Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

[search]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

Jag ska kommentera ämnet men bara måste säga lite om det du skrev sist.
Självklart tänker inte en häst å jag saknar den...dom formulerar sig inte på det visset men att känna saknad så visst absolut. det tror jag. Att känna en känsla är de intelligenta nog till.

Nu till ämnet. Jag skulle gissa på att det är vanligare bland yngre och bland folk som har dålig självkänsla, för då känner man sig behövd och duktig i fall om man är den enda att kunna ta hand om det specifika djuret. Nu menar jag absolut inte att alla som säger att de har en enmanshäst osv ljuger, tror faktiskt att många kan ha det, kanske beroende i vissa lägen på att man inte har någon i sin närhet som kan hjälpa till och då "präglas" ju djuret på den som den är med mest.

 

[tuaphua]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

Min häst är verkligen inte felriden. Han är välriden och lydig. Dock är han väldigt känslig. Och de flesta ryttare är inte lika känsliga. Det triggar honom.

Jag vågar nog påstå att det är en fråga om individens psykiska toleransnivå och "humör" om den klarar av diverse olika ryttare på olika nivå. En riktigt välriden häst blir lätt förbannad, osäker eller liknande om den rids av sämre ryttare än den är van vid.
Om man inte rider min häst på linjen i balans och är snabb och känslig blir han irriterad. Han tar det ett tag. Men han är lärd att inte ta egna initiativ, utan ligga kvar och vänta. Om ryttaren inte rider varje steg så blir han orolig och rent av arg iom att han vet hur skönt det är att slippa ta det ansvaret och bara följa. Samt att om man inte gör det på honom så är han inte i full balans. Och han upplever brist på balans som lite läskigt. Det gör jag själv också då jag rör mig. Det känns fullt logiskt. Då reagerar han med oro.
Och iom att han fått så mycket stryk och behövde en överlevnadsstrategi så har han lärt sig att gå till attack mot det han ogillar/är rädd för. Han gjorde det för att överleva. Om han attackerade först fick han inte stryk.
Han är djupt skadad av sitt liv och kanske ev från födseln. Jag tror kanske en häst på tusen eller ännu färre är psyksjuka. Men min är det garanterat. Enligt både veterinär och kunnig tränare. Han är utdömd för det.

Jag har haft hästen i 14 år. Och jag vet inte hur många medryttare som passerat. Jag har försökt och försökt få honom att funka med andra. Han kastade av en tränare in i ridhussargen så hon bröt 4 revben och ett nyckelben. Hon är utbildad ridlärare och hyfsat duktig ryttare.

Skulle hästen vara olydig eller dominant mot mig.. jävlar i min lilla låda.
Han uppmuntras dock mycket och är väldigt självsäker med mig och lycklig över sitt liv och det han gör.

Lycan:
Det ÄR ett helvete att inte kunna låta andra rida hästen. Har man en häst som måste gå dagligen för att inte stelna och själv drar på sig lunginflammation eller bryter något major är man inte så kaxig. Inte heller om man har en yngre sådan häst man av något skäl måste sälja.
Min måste jag avliva om jag skulle behöva göra mig av med honom(kommer inte hända.. men om). Jag hade gärna kunnat lämna en trevlig häst som läromästare till någon istället.

 

[angelwings]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

*kl*

Jag tror nog att det har en viss del med mognad att göra. På ryttaren/ägaren alltså. Tror att ofta som yngre vill du ha en häst som bara tycker om dig, ingen annan. Själv hade jag ju även mycket mer tid att vara med hästen när jag var yngre, nu när jag är äldre och har familj osv så är det något positivt att alla kan hantera min pålla.


Men jag tror fullt och fast på att hästar fäster sig vid människor och väljer ut sina favoriter. Min egen pålla är väldigt smart, inte människo-smart, men smart.
Min förra häst står ju kvar i samma stall och gammeltant AVSKYR henne. När vi rider ut tillsammans så tappar hon all framåtbjudning och vill inte alls framåt utan går bara bak och tjurar. (det gör hon INTE om vi rider ut själva, med andra hästar eller om det är flera med förutom min förra häst) Och jag tror hon på något vis har sambandet mellan ljudet av Dockans namn (för jag tror ju inte hon begriper allt man säger till henne) och hästen Dockan. Nämner jag Dockan i stallet när jag står och pysslar med gammeltant så åker öronen riktigt långt bakåt och hon blir riktigt irriterad. Denna häst kan verkligen se sur ut dessutom.
Jag vet inte varför, de höll jämt ihop innan vi bytte stall.

