Brukshunds- och kelpiefunderingar

[Bulldoozer]

Håller med dig på många punkter, men den del av hundsporterna som hundar i grunden är födda att göra är bruksgrenarna, (och jakten förstås!). För en bra brukshund är spåret, söket, rapporten och skyddet självmotiverande. Det syns tydligt att hunden tycker att det djupt tillfredsställande att utföra uppgifterna, eftersom hela deras genetik har format dem så.

Agility tycker mina hundar är kul, och de är tysta när de springer en bana, men inte blir de trötta och nöjda på samma sätt som om de gått ett spår. Tyder inte ljudnivån vid agilitytävlingar på att det är stressande för många av de fyrbenta deltagarna, (eller är det bara jag som blir stressad av skällandet)?

Jag vet inte vad jag ska svara på det?
Hade skällandet varit något som var straffbart i agilityn precis som i lydnaden så hade det varit betydligt tystare på agilitytävlingar. Jag vet folk som får jobba benhårt i lydnaden på att hunden inte ska ljuda och som håller dem långt borta från planen innan det deras tur för att hundarna där precis som i agilityn blir lite väl exhalterade.
Jag fick själv jobba jättehårt i lydnaden på att min hund inte skulle ljuda av förväntan, hon var precis lika taggad på att köra lydnad som rally som agility, skillnaden är att i agility får man inte avdrag för skall. Jag tror det är det som är det enkla svaret till ljudnivån på tävling i agilityn, de får helt enkelt skälla och det inget folk lägger särskilt mycket vikt vid då att träna bort.
Själv vill jag kunna ha mina hundar tysta vid och på planen även i agilityn då jag tycker det störande och hitills så är det bara Spock jag gått bet på att få helt tyst men han är å andra sidan inte tyst på lydnadsplan heller .

 

[Nota]

Så intressant ändå hur man ser på jobbet mellan häst/hund. Men beror såklart på hur man håller dom Min häst som går på lösdrift, har värmebalja och fri tillgång till mat tar inte mycket tid om jag inte vill. Fylla mat, vatten och tillsyn. Nu på vintern får han även en gröt/soppa som han ska sörpla i sig. Resten av dygnet så behöver jag inte tänka på rastning, passning, aktivering (om jag inte vill rida då).

Hunden däremot, även hundar i hundgård ska ju aktiveras och motioneras utanför den dagligen. Men dom flesta har ju hund som lever inomhus och behöver rastas, aktiveras och ev hundvakt när man inte är hemma.





Blir också lite snopen över svaren i tråden kelpie och collie har jag sett som rätt enkla brukshundar att leva med. Klart de behöver aktivitet, men det verkar ju ts vilja ge så jag ser inte riktigt problemet.

För mig är det enklare med hund på alla vis förutom dom dagar man är sjuk eller trött på hundägarelivet
Framförallt slipper jag att alltid ta mig till stallet och att sköta andras ouppfostrade hästar är också skönt att slippa

 

[Nota]

Så kan det vekligen vara.
Jag har haft Belgare, Schäfrar och nu andra aktiva hundar. I snitt 3 hundar i taget brukar jag ha ´.
Men när jag har haft ex Goldens eller cockerspaniels inakorderade är jag helt slut.
Inte pga av det du skriver om hög energi osv, utan att vardagsbestyren kräver mer.
Svårare att få bra kontakt med, mer självständiga och inte lika tydliga(kommunikativa. Så jag blir iprincip alltid förvirrad när folk säger att de är mer "förstagångshundar" än bruksraserna.
Ett exempel på detta med kommunikativa/icke kommunikativa:
Hade en schäfer inackorderad som visade sig ha resursförsvar och har absolut träffat Rottisar och belgatre som säger till när de vill ha något för sig själv! Bra att de säger till så jag kan ta ett djupt andetag och fundera på hur jag ska förhålla mig.
Men en Golden eller en cocker med resursförsvar..,.... där behöver det inte märkas förrän de gör seriösa försök att hugga...och dessutom gärna mot ansiktet.
Så detta med "krävande" kan betyda olika saker. Och när vi pratar med varandra om krävande eller mindre krävande raser har vi ofta olika ordföråd eller olika "oskrivna ordlistor".
Alla hundar är ju krävande tänker jag.
Det man bör fråga sig är väl snarare "På vilket sätt passar det bäst att just min hund är krävande?"

