Mera dejting del.2

[Mona]

Men det är ju bara att fortsätta med att skapa utrymme för otydlighet och undrande. Att säga så kan ju betyda vad som helst och ingenting, så då kan han fundera på vad det betyder sedan och @tjenixen kan fundera på vad han funderar på.

Som jag ser det verkar tydlighet behövas här. Antingen tydligt föreslå något, eller helt enkelt släppa alltsammans. Det senare kräver ingen vidare kommunikation.

Det var ett förslag med tanke på @tjenixens svar #1065.
Och man kan väl istället vända på det och säga att det istället lämnar utrymme för mannen ifråga att bestämma sig för om han vill vara ifred eller inte?

Men jag håller absolut med om att rak kommunikation är det allra bästa. Så undanröjer man alla tvivel och orsak till egna tolkningar.

 

[Wysiwyg]

@tjenixen

Låt det bara vara för idag då och släpp hela grejen sen! Gå ut med soppåsen och släng den!

Jag förstår att det är svårt att släppa, speciellt eftersom du fick fin respons, men se det inte som ett nederlag eller ett misslyckande. Se det istället som den enorma framgång det är! Att du ville men han kunde inte kommunicera/ge dig det du ville ha och då avslutade du. Det är ju jättebra gjort, verkligen! Istället för att fastna i om/kanske/fast/eller/men.

 

[Wysiwyg]

@tjenixen

Låt det bara vara för idag då och släpp hela grejen sen! Gå ut med soppåsen och släng den!

Jag förstår att det är svårt att släppa, speciellt eftersom du fick fin respons, men se det inte som ett nederlag eller ett misslyckande. Se det istället som den enorma framgång det är! Att du ville men han kunde inte kommunicera/ge dig det du ville ha och då avslutade du. Det är ju jättebra gjort, verkligen! Istället för att fastna i om/kanske/fast/eller/men.

 

[tjenixen]

@tjenixen

Låt det bara vara för idag då och släpp hela grejen sen! Gå ut med soppåsen och släng den!

Jag förstår att det är svårt att släppa, speciellt eftersom du fick fin respons, men se det inte som ett nederlag eller ett misslyckande. Se det istället som den enorma framgång det är! Att du ville men han kunde inte kommunicera/ge dig det du ville ha och då avslutade du. Det är ju jättebra gjort, verkligen! Istället för att fastna i om/kanske/fast/eller/men.

Tack, det var väldigt fint sagt Det gör jag! varje dag!

Ingen aning om hur påsen slängs, men det visar sig säkert med tiden. Åtminstone borde den sluta lukta vid något tillfälle.

 

[Mirre]

Har en dejt på g
Med killen som bor bara 3 mil ifrån mig. Han skickade en bild på sig igår, lite tydligare än den på HP.
Första jag tänkte på var att han ser så snäll och vänlig ut
Frågade om han ville ta en fika eller så någon dag, han nappade direkt

 

[Petruska]

Det var ett förslag med tanke på @tjenixens svar #1065.
Och man kan väl istället vända på det och säga att det istället lämnar utrymme för mannen ifråga att bestämma sig för om han vill vara ifred eller inte?

Men jag håller absolut med om att rak kommunikation är det allra bästa. Så undanröjer man alla tvivel och orsak till egna tolkningar.

Det utrymmet har han väl redan? I högsta grad, som jag förstår det. Att kasta in lite lagom med otydlig förvirring genom att följa ditt förslag, blir väl inget bättre för honom av.

 

[Mona]

Det utrymmet har han väl redan? I högsta grad, som jag förstår det. Att kasta in lite lagom med otydlig förvirring genom att följa ditt förslag, blir väl inget bättre för honom av.

Det handlade mest om tjenixens osäkerhet ifråga om han ville vara ifred eller ej. Med ett sånt sms så har hon ju dels talat om vad hon vill (träffas) men också förklarat varför hon inte föreslår något. Om han väljer att ta kontakt då så vill han ju antagligen inte vara ifred. Men om han inte hör av sig så kan man väl anta att han faktiskt vill avvakta helt enkelt för att det blir en tydlig valmöjlighet.