 

[Cha9]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

kl

Kul med era inputs.

Jag är dock av den åsikten att hästar knyter inte band. Det är ointelligenta vanedjur och därav anledningen att vi kan rida på dem.
Jag har ridit in och tränat min häst och han känner igen mig, och lät få andra rida honom, men av den anledningen av att han var VAN vid mig och mitt kroppsspråk inte för att han valt mig till 'sin'. De har inte tillräckligt mycket intelligens för att kunna göra så, tror jag.

Jajamensan!! Om fler förstod att det är vi som "gör" hästarna till "enmanshästar" så skulle förståelsen vara högre... Mina hästar tycker inte alls om mig - jag innebär mat, skydd och vatten - däremot respekterar de mig och känner sig trygga, vilket de skulle göra med vilken människa som helst som "kan" häst.

 

[Doneloge]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

Jajamensan!! Om fler förstod att det är vi som "gör" hästarna till "enmanshästar" så skulle förståelsen vara högre... Mina hästar tycker inte alls om mig - jag innebär mat, skydd och vatten - däremot respekterar de mig och känner sig trygga, vilket de skulle göra med vilken människa som helst som "kan" häst.

Nä, ni blir jag faktiskt ledsen... Jag som trodde att jag och min gamla pålle hade något speciellt, men är det som du säger, jag var den första personen på länge som konstant dök upp i hans liv med en morot i handen och som gick med på att klia honom i timmar, vilket han älskade....

 

[Vita_N_6520]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

Tycker att du har en hel del fel eller möjligen okunskap i det du säger.En sk. enmanshäst behöver inte vara ouppfostrad,inte heller felriden.Råkar själv ha en sådan sk. problemhäst och den är def. inte felriden ,tävlar i hoppning och dressyr LA.Nu är det så att hon bara accepterar mej och efter lång tid även min dotter på ryggen.Däremot kan stallägaren byta täcke,leda ut henne osv.I mitt fall eller snarare sagt hästens så var hon fruktansvärd misshandlad både psykiskt och fysiskt(var inte mkt skinn som var helt på henne).Tillit till människan var 0 .Nu säger jag inte att jag är bra på problemhästar men det tog ett par år innan hon funkade ngt sånär.Numera är hon värdens mest tillgivna häst mot oss.Däremot så kan ingen främling komma fram och försöka klappa henne men att kalla henne ouppfostrad ,aldrig i livet.

Säger det snarare av kunskap och erfarenhet.

Visst finns det hästar som har lite i bagaget men med rätt träning kan man oftast få bort det. Kanske inte helt som sagt (Vilket jag indirekt påpekade flera ggr) men om man fostrar hästen och får den att lita på människor på rätt sätt så kan "alla" rida den.

Med alla menar jag alltså folk på samma "våglängd" som en själv.

Många överskattar sig själva och underskattar hästen och andra.

Hästar som blivit misshandlade på något sätt eller bara dåligt behandlade kommer förmodligen aldrig att kunna hanteras hur som helst av vem som helst, men jag är övertygad om att de allra flesta kan hanteras och ridas av fler än ägaren.

 

[Vita_N_6520]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

Min häst var också väldigt känslig.
Hon var så känslig att hon kastade av en så fort man drev på för hårt eller bara kom fel på ett hinder.
De dagar hon var stressad kunde hon backa i full fart rakt in i andra hästar, staket osv bara för att det slog slint i huvudet på henne

Men med träning så kunde jag låta andra rida henne!

Jag tror inte alls att du är okunnig på något sätt men kanske måste man försöka ändra sin träning/ridning om hästen är "knäpp" och inte kan ridas av NÅGON annan.....