Jag jobbar med mina hundar på riktigt (alltså de är mina kollergor i olika sammanhang", skulle jag ej göra det så skulle jag förstås behöva ställa mig frågan "Hur mycket vill jag jobba tillsammans med hund" innan jag skaffar mig arbetshundar eller nästinpå (läs bruksraser, "aktiva raser")....men tycker retrievers, spaniels mfl (och då syftar jag inte på bara jaktavlade hundar) är mycket mer kräbvande. Svårare att ha lösa också, pga av tar mycket större radie och är mer envisa och hävdande än flertalet "arbetande raser".

Kanske för du har hundvana och intresse och kan ge en schäfer vad den behöver?
Jag har sett x antal brukshundar i fel hem och dom är inte roliga.

 

[Tonto]

Så intressant ändå hur man ser på jobbet mellan häst/hund. Men beror såklart på hur man håller dom Min häst som går på lösdrift, har värmebalja och fri tillgång till mat tar inte mycket tid om jag inte vill. Fylla mat, vatten och tillsyn. Nu på vintern får han även en gröt/soppa som han ska sörpla i sig. Resten av dygnet så behöver jag inte tänka på rastning, passning, aktivering (om jag inte vill rida då).

Hunden däremot, även hundar i hundgård ska ju aktiveras och motioneras utanför den dagligen. Men dom flesta har ju hund som lever inomhus och behöver rastas, aktiveras och ev hundvakt när man inte är hemma.





Blir också lite snopen över svaren i tråden kelpie och collie har jag sett som rätt enkla brukshundar att leva med. Klart de behöver aktivitet, men det verkar ju ts vilja ge så jag ser inte riktigt problemet.

Håller med. Mina hundar äter otroligt mycket mer tid än vad min häst någonsin gjorde trots att jag tävlade och hade mig. Mina hundar tränar jag bara med men det blir ju många fler timmar i veckan på hundarna vs häst.

 

[Bulldoozer]

Jag vill påtala att min input var inte heller nödvändigtvis skaffa inte brukshund utan mer passar en brukshund i det livet där det verkar som ts kommer behöva lämna bort den en del för att få ihop livspusslet?
Min personliga erfarenhet är att det betydligt lättare att få hundvakt till modellen mindre hundar och även plats på hunddagis.

 

[linnsan]

Jag vill påtala att min input var inte heller nödvändigtvis skaffa inte brukshund utan mer passar en brukshund i det livet där det verkar som ts kommer behöva lämna bort den en del för att få ihop livspusslet?
Min personliga erfarenhet är att det betydligt lättare att få hundvakt till modellen mindre hundar och även plats på hunddagis.

Tänker att det är skillnad på brukshund och brukshund också. En kelpie behöver ju inte vara direkt svårare än en mer sällskapsavlad hund utöver aktivitetsbehovet. Jag har nog upplevt en (bra) kelpie som rätt lätt att leva med. Vissa raser som har lägre aktivitetsbehov kan ju vara svårare att styra upp, ha lösa, högre aggression etc. Så vad som är krångligt att leva med är ju relativt.

Jag tex har inga problem att aktivera en schäfer och den jag har är väldigt lättsam att leva med 99% av tiden. Men OM något skulle hända så är det ju mycket drifter bakom och därför kan man tex inte lämna en generell schäfer till vem som helst om man behöver hundvakt. Så vad som upplevs som problem i vardagen är ju så olika.

 

[linnsan]

Håller med. Mina hundar äter otroligt mycket mer tid än vad min häst någonsin gjorde trots att jag tävlade och hade mig. Mina hundar tränar jag bara med men det blir ju många fler timmar i veckan på hundarna vs häst.

Precis, hundarna tar ju tid på ett helt annat sätt tycker jag. Det nästlas ju in i vardagen på ett annat sätt än hästar gör.

 

[Bulldoozer]

Tänker att det är skillnad på brukshund och brukshund också. En kelpie behöver ju inte vara direkt svårare än en mer sällskapsavlad hund utöver aktivitetsbehovet. Jag har nog upplevt en (bra) kelpie som rätt lätt att leva med. Vissa raser som har lägre aktivitetsbehov kan ju vara svårare att styra upp, ha lösa, högre aggression etc. Så vad som är krångligt att leva med är ju relativt.

