Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

[Fashionistan]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

Både hundar och hästar är väldigt smarta och jag tror knappast att de skulle kunna lära sig alla dessa fantastiska saker vi lär dem om de vart korkade!

De kanske inte kan räkna ur de svåraste av mattetal men de kan bevisligen lägga ihop 2 och 2 på ett otroligt sätt!

 

[Wildiz]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

Min shettis är, som de flesta andra hästarna av den rasen, mkt envis o älskar att bestämma! JAG klarar av henne utan minsta beskymmer nu för tiden, för jag har hittat de rätta knapparna för att få henne att lyssna. Med mig gör hon inget dumt, mer än att bocka (glädje) i galopperna. ¨
Sätter jag dock upp en annan ryttare på ryggen blir hon en annan häst, detta är nog mkt för att de flesta andra ryttare inte vågar säga till henne ordentligt och då lär hon sig det snabbt. Hon är ingen enmanshäst, bara det att hon litar mer på mig och vet att de är jag som är ledaren. Kommer det ngn ny kan hon bli osäker o testar att vara dum. Vissa som ridit henne vågar såklart säga emot o sätter henne på plats, då funkar hon bra resten av dagen och uppför sig.

 

[Minstral]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

Det beror på hur man definierar begreppet smart. Hästar har inte samma förmåga som vi att tänka ut saker, de går på instinkt och erfarenhet.

Hästens hjärna är inte särskilt stor i förhållande till dess kroppsvikt. Deras hjärna väger ca 500 g. Storleken på en hjärna är en av parametrarna till hur pass intelligent ett djur är, men det finns fler bl.a. hur pass veckad hjärnan är.

Finns många artiklar att läsa om detta, riktigt intressant.

Dock avromantiserar det nog mångas uppfattning om sin hästs känslor och intelligens. Vi människor vill väldigt gärna att deras känsloregister ska kunna jämföras med vårt. Tyvärr är det inte så. Vi står i en klass för sig när det gäller hjärnan och dess kapacitet.

Jag vet inte om jag tror att det finns enmansdjur, går nog att vänja dem vid att trivas med vilken människa som helst som är juste och har ett sätt som gör att de kan känna sig trygga.

 

[angelwings]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

*kl*

Det här var en gammal tråd som tittade upp igen.
Jag har dock en fundering.
För nåt år sedan kom det till vårt stall en gammal travarvallack. Inget fan av människor vad jag har hört. Hans ägare sen många år kunde försöka få tag i honom i timmar utan att lyckas. Stallägarna hade inte heller särskilt lätt att ta honom.

Lite efter lite närmade sig denna häst mig. Och det känns faktiskt som att han valde mig. Efter ett tag så kom han springande när jag kallade, gnäggade och sprang efter om jag red förbi, kunde stå och mysa i timmar. Enda gången han försökte hävda sig (väldigt ranglåg) var om någon av de andra hästarna ville 'träffa' mig. Han jagade tom bort min egen häst. (men det tolererade jag givetvis inte.)

Jag kan inte se någon logisk förklaring till att just jag och inte någon av alla de andra som rörde sig i lösdriften (stor lösdrift) skulle vara så speciell. Sen blev det ju så att eftersom han blev så 'fäst' vid mig så tog jag lite extra hand om honom. Ryktade, gick ut och gick promenader osv. Men allt det var efter att han blivit som ett klistermärke på mig.

Tyvärr fick han somna in i höstas och jag tillbringade hela dagen innan med att göra honom fin och jag saknar honom varje dag. En häst som inte var min, som jag aldrig avsiktligt började 'närma' mig och som jag aldrig ens suttit på.

 

[Minstral]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

Ja jag såg det nu, det var ju en gammal tråd Jag sökte bara runt lite, ämnet intresserade mig och jag kastade in ett inlägg Jaja, skitsamma, frågan blir ju aldrig inaktuell

 

[REIN]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

Att hästar "bör" kunna bli hanterade av flera tycker jag är självklart om hästen skall stå i ex kollektivstall eller liknande, är den enbart hanterbar av en enda person så är det ju någon brist i psyket och i grund och botten ingen "optimal" ridhäst. Sedan finns det många som sägs vara enmanshästar, som i själva verket bara är ovana eller dåligt hanterade.

Jag däremot har en riktig enmanshäst som endast trivs i ytterst få människors sällskap. Han är rädd, misstänksam och har sina demoner överallt...Han kom till mig av en slump, och det kändes minst sagt som att han valde mig. Det har alltid funkat otroligt bra mellan oss redan från första början, men även med mig tog det sin lilla tid innan jag fick hans förtroende.