 

[Sombre]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

*KL*


Jag forstar Tuaphua. Min hast ar hur snall som helst nar jag pysslar med honom. Jag har honom los, han stannar pa kommando, jag kor losdressyr med honom, han skulle aldrig, aldrig springa over mig, han gar raka vagen in i transporten, han lyssnar pa minsta lilla vink, det ar som om han kunde lasa mina tankar, bade fran marken och uppsuttet. Han ar likadan mot vissa manniskor, medans han kan vara en liten mot vissa. Han har dragit omkull manniskor i leran ett flertal ganger, sprungit over dem nar de oppnat grinden, slitit sig... man kan inte tro att det ar samma hast.

Han har aldrig varit utsatt for nagot storre obehag och han ar inte psykiskt sjuk. Men han ar otroligt kanslig, stark och i bra kondition. Han ar van att hanteras av lugna manniskor som kommunicerar med honom. Vissa tror att bara for att han ar stor och stark sa maste man anvanda muskler och vara "bestamd". Det gor honom orolig och med den kondition och kanslighet han har sa reagerar han blixtsnabbt.

Vissa manniskor har valdigt brattom nar de ska ta in eller ut honom, sa de bryr sig inte om att kommunicera, de bara slanger pa grimman och rushar ivag. Det gor honom ocksa orolig, precis som tauphuas hast sa ar han van att ha en trygg ledare att folja.

Jag ger alltid noggranna instruktioner om nagon annan behover hantera honom, och om personen foljer mina rad sa funkar det hur bra som helst, men jag har ocksa erfarenhet av folk som blir forolampade och skiter i vad jag har att saga, och da har det gatt at pipsvangen. Jag fick en jakla utskallning av en gubbe som var san, jag gav honom instruktioner, han lyssnade inte utan tyckte att han kunde sjalv. Min hast drog omkull honom och slet sig. Han sa att jag skulle be nagon annan, av storlek storre, att ta in min kuse nasta gang. Haha jag vager 55kg... Den gubben vagde sakert 80!!

Det ar intressant, min hast kan beratta for mig hur andra manniskor ar. De som klarar honom bast behover inte vara manniskor som ar vana vid hastar. Det beror helt pa personligheten och hur de bemoter honom. Och jag vill ha honom san. Han ar kanslig for kroppssprak och sinnesstamningar och jag vill bevara den kansligheten, aven om inte vem som helst kan hantera det.

Sa jag haller inte alls med Vita_N_6520 att hastar som inte kan ridas av andra ar felridna. Man kan lara en hast att anpassa sig efter vem som helst, men det kommer ocksa att betyda att den kommer att trubbas av och bli mindre uppmarksam pa kroppssprak och sma signaler fran manniskan. Jag tycker att det i alla lagen ar ryttaren som maste anpassa sig efter hasten och inte tvartom.

 

[MagicaDeHex]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

*kl*

Alltså,ordet enmanshäst känns lite missvisande.

Men jag hade hand om ett sto ett tag som var lite speciellt.
Hon hade väl inte blivit välrdsbäst behandlat och litade inte på människor riktigt.
Jag lyckades få henne att lita på mig ganska snabbt och jag visste ju hur jag skulle bete mig i förhållande till just henne. Däremot kom det ngn som hon inte kände lr som inte kände henne, så förklarades hon som problemhäst,vilket jag inte tyckte att hon va. Däremot blev hon stressad av många nya främmande människor,kände sig osäker och sa ifrån.
Jag förklarade för min skötare hur hon skulle bete sig med just denna hästen och det fungerade utmärkt. Så det beror ju lite på hur man bemöter varje häst som individ. Då tror jag inte att ngn häst kan kallas enmanshäst.

Däremot inte sagt att jag inte blir alldeles varm inombords när mitt nuvarande skrälle gnäggar när han ser mig, oavsett om det är för att jag är "mattant" lr inte

Och klart att jag blir liiiite tillfreds när han går bättre med mig än med ngn annan

 

[Sombre]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

Jag tycker att det i alla lagen ar ryttaren som maste anpassa sig efter hasten och inte tvartom.

Jag insag just vad jag skrev... Det tycker jag egentligen inte, vad jag tycker ar att man maste lyssna pa och kommunicera med hasten, en tvavagskommunikation snarare an en envags.

 

[Tuvisen]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

Håller helt med dej!
Kul om man har en häst som bara jag kan rida tänk om man blir skadad och bryter benet så man inte kan rida på flera månader, ska hästen behöva stå då liksom ?