En rak fråga kanske gör honom obekväm om han känner att han vill avböja men inte pallar säga det rakt ut. Det finns ju uppenbarligen en hel uppsjö människor som känner så.
Visserligen kan man även här tolka en eventuell tystnad som ett ointresse alt vilja att vara ifred. Men det är ändå bara en tolkning och inget säkert svar.

 

[Mona]

Jag var på dejt ikväll och det var det mest osannolika jag varit med om!

Vi möttes inne i stan och gick till ett fik i närheten medan vi småpratade lite sådär allmänt. När vi kliver in på fiket berättar han vad han jobbat med tidigare och att ha började på ett företag 1989, samma företag som jag började jobba på 1990 och i samma stund jag säger det så inser vi båda två att vi haft en liten affär med varandra, då 1990!

Vadfan är oddsen för det?? Och att ingen av oss kände igen den andra heller. Men vi kom fram till att det måste bero på att vi båda är mycket snyggare nu än för 24 år sen!

Hursomhelst så blev det ju världens fnissigaste dejt. Hur kul som helst!

 

[tjenixen]

Nej vad roligt @Mona ! Ska ni ses igen? Kanske affär nr 2?

 

[Mona]

Nej vad roligt @Mona ! Ska ni ses igen? Kanske affär nr 2?

Jo, det kan nog bli en affär igen, hehe! Vi ska absolut träffas igen, senast söndag om vi inte kan styra upp något innan. Vet dock inte om det här verkligen är mannen i mitt liv, men det känns bra underligt att ödet sammanfört oss på det här viset igen, så det är värt att "följa upp" på något sätt. Och se vad som händer helt enkelt.

 

[systeryster]

Alltså. Vad är det för fel på världen? Här fick man ett sms och önskemål om en sen visit på en måndagkväll och tänkte "hej vad kul, ja kom gärna och hälsa på". Fjärilar i magen!
"Jo, du jag har funderat i två dagar på detta och kommit fram till att detta inte kommer att funka." Ups. Didn't see that one coming. Synnerhet inte efter denna helgen. Allt har ju varit en dans på rosor. Tandborstar har flyttat in, kompisar har träffats, planer har gjorts. Men nä. Inte det.
Så nu har jag i ordning (under 4 h) känt:
Tomhet
Ledsen
Tomhet
Försökt vara lite småarg utan att lyckats
Desperation
Tomhet
Vrålgråt
Tomhet
Uppgivenhet
Sorg
OK då
Samt "då går vi in på MP igen och gör ett sista försök."

Va fan, till och med katten gillade honom. Han var ju helt fantastisk. Kan systeryster aldrig hitta någon att dela sitt liv med

 

[Raderad medlem 94602]

Alltså. Vad är det för fel på världen? Här fick man ett sms och önskemål om en sen visit på en måndagkväll och tänkte "hej vad kul, ja kom gärna och hälsa på". Fjärilar i magen!
"Jo, du jag har funderat i två dagar på detta och kommit fram till att detta inte kommer att funka." Ups. Didn't see that one coming. Synnerhet inte efter denna helgen. Allt har ju varit en dans på rosor. Tandborstar har flyttat in, kompisar har träffats, planer har gjorts. Men nä. Inte det.
Så nu har jag i ordning (under 4 h) känt:
Tomhet
Ledsen
Tomhet
Försökt vara lite småarg utan att lyckats
Desperation
Tomhet
Vrålgråt
Tomhet
Uppgivenhet
Sorg
OK då
Samt "då går vi in på MP igen och gör ett sista försök."