Jag tex har inga problem att aktivera en schäfer och den jag har är väldigt lättsam att leva med 99% av tiden. Men OM något skulle hända så är det ju mycket drifter bakom och därför kan man tex inte lämna en generell schäfer till vem som helst om man behöver hundvakt. Så vad som upplevs som problem i vardagen är ju så olika.

Nu var det mer behovet av hundpassning jag tänkte på. Min personliga upplevelse är att de små varit välkomna överallt, även tagits med till folk som inte vill ha besök av hundar men de små "räknas" inte. Lätta att hitta hundvakt åt då de flesta klarar av att rasta dem, även en skröpligare äldre släkting. Folk har bett om att få vara hundvakt och står i princip på kö.
Sen kan våra större hundar vara lättare men det är inte lika lätt med hundpassning eller att ta med dem överallt som du själv skriver så lämnar man inte dem till vem som helst.

 

[Nota]

Nu var det mer behovet av hundpassning jag tänkte på. Min personliga upplevelse är att de små varit välkomna överallt, även tagits med till folk som inte vill ha besök av hundar men de små "räknas" inte. Lätta att hitta hundvakt åt då de flesta klarar av att rasta dem, även en skröpligare äldre släkting. Folk har bett om att få vara hundvakt och står i princip på kö.

Sen kan våra större hundar vara lättare men det är inte lika lätt med hundpassning eller att ta med dem överallt.

Ja det stämmer ju till viss del men beror också på vilka man umgås med och var i livet man är. Jag hade som allra lättast att ha hundvakt när jag var mellan sådär 18-25 och hade brukshund och umgicks nära med ett antal vänner som också hade hundar samt en mormor och morfar som fortfarande var unga och friska. Jag hade aldrig problem att hitta hundvakt på den tiden trots stor hund så det beror nog på mer än bara storleken på hunden skulle jag säga.

 

[linnsan]

Nu var det mer behovet av hundpassning jag tänkte på. Min personliga upplevelse är att de små varit välkomna överallt, även tagits med till folk som inte vill ha besök av hundar men de små "räknas" inte. Lätta att hitta hundvakt åt då de flesta klarar av att rasta dem, även en skröpligare äldre släkting. Folk har bett om att få vara hundvakt och står i princip på kö.
Sen kan våra större hundar vara lättare men det är inte lika lätt med hundpassning eller att ta med dem överallt som du själv skriver så lämnar man inte dem till vem som helst.

En Corgi och en kelpie väger ju nästan lika dock. Skillnad på en kelpie och en schäfer i storlek och mentalitet med.

Men som sagt, det behöver ju inte heller vara ett problem alls att hitta hundvakt även om man har ännu "mer" hund. Allt är ju relativt till ens livssituation.

 

[Wingates]

Nu var det mer behovet av hundpassning jag tänkte på. Min personliga upplevelse är att de små varit välkomna överallt, även tagits med till folk som inte vill ha besök av hundar men de små "räknas" inte. Lätta att hitta hundvakt åt då de flesta klarar av att rasta dem, även en skröpligare äldre släkting. Folk har bett om att få vara hundvakt och står i princip på kö.
Sen kan våra större hundar vara lättare men det är inte lika lätt med hundpassning eller att ta med dem överallt som du själv skriver så lämnar man inte dem till vem som helst.

Men en kelpie är ju inte en stor hund?

 

[linnsan]

Jag funderar lite på att skaffa brukshund om 2-3 år. Ligger en bit bort i tiden pga privatliv och jobb etc.

Har dels lite funderingar kring Kelpie. Jag har förstått att det finns linjer med osäkerheter men att det också är en väldigt arbetsam hund. Hur mycket fysisk och mental stimulans behöver den? Klarar den lugn och ro med bara promenader i ett par dagar? Är den enkel att hantera även för folk som lite mindre hundvana? Tänker framförallt på att jag, om jag skaffar hund, kommer behöva en del hjälp med hundpassning pga jobb. Vissa helger kan jag helt behöva lämna bort hunden då jag jobbar hela helger. (Ja det kommer jag såklart ordna med innan jag skaffar hund.)