När jag letade häst var kravet att hästen ska kunna hanteras av flera, eftersom vi står i ett stort stall där olika människor (hästägarna i stallet) hjälps åt att ta in och ut alla hästar. Den skulle även vara så snäll att andra hyfsat duktiga ryttare kunde klara av den. nu köpte vi ett 5 årigt fullblod som vi skulle skola om till ridhäst och visst hon var (och är) ingen nybörjarhäst men min mamma som ridit på ridskola 2 terminer klara ju av och skritta och trava lite på henne själv, med min övervakning såklart.

De flesta hästar som är "enmanshästar" har enligt min erfarenhet varit med om nånting obehagligt tidigare i livet så att de inte litar på människor, och det är ju klart det kan vara svårt att jobba bort och att det kan vara onödigt att "utsätta" en sån häst för massa nya människor...

Tkr aboslut inte att man ska sträva efter att ha en "enmanshäst" även om man såklart vill (och oftast har) ett extra speciellt starkt band till sin häst och man vet hur man ska rida den osv.

 

[svea]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

Min häst kan rent "snällhetsmässigt" sidas av vem som helst, han uppför sig och går på tygeln och gör det man ber honom om. Han är också en väldigt utåtriktad häst, som gärna söker sig till folk för att prata och nosa lite. Däremot är han ganska känslig både i själen och i muskulaturen, så priset för att låta andra rida kan lätt bli att han går och småspänner sig och får ryggont. Därför lånar jag ogärna ut honom. Det har hänt att jag har låtit någon elev rida lite för att få prova på någon rörelse, och så får min tränare känna på honom ibland också förstås.

Han är alltså en enmanshäst på det sättet att han kan känna sig obekväm med att andra jobbar honom. Han har sina vanor och rutiner och gillar inte avvikelser. Men han är tillräckligt väluppfostrad och vänlig för att kunna göra sitt jobb med vem som helst på ryggen.

 

[Pinto]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

Man kan inte jämföra en känslig häst med en häst som farit illa.Tror du inte att jag försökt att andra ska rida henne?Och nu pratar vi om mkt rutinerade hästmänniskor,enda som hände var att det blev besök på akuten,inte värt att riskera vare sig folk eller min häst för det.Om du läste så skrev jag att efter lång tid så accepterade hon min dotter och stallägaren men funkar inte att man ska vänja henne många månader med varje ny ryttare.Skulle gärna se att vem som helst kunde hantera henne för det är ett pyssel när man ska åka bort men eftersom jag valde att ge henne en chans istället för att slaktas så är det bara att gilla läget.Sen är det många som använder ordet problemhäst i tid och otid.En häst som är känslig anser jag inte att det är en problemhäst.

 

[tuaphua]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

Jag vill ha min häst känslig. Jag rider dressyr och vill få hästen så känslig som möjligt för att han ska kunna ridas på sitsen och göra svåra övergångar i rask takt mellan övningar, gångarter och riktning.
Hade jag haft en mer obalanserad sits, inte planerat linjen eller likn hade fler kunnat rida honom. För då hade han varit mer avtrubbad. Han hade fortfarande stökat. Men han hade inte blivit orolig då folk sitter minsta mm ur balans.
Min tränare kan hantera honom. Och han gillar henne. Men han kräver kunskap av den som hanterar honom. Och då måste man kunna båda kroppsspråk och psykologi som appliceras från marken samt teknik, vara balancerad, snabb och lugn från ryggen.
Nästa häst jag köper ska vara mentalt frisk och en stabilare individ. Aldrig mer en oridbar(panikslagen så att han blockerades totalt bara man rörde tygeln ens som helt långa och kastade sig var 5:e meter) vettvilling som attackerar bara man gläntar på boxdörren, som han var vid köp. Jag vill absolut inte ha en till sån här häst. Men nu har jag tagit mig an den här och får stå mitt kast. Jag fortsätter utbilda honom. Men det är svårt att jobba vidare med hans problem med andra då inte många vågar sig på att rida honom. Och nu är han för gammal för att behöva gå med någon på ryggen han känner obehag inför.
Precis som Sveas häst så tolererar han iaf en stund en annan ryttare som rider då jag är med om jag instruerar den(man ser hur obehagligt han tycker det är, för de flesta rider inte bra nog, men han håller sig på mattan annat än att han rullar med ögonen nowdays). Men han får spänningar i kroppen och ont av dem. Han ska inte behöva spänna sig vid sin ålder.
Fick idag beröm av Equiterapeuten som sa att en 15-årig häst inte ens kan röra sig så bra som min 26-åring. Han var otroligt fin i kroppen: ogallig, välmusklad, rörlig och mjuk i muskulatur och leder. Så hans träning behöver inte ändras. Den var enligt henne skälet till att han är så bra som han är.
Och det är väl tur iom att det är vad jag arbetar med, hästutbilding och ryttarutbildning(deltidssjukskriven visserligen).

