt' sisådär 5 stycken per år. Och jag var ganska specifik i vad jag ville ha - en tik, som var kattvan och inte åt katter till lunch, utan hälsoproblem, av kapphundslinjer/fd kapphund, samt skulle fungera med både liten tik av dvärghundsras, och en äldre greyhoundhane. (Honom satte jag in annons för att hitta btw, fick ETT svar om rätt ras, men det räckte )

Det tog 1½ år, sen var hon där på blocket och jag slängde mig på telefonluren (Haukur eller vem det var som letade samma sak hade säkerligen också slängt sig på samma annons om vi letat samtidigt)
Dock, det omplaceras en hel del hundar som aldrig når annonssiterna, men det hjälper inte om man inte har 'en fot inne' så att säga.

Så jag funderade faktiskt på NNL eller liknande, helt enkelt för det i jmf med 'den svenska marknaden' så är det ett dukat smörgåsbord. Vi är på nivån 'du kan till och med få den färg du vill, förutom allt det andra'. Dock så jag föredrar att ha en hund med en fullständig försäkring, där man har mer koll på hälsoläge och gener osv. Och hjälper 'hellre' en hund inom landet än importerar. Samtidigt så när det inte tycks finnas mer än ett fåtal inom landet som 'behöver hjälp' (nytt hem) så..

Nu är det ju riesen för hela slanten, och där är det milt sagt ojämnt ang omplaceringarna. Ibland finns inte en enda, ibland finns det 4 stycken på en gång annonserade på rasklubbens hemsida. Men LÄTT att hitta den där rätta individen är det INTE. Däremot, jag skulle ju aldrig någonsin hux flux gå från 'jag vill ha en av ras X' till att 'adoptera' en hemlös blandras??

 

[Haukur]

Sv: Nu är det gjort!

[...]
Dock, det omplaceras en hel del hundar som aldrig når annonssiterna, men det hjälper inte om man inte har 'en fot inne' så att säga. [...]

Precis, det omplaceras en hel del greys i sverige men har man inte foten inne så är de faktiskt svåra att få tag på. Jag pratade lite med kappisfolk när jag letade hund men många frågade bara om jag haft grey förut och när jag svarade nej så röck de bara på axlarna och så fanns det inte en enda hund längre...

[...]
Så jag funderade faktiskt på NNL eller liknande, helt enkelt för det i jmf med 'den svenska marknaden' så är det ett dukat smörgåsbord. Vi är på nivån 'du kan till och med få den färg du vill, förutom allt det andra'.[...]

Ja men precis, med vinthundarna är det verkligen så, det är bara att välja och vraka och jag var ärligt talat ganska trött på att leta hund och jag ville inte vänta 1-2-3 år till innan jag hittade en hund som passade mig.

 

[Alexandra_W]

Sv: Nu är det gjort!

Nej, jag märkte ju det just med tiken. Att jag haft grey förut (eller jag hade ju en sen innan) var avgörande. Hade jag inte haft det hade de tackat för sig (då hon 'studsat' från ett par hem där de inte hade erfarenhet av grey).

Sen, hade jag INTE haft 2 hundar sen tidigare, och tittade efter en till mest för att lillhunden började bli gammal, och hanen INTE skulle trivts som ensamhund, så hade jag nog knappast velat/orka vänta det där 1½ år det faktiskt tog att hitta rätt (och jag fick faktiskt tom rätt FÄRG..även m det var en slump, inget som spelade in i valet).

Och jag har alltid haft koll på annonssidorna, även när jag INTE letat hund, och det är inte många svenska kappgreys som dyker upp. Däremot så nu med en halv fot iaf inne så hör jag ju lite nu och då om greys som söker hem eller - än oftare - har blivit omplacerade. MÅNGA omplaceringar tycks ske spontant till vänner och bekanta eg. Typ av en eller annan anledning beslutas att hunden måste omplaceras. Detta nämns för en vän, att 'ja jag måste hitta ett hem till X/sätta ut en annons' och så tycker vännen att 'men du, min kompis letar hund, de har haft greyhound förr bla bla'. Och det behöver inte ens 'fiskas' i bekantskapskretsen.

Vet det var så för min tiks uppfödare, han skulle omplacera två (han slutade med hundkapp och greys övht), och hade bland annat tänkt höra med mig om jag var intresserad eller visste någon, då jag ett halvår tidigare när min hane fick tas bort, hade frågat om han hade någon eller visste någon hund som behövde nytt hem. Han visste ingen då, och hade då ingen tanke på att avveckla.

Men det räckte med att han på frågan 'hur är det med allt för dig då?' till en vän sa 'Jodå, fast jag ska sluta med greys så lär hitta nya hem åt X och Y', så visade det sig att vännen funderat på en grey till men inte nämnt något, och vännen hade en vän i sin tur som. Två hundar omplacerade på 15 minuter typ (okej lätt överdrift, men..). Och han kom aldrig så långt ens som att fråga mig som han tänkt.

Och i de lägena hjälper det ju inte ens att ha en fot inne, utan där är det helt enkelt 'slumpen', att höra något/meddela något i rätt tillfälle.

Så greyhoundvana behöver inte hjälpa heller.