Sen undrar jag lite om hur det är att ha brukshund? Jag är ju gammal hästtjej som inte varit aktiv på flera år men älskade stallet, att rida, att umgås med hästarna. Har viss hundvana genom vänner och familj men aldrig haft egen hund. Jag vill ha en hund jag kan träna med, ffa tänker jag spår och lydnad men såklart också en kompis och ett ”nytt” intresse och sammanhang. Jag vill ha en hund som är lätt att träna och som tycker det är roligt och vill göra rätt samtidigt som den också är lite förlåtande eftersom jag ändå måste ses som nybörjare.

Dock är det ju för mig lite svårt att ”prova på” brukshund och hundsport utan en hund. Som hästmänniska kan man i alla fall vara medryttare eller fodervärd för att prova på innan man kastar sig in men det är ju lite svårt med hundar känner jag. Jag känner ingen med brukshund men tänker såklart både läsa på och gå kurser. Men jag är ändå lite osäker på om jag tar mig vatten över huvudet med en kelpie? Liksom kommer jag räcka till? Kommer en kelpie vara glad hos mig? Jag har ingen möjlighet att träna tre timmar per dag utan de flesta vardagar kommer nog vara promenader och någon slags aktivitet på kvällstid och lite mer aktivitet helgdagar eller lediga dagar. 1-3 dagar i veckan kommer det nog inte vara något mer alls än promenader pga jobbet. Sen har jag veckor då jag är ledig och då blir det såklart mer tid. Kan man ens ha brukshund om man jobbar mer än heltid?

Dom flesta brukshundar klarar av att ta det lugnt ett par dagar i veckan om man bränner ur dom lite mer ordentligt de andra dagarna. Alla hundar är ju olika men min schäfertik som ändå är en väldigt intensiv hund skulle jag säga kräver mer fysiskt än mentalt. Får hon 1-2 mils drag med cykel så är hon väldigt nöjd. Att få vara med i stallet på jobbet gör henne också nöjd, tror det har att göra med att det blir så varierat och att bara få "vara" i olika situationer tar rätt mycket mentalt på dom när de får hålla igång under många timmar. Min andra schäfer var likadan.

Spår är ju också något som är tröttande. Men alla mina har behövt "röja ur sig" fysiskt utöver det mentala. Drag är perfekt då

Att cykla med hunden kanske tom hundvakt kan göra.

Min poäng är att man behöver inte traska 3 h dag och träna lydnad varje kväll för att göra en brukshund fullt nöjd. Självklart ska inte varje dag gå ut på att göra hunden så trött som möjligt på kortast möjliga tid heller så ingen tolkar det så

Min lever ett väldigt varierat liv och trivs väldigt bra med det

 

[linnsan]

En annan poäng med kelpie är ju att de generellt är rätt följsamma och förarveka. Vilket kan göra vardagen betydligt enklare än med en hund som är mer självständig men har lägre drifter/aktivitetsbehov.

Men som sagt, alla upplever ju olika saker som smidiga eller omständiga i sitt liv. Beror ju på hur man är som person.

 

[WildWilma]

En annan poäng med kelpie är ju att de generellt är rätt följsamma och förarveka. Vilket kan göra vardagen betydligt enklare än med en hund som är mer självständig men har lägre drifter/aktivitetsbehov.

Men som sagt, alla upplever ju olika saker som smidiga eller omständiga i sitt liv. Beror ju på hur man är som person.

Ja det är ju det som gör dem väldigt enkla. Mina kan vara lösa överallt och rymma finns inte på agendan. Hanen är lite hårdare och kan vakta lite men "gör" inget. De kan jaga katter/vilt om de "får" men säger jag nej så lyssnar de. Men jag har också tränat massor med med mina sen de var valpar, både vardagslydnad och annan lydnad.

Sen är inte alla kelpies lika enkla. Det finns en del som har rätt svårt med självbehärskningen och lätt går upp i stress och en sådan hund kräver lite mer i vardagen. Men överlag upplever jag sällskaps avlade hundar som "jobbigare" än kelpies. De är ofta mer impulsiva och mindre följsamma. Men å andra sidan så gör en kelpie allt i full fart och lär sig både bra och dåliga saker i ett nafs.

 

[Milosari]

Ja det är ju det som gör dem väldigt enkla. Mina kan vara lösa överallt och rymma finns inte på agendan. Hanen är lite hårdare och kan vakta lite men "gör" inget. De kan jaga katter/vilt om de "får" men säger jag nej så lyssnar de. Men jag har också tränat massor med med mina sen de var valpar, både vardagslydnad och annan lydnad.

