Svordomar och könsord, vad är det som driver vissa till att ständigt upprepa dessa i diskussioner?

[Spelberoende]

Jag har just nu en bekant som, trots tillsägelse bara måste använda könsord eller svänga sig med "den glänser som hundp***en i månskenet" och liknande samt naturligtvis svordomar och han, för det är en han, verkar inte vilja ändra på vokabuläret. Jag har flera fd. bekanta som höll på på liknande sätt där "kn*lla" ingick i var och varannan mening samt naturligtvis svordomar i mängder och det är inga fjortisar utan 50+. Det verkar vara nån sorts konstig mani vissa har att så fort tillfälle ges lägga in könsord och svordomar i diskussioner och snart är den jag har kvar som fortfarande håller på likadant en fd. vän just på grund av att han inte ändrar sig med sitt språkbruk.

Jag blir mest förvånad över att dom utan att blinka blir av med vän efter vän utan att ens bry sig och kör samma trad med samma vokabulär utan att ens tänka efter före. Dra till med en svordom kan väl alla göra nån gång men inte i en diskussion och köra dom som ett mantra, har dom så litet ordförråd eller vad driver dom till detta?

 

[Mia_R]

Idioti? Allt är alla andras fel?

 

[Spelberoende]

Idioti? Allt är alla andras fel?

Ja, eller nån form av störning på "övervåningen" men jag tror som dig, ren idioti.

 

[MiniLi]

Vissa är bara puckade och liksom sunkiga. Lite ”höhö” mentalitet och allmänt grisiga.

 

[Spelberoende]

Vissa är bara puckade och liksom sunkiga. Lite ”höhö” mentalitet och allmänt grisiga.

Exakt, och könsord har jag hört till leda då vissa inom försvarsmakten bara måste kräkas ur sig dessa i tid och otid liksom svordomar men jag har inte haft med den sektorn att göra på ett tag så jag hoppas det förändrats. Ibland blir man bara så trött på folk som aldrig lämnat puberteten.

 

[Sharpless]

Jag misstänker att det i mångt och mycket beror på brister, kanske inte så mycket vad gäller ordförråd, utan mer kring empati och liknande.

 

[Sirap]

Korkade och osympatiska, helt enkelt?

 

[Spelberoende]

Jag misstänker att det i mångt och mycket beror på brister, kanske inte så mycket vad gäller ordförråd, utan mer kring empati och liknande.

Du är definitivt nåt på spåren där, när jag tänker igenom hur dom människor jag haft "äran" att höra detta mantra rapas upp till leda är det inte skolans ljus utan snarare klassens mobbare.

 

[nullo-modo]

Finns en hel del forskning på varför vi svär, riktigt intressant att läsa om hur ord kan påverka både när det gäller att hantera smärta och även hantera och ventilera känslor.

Svär själv en del och är typiskt svordomar knutna till tro för min del. Även olika språk och kulturer har sina olika svordomar. En fd kollega som kom till Sverige som 5 åring berättade att han svor olika beroende på om han just då pratade svenska eller sitt modersmål, för han blev det helt fel om han rakt av översatte från sitt mordesmål till svenska eller tvärt om, blev inte samma känsla bakom så på svenska blev det svordomar knutna till tro och på sitt modersmål svordomar knutna till sex.

 

[Sel]

Jag tycker ju att det är stor skillnad på att svära/använda svordomar (även om jag tycker att de förlorar sitt förstärkande syfte när de överanvänds) och att använda nedvärderande, sexistiskt och misogynt eller vulgärt språk.
Jag saknar faktiskt att svära litegrann nu när jag till 99% pratar engelska. Jag tycker det låter skitfånigt om jag försöker svära på engelska och får sällan tillfälle på svenska.

 

[Spelberoende]

Finns en hel del forskning på varför vi svär, riktigt intressant att läsa om hur ord kan påverka både när det gäller att hantera smärta och även hantera och ventilera känslor.

Svär själv en del och är typiskt svordomar knutna till tro för min del. Även olika språk och kulturer har sina olika svordomar. En fd kollega som kom till Sverige som 5 åring berättade att han svor olika beroende på om han just då pratade svenska eller sitt modersmål, för han blev det helt fel om han rakt av översatte från sitt mordesmål till svenska eller tvärt om, blev inte samma känsla bakom så på svenska blev det svordomar knutna till tro och på sitt modersmål svordomar knutna till sex.

Smärta är väl det som ligger närmast till hands, man säger ju inte "å vad det där var oskönt" när man drämmer lilltån i nåt bordsben utan nåt helt annat och då kommer en harang som kan få saker att börja självantända i den omedelbara närheten. I stort sett alla svär nångång men att i daglig kommunikation bädda in svordomar och könsord bara-för-att det är det jag reagerar på, och det har jag alltid reagerat negativt på.

En fd. bekant som dessutom varit militär skulle ha med kn*ll i var och varannan mening, min gamla mamma döpte honom till kapten kn*ll och han fick aldrig heta nåt annat sen. Dessutom var han mytoman och "långfingrad" så han fick sluta i förtid.

 

[Spelberoende]

Jag tycker ju att det är stor skillnad på att svära/använda svordomar (även om jag tycker att de förlorar sitt förstärkande syfte när de överanvänds) och att använda nedvärderande, sexistiskt och misogynt eller vulgärt språk.
Jag saknar faktiskt att svära litegrann nu när jag till 99% pratar engelska. Jag tycker det låter skitfånigt om jag försöker svära på engelska och får sällan tillfälle på svenska.

Ja vulgärt förnedrande språk, varför ska man öht. använda detta? Ofta är det såna som på ett eller annat sätt har problem med det andra könet, annan sexuell läggning än dom själva eller människor från andra delar av planeten har jag märkt.