 

[Haukur]

Sv: Nu är det gjort!

Nej precis och det är väl så med greyhoundsen och greyhoundfolket också har man en grey kan man lika gärna ha två, eller tre eller fyra så få hundar kommer ut på annons. Men jag är jättenöjd med min hund även om hon inte är renrasig (eller åtminstone inte har papper) som det först var tänkt, sen får jag se om ett år eller så när det är dags för en till om jag hittar en svensk, annars har jag inga problem att ta en irländare till, grey, whipp eller lurcher.

 

[Alexandra_W]

Sv: Nu är det gjort!

Mm, mina två senaste (haft tre) var dessutom sådana som de TÄNKT ha kvar. När de inte kunde tävla mer, hade ägarna i båda fallen för avsikt att låta de gå i pension och få bli bortskämda familjehundar - i familjen. I båda fallen var det samma sak som gjorde att det inte fungerade - hundarna accepterade inte det där med pension riktigt Utan blev fruktansvärt upprörda när de inte fick följa med och träna/tävla. Hanen hade urgröpta hörntänder efter att ha febrilt ha stått och slitit i hundgårdsstängslet för att få följa med. Tiken tjöt som en stucken gris, och tog sen ut frustrationen på närmsta hund istället (dvs slogs).

Tror knappt jag vet någon (fast SÅ många känner jag iofs inte) aktiv kapphundsmänniska som inte har minst ett par pensionärer (ålder eller ej) som är bortskämda familjemedlemmar.

 

[Hannahbal]

Sv: Nu är det gjort!

Känner att jag måste förklara mig lite här då det verkar ha missuppfattats lite.
Jag gick absolut inte hux flux från reggad renras från uppfödare till importerad gatuhund. Om det nu var menat till mig
Kändes lite så efter Ramonas inlägg.

Jag var i första hand såklart intresserad av en ras som jag visste att jag skulle kunna passa med, men de är så väldigt små i Sverige. Ena rasklubben hade en omplacaeringssida, så jag ringde ansvarig och frågade hur ofta de brukar få in omplaceringsannonser. Hon kunde inte minnas senaste gången, men över 5 år sedan. Den andra är så liten i sverige att de inte ens hade en hörna på hemsidan för omplaceringar eller någon förmedling av vuxna hundar.
Jag bestämde mig att samtidigt leta efter en blandrasindivid då. Såklart också med ett utseende som fungerade i min vardag och tilltalade mig någorlunda. Dessa kunde inte hittas i sverige, kikade då lite på NNL och HuH's hemsidor också (också som i "jag letar i sverige men håller kollen där också") ett bra tag, tills jag såg en hund som skulle passa på NNL. Kontaktade dom, men hunden hade redan fått ett hem. Efter ett tag dök det upp en annan på HuH som också skulle kunna passa, skickade intresseanmälan men hon hade också fått nytt hem. Däremot hade de förslag på några andra, då jag också skrivit med att om de hade några andra förslag fick de gärna ge dom.

Så steget gick inte riktigt på de vis ni verkar tro. Allas tankebanor går inte heller som era, det går att vara intresserad av renrasiga och reggade hundar samtidigt som importerade "gatuhundar", man måste inte alltid välja läger
Hoppas det här förklarar lite hur jag tänkt, då det uppenbarligen inte gått igenom tidigare.

 

[Alexandra_W]

Sv: Nu är det gjort!

Har du lust att tala om vilka raser det var du tittade på först? INTE för att 'snoka' och se hur många sådana som omplacerats, men för att det känns lite 'oförståeligt' för mig varför man måste gå utanför landets gränser för att hitta en staff-blandning så att säga? Det är inte direkt ont om dem inom landet, och där kan man ju iaf leta efter en med kända föräldrar och kolla upp föräldrarna lite?

Jag skulle ju på greyhoundtiden mycket väl kunnat 'sluta' med en lurcher från Irland t ex. Men då är ju lurcher just en blandras med greyhound, och det är i princip omöjligt hitta en lurcher i Sverige.

Sen, nu vill du ha Lola, och jag håller tummarna de snart ska höra av sig och att allt ska sluta med att ni får en ny älskad familjemedlem. =) Men jag förstår inte riktigt tankegångarna som sagt.

 

[Hannahbal]

Sv: Nu är det gjort!

Det här är inte min tråd, jag har inte adopterat en staff-blandis och är inte intresserad av det, även om jag känner massa trevliga sådana därifrån, då det är en lite för envis och terrier-aktig ras för mig

Jag adopterade en border collie-blandis för 9 månader sen.

Egentligen vill jag inte skriva vilka raser jag var intresserad av, eftersom det känns som att det då börjar gå lite för långt ifrån TS egentliga fråga, men jag var intresserad av Schipperke då jag känt flera trevliga sådana och kooikerhondje, som jag varit inne på utan att ha träffat några i verkligheten. Skulle såklart gått längre med det om jag hade kommit längre med den rasen, men vid den tid jag sökte efter omplacering hade dom inte ens en sådan del på hemsidan. Nu har de det, men där har endast, vad jag sett, funnits foderhundar från uppfödare, och jag har noll intresse för utställning. Dessutom är jag nog för ung ändå för att det skulle gå att genomföra