Andra människor får aldrig komma i närheten av honom, men han kommer till mig när jag ropar. Han är otroligt väluppfostrad, enkel att hantera i alla lägen, men exempelvis om jag lämnar honom i stallet när det är andra människor där blir han nervös. Ensam kan han däremot stå helt utan problem! Vi är tydligen en speciell matchning och jag får höra av diverse som ser oss att han är en helt annan häst när han är med mig...Han litar på mig och jag litar på honom, han är hästen som följer mig som en hund över eld och vatten om jag så ber honom!

 

[manhattan_2006]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

Tycker det är svårt att definiera vad som är en enmanshäst egentligen. Jag har en häst som inte vemsomhelst kan hantera och det beror inte på att hon är en enmanshäst utan pågrund av att hon är speciell, hon ställer rätt stora krav på den som hanterar henne. Hon kräver någon som inte är rädd, har mycket tålamod och som kan komma på alternativa lösningar. Det går inte att någon "bängbula" som inte tänker på säkerhet och har 100% koll på hästen hanterar henne.
Men enmanshäst njae..vet inte vad man ska kalla det.
Jag tror nog många av alla dessa såkallade enmanshästar endast är speciella hästar som ställer höga krav på kunskap och eftertänksamhet hos den som hanterar hästen.

 

[Jate Volim]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

Jag tycker också att det är en negativ egenskap. Mitt sto är kanske inte en utpräglad enmanshäst eftersom hon skiter i vem som hanterar eller rider henne men däremot är hon oerhört dominant. Det innebär att det är väldigt knepigt att rida och hantera henne om man inte känner henne eftersom hon tar varje tillfälle i akt att testa gränser. Minsta lilla osäkerhet hon lyckas framkalla drar hon nytta av och jag sätter inte upp vem som helst på ryggen eftersom jag inte vill ha en olycka på mitt samvete.

Valacken är väääärldens snällaste och alla kan hantera honom, även folk utan hästvana. Problemet med honom är att han har väldigt dåligt förtroende för människor och är skeptisk till nya personer. För något år sedan kunde inte okända människor klappa honom, det tog nog ett år innan vår tränare fick klappa honom t.ex. I ridningen är det lite samma sak, han måste ha förtroende för den som sitter på. En skicklig ryttare klarar honom bra även om förtroendet inte finns där från början men annars kan det bli svårt tror jag.

Med bägge hästarna så är det något som vi jobbar på och min förhoppning är att de kommer att vara superduktiga när de börjar bli sådär 10-15 år. Då vill jag kunna be en kompis sitta upp t.ex. eller låta någon rida när jag är bortrest o.s.v.

Mvh JV

 

[_Amazing_]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

Jo men så är det. Han litar bara på mig, ingen annan.
Det är bara jag som kan rida på honom, alla andra är han dum mot.

Folk till höger och vänster som pratar om deras hästar som om de vore en trogen gammal hund som bara lyssnar på och är snäll mot sin matte.
Jag har hört det massor från folk som kommer och tittar på stallplats, och när jag konfronterar deras påstående om deras häst blir de nästan lite förvånade över att man inte är imponerad över deras otroliga 'band mellan dem' utan istället säger man att det problemet går att jobba bort.
''Vilket problem?'' är det någon som har sagt.

I många fall tror jag också att det inte ens är sant, men av någon anledning anses det bra, tufft, speciellt att ha en häst som inte alla kan rida eller hantera. Varför?

Min häst ska kunna ridas och hanteras av alla, jag vill kunna skicka ut en kompis på honom i skogen utan att vara orolig.
Jag vill kunna be min systerdotter att hämta honom i hagen och inte ens behöva oroa mig för att han ska vara dum.
Varför vill inte vissa människor det?

Sen vet jag att det finns vissa hästar som verkligen är enmanshästar, min valack var det. Därför lät jag flera olika rida och hantera honom, och nu är han i Tyskland på träning bl.a för att lära sig att man uppför sig oavsett vem som står brevid eller sitter på, utan någon inverkan från matte.

Att en häst är en enmanshäst bör inte ses som en positiv egenskap, tycker jag.

Vad tycker ni?

Även jag tycker det är super om man man har en häst som fler kan rida på än en själv.
Jag menar om man inte har tid är det perfekt att släpa upp sin kära syster på hästen,eller någon annan i sin bekantskapskrets.