Min erfarenhet är att bra hästar kräver sin ryttare. Dvs välutbildade hästar ska inte vara avtrubbade. Och en del som har lättare att stressa upp(mentalt) reagerar med flykt, försvar eller spänning. Sen finns det mer förlåtande individer också som bara tar hur mkt "abuse"(som det är för en välriden häst att ridas av en mindre kunnig) som helst. Precis som vi människor har olika toleranströskel finns det hästar som är känsligare än andra. Det är inte en bra egenskap. Men man ska inte ha en svårare häst än man klarar av.

 

[Amaranthine]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

Tror nog att alla hästar är lite av "enmanshästar" egentligen. Det går ju inte att komma ifrån att en häst alltid fungerar bäst med en särskild person. Däremot håller jag med om att en riktig enmanshäst knappast är något att vara stolt över. Man får ju rejäla problem om något händer och hästen måste säljas eller lånas ut.

Jag tror att det är viktigt att man sväljer lite av sin stolthet och "jag vet bäst" och låter andra hantera ens häst ibland (fast jag tycker alltid att alla gör allt fel, fast jag knappast gör bättre själv..) bara för att den ändå ska vänja sig vid små olikheter i hanteringen och ridningen.

 

[Arwyn]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

*Kl*

För många många år sedan hade jag ett sto som var en "ingen-mans-häst". Hon avskydde människor (med all rätt med hennes förflutna), och slängde av folk i rasande fart. Hon var elak att hantera och hade ingen respekt eller tillit för människor. De första tre månaderna slängde hon (utan att överdriva) av mig minst en gång om dagen. Lyckades hon inte slänga av mig lade hon sig ner, och det fanns inget som kunde stoppa henne. Så småningom gav hon med sig, hon accepterade mig som ryttare. Men jag kan säga att hon INTE tyckte om mig (jag kan inte klandra henne, jag tyckte inte om henne heller). Hon accepterade att min stallägare hanterade henne, och så småningom även min medryttare. Det var ett enormt problem, och desto värre blev det när hon skulle säljas... Suck, jag var så nära att försöka få henne utdömd för lynnesfel... Men så en dag dör hennes person upp. Det låter som en min häst-historia, och jag är ganska säker på att jag romantiserar det ganska mycket nu för tiden, men jag minns det som att hon gjorde allt han bad om, hade alla fyra fötterna på backen under hela hanteringen och sov med huvudet på hans axel efter två minuter.

Visst är hästar vanedjur, men Dacke bevisade för mig att det ligger mer bakom en hästs intellekt. Det var något med den här mannens sätt och sinnesstämning som gjorde att hästen kände lugn, tillit och respekt, något som jag snarare tror att vi människor är för ointelligenta djur för att registrera.

 

[Zannaah]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

Det finns med all sannolikhet enmanshästar, men jag tvivla inte att det finns andra som klara av de ändå - men de kanske behövs tid.

Min häst är ingen enmanshäst, hon är trevlig liten häst. Men man behöver vara tydlig mot henne, för hon ta tillfället i akt om man låter henne göra som hon vill. Eftersom hon är ung vill jag ju inte direkt ha någon ponnyridning på henne, utan jag vill rida henne själv. Har hänt att jag satt upp allt för orutinerade ryttare på henne, hon gör inte en fluga förnär eftersom de gå med på hennes egna vilkor, vilket drabba mig sen när jag ställer krav. Så jag vill inte låta någon annan rida henne just nu, det förvirra bara henne. (Självklart kan en rutinerad ryttare hoppa upp på henne då och då utan att något störs)

Däremot är hon väldigt mammig ibland. Det tycker förvisso jag är gulligt, men inte ryttare. Hon bråkade med min kompis en gång som red henne, så ropade jag på hästen lugnt, och hon slutade upp med sin förställning och travade snällt till mig som inget hänt. Inte positivt kanske, men jag blev väldigt glad ändå!