Sen är inte alla kelpies lika enkla. Det finns en del som har rätt svårt med självbehärskningen och lätt går upp i stress och en sådan hund kräver lite mer i vardagen. Men överlag upplever jag sällskaps avlade hundar som "jobbigare" än kelpies. De är ofta mer impulsiva och mindre följsamma. Men å andra sidan så gör en kelpie allt i full fart och lär sig både bra och dåliga saker i ett nafs.

Precis så. De är lätta att hitta hundvakt åt eftersom de lyder och de är välkomna överallt av samma anledning. Kanske med ett undantag i värsta slyngelåldern men annars gör de liksom som man säger om man bara fostrat dem lite. Mina lyder även andra och kelpien jag passar ibland lyder mig med. Labben jag hade fick enormt mycket mer träning, men han lyssnade ändå bara när han kände för det.

 

[Wysiwyg]

Vad ni skriver! Kul! Jag pendlar fortsatt fram och tillbaka men det är ju minst 2-3 år bort så mycket kan ju ha hänt tills dess! Tack allihop för input och/eller pepp!

 

[Niyama]

Tyder inte ljudnivån vid agilitytävlingar på att det är stressande för många av de fyrbenta deltagarna, (eller är det bara jag som blir stressad av skällandet)?

Jag tycker många agilityhundar ser sjukt stressade ut, oavsett skällande. En del ser bara ut att tycka det är kul men mängden hundar jag upplever som stressade och hela miljön kring det gör mig väldigt opepp på agility.

 

[Sel]

Jag tycker många agilityhundar ser sjukt stressade ut, oavsett skällande. En del ser bara ut att tycka det är kul men mängden hundar jag upplever som stressade och hela miljön kring det gör mig väldigt opepp på agility.

Jag har inte tränat eller tävlat på någon högre nivå men tycker att det är en sådan härligt inkluderande och KUL sport i stort. Det är så lätt att engagera sig i den och att få hundarna (nästan helt oberoende av ras eller typ) att tycka det är roligt.
På vår klubb var det framför allt sheltiesarna som ljudade och det gör de ju ändå? Resten av gänget var ganska laid back.
En av få sporter som kunde få shiban att vara riktigt på och med, även om hon ibland satte sig på toppen av A-hindret och spanade ut över nejderna.

 

[Niyama]

Jag har inte tränat eller tävlat på någon högre nivå men tycker att det är en sådan härligt inkluderande och KUL sport i stort. Det är så lätt att engagera sig i den och att få hundarna (nästan helt oberoende av ras eller typ) att tycka det är roligt.
På vår klubb var det framför allt sheltiesarna som ljudade och det gör de ju ändå? Resten av gänget var ganska laid back.
En av få sporter som kunde få shiban att vara riktigt på och med, även om hon ibland satte sig på toppen av A-hindret och spanade ut över nejderna.

Jag har ju inte tränat hund sen tonåren, men jag upplevde spår som mycket mer inkluderande. Det var så himla lugnt, välkomnande och harmoniska hundar. Men det kan bero på hur jag är som person, kände mig inte alls hemma i agilitygänget. Sen av vad jag sett av agility nu senaste åren på sociala medier förstärker bilden av stressiga hundar och inget för mig.

 

[Sel]

Jag har ju inte tränat hund sen tonåren, men jag upplevde spår som mycket mer inkluderande. Det var så himla lugnt, välkomnande och harmoniska hundar. Men det kan bero på hur jag är som person, kände mig inte alls hemma i agilitygänget. Sen av vad jag sett av agility nu senaste åren på sociala medier förstärker bilden av stressiga hundar och inget för mig.

Det beror säkert på klubb också. Jag tyckte att spår och bruks och lydnad var på sin sida och ganska strama, och vi som mest tränade "på skoj" höll oss på vår sida.
Viltspår lade jag och vänner på sidan om.
Jag är inte särskilt aktiv på social hundmedia så där kan jag inte säga bu eller bä.

Sedan är det givetvis bra om det finns någonting som lockar alla möjliga typer av människor att göra Någonting med sin hund tycker jag, oavsett om det är spår eller agility.