 

[CarolineB]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

Jag tycker allt tjafs kring "enmanshästar" är barnsligt. Naturligtvis knyter sig en häst mer till den som den umgås mest med, men det innebär inte att det aldrig är någon annan som kommer klara den eller kunna rida den...

Ska jag vara ärlig så tror jag inte riktigt på det eller, jag har aldrig träffat någon häst som en riktigt duktig ryttare/hästkunnig kunnat rida/hantera. I sådana fall handlar det mer om att hästen är ouppfostrad eller att personen i fråga har för lite kunskap för att hantera/rida just det hästen.

 

[REIN]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

Du är välkommen att hälsa på hemma hos mig! Min häst kommer du inte komma i närheten av

 

[Ponylove]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

Min pålla var sån att hon faktiskt var snäll mot alla som satt upp, men ändå på något konstigt sätt sände ut signaler som gjorde många mkt erfarna ryttare osäkra. Dett var bara knepigt för mig då det var svårt att hitta medryttare, och jag kunde inte bara be vem som helst att rida henne när jag inte hann eller så.
Hon gjorde alltså inget dumt men ryttarna blev gärna osäkra, och när hon känner att ryttaren är osäker så blir hon rädd! Vilket naturligtvis gör att hon blir spänd och lite studsig om man håller lite hårt i henne, och ryttarna vågar inte rida längre....väldigt konstigt...

 

[iNHALE]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

Tror det beror mycket på att folk vill bli sedda som duktiga, lite åt hållet "han var en riktig problemhäst, ingen kunde hantera honom, men jag fixade honom och nu litar han blint på mig". Folk vill anses som duktiga och vill att andra ska se upp till dem för att de har en så speciell relation till sin häst, de vill få folk att bli avundsjuka och känna sig unika.
I många fall är det snarare så att deras sk "enmanshäst" snarare bara är av den typen som testar en ny person lite lagom, och när man lärt känna den är det inga problem.
Sen finns det ju självklart hästar som bara kan hanteras av i princip en person, men skulle tro att denna typen av extrem-fall där hästen blir helgalen om inte ägaren är med, är rätt sällsynta...

Tror inte det handlar så mycket om att de vill visa upp vilken välskolad/uppfostrad häst de har, utan de vill sätta sig själva i rampljuset och ingjuta en tro i folk att de är en sann hästmänniska som pratar med sin häst på en helt annan nivå än alla andra.

Har också en känsla av att det kan ha något att göra med att de inte vill att andra i stallet ska få någon typ av relation till deras häst. Säger man att ens häst älskar alla och är världens snällaste, är folk ofta mer benägna att umgås mer med den hästen, typ ge en morot, klappa, prata osv, än om man framhäver sin häst som en enmanshäst bara ägaren kan hantera. I det fallet blir folk lite på sin vakt, går på ägarens ord och beblandar sig inte så mycket med "enmanshästen" iom att man inte vet riktigt hur den kommer reagera. Man vill ha hästen för sig själv sas.

Det är iaf min uppfattning och mina tankar kring vad detta skulle kunna bero på.

 

[Nimwen]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

Min första erfarenhet av en "enmanshäst" var att "enmanshästen" inte var särskilt speciell. Hästen var enligt ägaren misstänksam och svår att ha och göra med på marken då han inte lät vem som helst göra vadsomhelst med honom, och rida gick det absolut inte att göra förrän man hade lärt sig hur han var på marken och hade full kontroll där.
Ok, sa jag, första gången jag hade handskats med en häst där ägaren sa ngt sånt, lite osäker var jag men jag bestämde mig för att ta ett djupt andetag och försöka.
Jag hanterade hästen litegrann på marken, märkte från första början att han inte alls var särskilt misstänksam, utan mer superuppmärksam, känslig, och övergjorde allt man bad honom om. Jag märkte direkt att vi inte direkt passade ihop han och jag, men det gjorde inget för jag gjorde det bästa av situationen och ändrade mitt sätt att vara lite. Efter sammanlagt 2h (utspritt på några månader) av att jag hade hanterat honom på marken satt jag upp för första gången. Han var känslig, uppmärksam, pigg på att jobba, lite osäker men inte alls särskilt svår. Han visade tydligt vad han gillade och inte gillade att man gjorde vilket gjorde att man hittade knapparna jättefort.

Jag tror att begreppet "enmanshäst" används alldeles för ofta och många gånger i onödan, löjligt. Tycker jag.