 

[Gimlan]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

kl
Min häst är rätt ranghög och kan testa en hel del, därför törs jag ännu inte sätta upp vem som helst på henne. Hon gör inget farligt men kan få för sig att inte vilja lämna stallplan eller att gå åt ett visst håll och springer då omkring som en galning, gör lite bocksprång och håller på. Vi övar intesivt på att hon skall ge upp detta beteende och tror och hoppas på bättring där... Har bara haft henne en vecka så det kommer helt klart bli bättre. Trots att hon är åtta år har hon ridits ganska sparsamt, dels för att hon "tog över" med en tidigare ägare som sedan inte tordes rida henne och sedan har hon ägts av en tjej som inte hade så mycket tid som den här märren behöver. Så ett mål är att hon skall kunna ridas av även mer osäkra personer framöver, men som sagt hon är ranghög, så jag vet inte om det är möjligt. Hanteras kan hon av alla, hon gillar människor av alla sorter - även djur och barn så där är det tack och lov inga problem. Har funderingar på en medis framöver och då skulle det ju vara bra om hon inte testade lika mkt i af. Kan ju skrämma bort en del.

 

[_0_1_2_3_]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

min ponny går inte sätta upp vem som helst på, inte ens vem som helst klarar av honom på marken.
för han har en del mysko saker för sig

sommaren innan jag fick honom lärde han sig att det bara var att vända och springa om man ville komma loss, han lärde sig också att om han "hänger" sig när han är uppbunden så kommer han loss.

han har väldigt varierande humör, vissa dagar är han världens ängel medans han andra dagar är en riktig bitch.
hotar när han är inne, och vissa i stallet har inte uppfattat än att jag ITNE vill att de skriker på honom då för då blir han bara värre.

i ridningen har han också saker för sig, bockar och sparkar och tjurar ihop om det är något som inte passar honom, en gång när jag satte upp en kompis på honom tog han full fart rakt mot staketet för att svänga undan i sista sekund så hon trillade av.

det är såna saker som JAG är van att hantera och jag ser när det kommer hända men andra som inte känner honom lika väl kan det gå illa för.

jag skulle gärna se att han var en snäll problemfri häst, som man inte var tvugen att ställa på vila (som han dessutom blir galen av och ännu värre efter) när man ska åka bort, det är EN jag litar på att hon kan ta hand om honom och sitta kvar när han får för sig något, och hon skriker aldrig till nån häst, hon slår dem inte heller.
och denna människan är inte ens vuxen
men jag lämnar honom mycket hellre till henne än till någon annan.

jag ser honom inte som problemhäst, jag ser det som att folk inte känner honom tillräckligt och då blir det farligt.

vissa människor får inte ens fånga honom i hagen...
han springer undan.
de människorna i stallet med det mest aggressiva beteendet och de som är först med att skrika och slå om hästen rör en fluga. eller som min, hotar, men gör aldrig något.)

 

[Fashionistan]

Sv: Min häst är en enmanshäst och kan bara ridas utav mig!

Min unghäst Amazing är ett fuxsto med två virvlar i pannan och hon är en MYCKET personlig häst! Hon är otroligt social och älskar att vara i centrum och lära sig nya saker! Kommer alltid i hagen och vill vara med hela tiden! Men hon har även mycket humör och vill GÄRNA vara med o bestämma hur saker ska vara. Hon gillar nästan alla (förutom en hovslagare) och tycker att det är roligt att bli ledd eller borstad oavsett om det är jag, syrran, mamma, pappa, mormor eller kompis som gör det, MEN man märker att det är jag som är hennes ledare för hon lyssnar bäst på mig, och känner sig tryggast (helt trygg ) med mig, hon är väldigt "mammig" helt enkelt!

Det kallar jag en väluppfostrad enmanshäst?!