Sen förstår jag såklart att det finns riktiga enmanshästar, hittills har jag som sagt inte träffat någon, men jag skulle gärna vilja göra det

 

[angelwings]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

T
Har också en känsla av att det kan ha något att göra med att de inte vill att andra i stallet ska få någon typ av relation till deras häst. Säger man att ens häst älskar alla och är världens snällaste, är folk ofta mer benägna att umgås mer med den hästen, typ ge en morot, klappa, prata osv, än om man framhäver sin häst som en enmanshäst bara ägaren kan hantera. I det fallet blir folk lite på sin vakt, går på ägarens ord och beblandar sig inte så mycket med "enmanshästen" iom att man inte vet riktigt hur den kommer reagera. Man vill ha hästen för sig själv sas.

Det är iaf min uppfattning och mina tankar kring vad detta skulle kunna bero på.

Det där är jag skyldig till måste jag säga. När jag var tonåring stod jag med min gammelman ett kort tag på en ridskola. Och jag ville absolut inte ha en massa ungar springande inne hos min häst. Vem kan motstå världens sötaste fjording liksom? Så då sa jag faktiskt att han kunde både bitas och sparkas. Det skrevs tom på boxdörren. (personal fodrade och släppte ut på morgonen, allt annat tog jag själv hand om så ingen hann ju 'märka' att han var snäll ^^ )
Visst var han lite egen och höll sig helst till mig, men han skulle ju aldrig medvetet göra någon illa. Men jag ville inte att de skulle springa där och proppa i honom godis och allt möjligt.

 

[iNHALE]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

Skulle nog kunna tänka mig att det är ganska vanligt, i alla fall om man som du gjorde, står i ett stall där det vistas mycket ungar, speciellt om man har en häst av ponnymått mätt som är lite sådär lagom luddig, söt och kramvänlig sas. Har man ett stort halvblod på 175 är ungarna nog inte lika benägna att springa in i boxen till den just på grund av storleken.
Sen finns det ju många som tror att alla ponnyer är snälla som lamm och att de är de stora hästarna man ska akta sig för, och är en häst liten blir det automatiskt OK att gå in i boxen hur som helst.

 

[CarolineB]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

Det hade jag gärna gjort, synd att du bor så långt bort!

 

[Patrici]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

Jag har haft en enmanshäst, ett fjordsto med mycket vilja...och visst var det på gott och ont....

Det var ganska besvärligt när andra knappt kunde leda in henne från hagen ibland....Sen om hon inte gillade personen som skulle hantera henne kunde hon vara än jävligare..samma vid ridningen

Med mig uppförde hon sig i stort sett alltid, men det var alltid nåt som skulle testas..hon var en envis dam...

Men med barn var hon alltid snäll!!

 

[Muin]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

KL
enmanshäst är nog kanske lite uppförstorat..

Jag skulle kunna säga det om min ponny och folk skulle tro mig, men det hade inte varit sant ändå.
Han är rent ut sagt överdjävlig mot mig (vissa dagar) andra dagar läser han mina tankar och är som en klocka.
Ju mer rutinerad ryttare på honom desto knepigare och svårare blir han att rida, dock ryttare som är "duktiga" som sågar och är allmänt hårda, försvinner ganska fort för han tål inte att man behandlar honom "orättvist".
Samtidigt slänger jag upp totala nybörjare på honom och vi ger oss iväg på en ridtur i skogen med inslag av trav.

Det löjliga är att samma backe som han står på bakbenen, springer på stället och hoppar ned i diken för att få galoppera med mig, samma backe är han som en gammal van ridskolehäst med nybörjaren...
Det kan ju vara lite frustrerande ibland.

Dock är han en mycket bestämd häst och gör utfall, hotar, hoppar jämfota i ilska i boxen (ibland på gången om man puttar på honom), mot alla, men jag har ju vant mig så jag klampar på som vanligt inne hos häst.
Andra blir rädda och undviker att gå in, vilket är okej ju, jag hänger in kvällshöt själv.
Men ska andra leda honom och sådär så är han snäll som ett lamm igen.

Alltså ibland blir man knäpp för mindre, förstår inte alls hur hans tankebanor går där.

(sen är det nog många hästägare som är pedanter med sina hästar och därför inte vill ha andra människor som tar hand om dem, som jag. ska nån annan rida måste jag bara borsta och göra iordning för allt måste sitta perfekt. )

 

[majha]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

Jag tror nog många av alla dessa såkallade enmanshästar endast är speciella hästar som ställer höga krav på kunskap och eftertänksamhet hos den som hanterar hästen.

Det där är en bra sammanfattning av tråden och begreppet enmanshäst.