Va fan, till och med katten gillade honom. Han var ju helt fantastisk. Kan systeryster aldrig hitta någon att dela sitt liv med

Men blääää....och fy!
Varför skulle det inte funka helt plöstligt?
Förstår dina känslor....sitter i samma sits efter Mr Nyskiten.
Man blir så jäkla off när man längtat, engagerat i alla dessa profiler, dejat och äntligen trodde att woopa...det fanns en kärlek för mig också. Och så gör personen ett oväntat lappkast.

Städade ur badrummet i helgen. Sonen har nu fått en exlusivt schampo för tunnhåriga och hunden en ny tandborste....
och som du...tillbaka igen på nätet för en sista chans. Men jag har ingen energi alls i nuläget att vara aktiv. Surfar mest runt lite.

peppkram!

 

[Mona]

Och jag i ungefär samma sits med tidigare dejten. Allt är toppen när vi ses. Han är världens bästa människa - alla rätt liksom. Förutom att fanskapet vägrar höra av sig mellan dejterna. Tidigare har jag inte brytt mig så jättemycket eftersom jag tyckt att det lika gärna kan ligga på mig att höra av mig. Men sist vi träffades påtalade jag just det, att om inte jag hör av mig så hörs vi faktiskt inte varvid han sa att " men då hör jag av mig, okej?".

Och på den vägen är det. Knäpptyst.

@systeryster
Det är bara att bryta ihop och gå vidare...

 

[Mirre]

Jag var på dejt ikväll och det var det mest osannolika jag varit med om!

Vi möttes inne i stan och gick till ett fik i närheten medan vi småpratade lite sådär allmänt. När vi kliver in på fiket berättar han vad han jobbat med tidigare och att ha började på ett företag 1989, samma företag som jag började jobba på 1990 och i samma stund jag säger det så inser vi båda två att vi haft en liten affär med varandra, då 1990!

Vadfan är oddsen för det?? Och att ingen av oss kände igen den andra heller. Men vi kom fram till att det måste bero på att vi båda är mycket snyggare nu än för 24 år sen!

Hursomhelst så blev det ju världens fnissigaste dejt. Hur kul som helst!

Vad lustigt
Kanske finns någon mening med det

@systeryster men vad trist
Så tråkigt när man hinner bygga upp förhoppningar och planer sådär.

Här går det bra, min gamla klasskompis ville träffas också så bjöd över honom i helgen
Han har inte svarat än dock, men han jobbar nog. En kille vars största intresse är hästar är ju inte fel.

 

[Mirre]

Se där ja, han kommer hit på lördag
Pirrigt
Lite kul, vi gick i samma klass men umgicks inte något alls egentligen.
Han borde nästan ha känt igen mig på bilden på hp, tycker inte jag ser så annorlunda ut Undrar om det fanns något intresse redan då.

 

[Mirre]

Blir bara bättre och bättre det här, han frågade om han skulle köpa med något. Visst tyckte jag och han föreslog kinamat. Jag älskar kinamat!
Tror jag nämnde det i något inlägg på hp förut. Finns potential här

Men om han köper med både mat och dricka, vad fasen ska jag bjuda på då?

 

[Raderad medlem 94602]

Blir bara bättre och bättre det här, han frågade om han skulle köpa med något. Visst tyckte jag och han föreslog kinamat. Jag älskar kinamat!
Tror jag nämnde det i något inlägg på hp förut. Finns potential här

Men om han köper med både mat och dricka, vad fasen ska jag bjuda på då?

Dig själv

 

[Mirre]

Dig själv

Haha ja

Så grymt otippat att man nu, 8 år sedan gymnasiet, har en dejt med en klasskompis därifrån

 

[monster1]

Blir bara bättre och bättre det här, han frågade om han skulle köpa med något. Visst tyckte jag och han föreslog kinamat. Jag älskar kinamat!
Tror jag nämnde det i något inlägg på hp förut. Finns potential här

Men om han köper med både mat och dricka, vad fasen ska jag bjuda på då?

Efterrätt och då menar jag den sorten man äter.

 

[starcraft]

Haha ja

Så grymt otippat att man nu, 8 år sedan gymnasiet, har en dejt med en klasskompis därifrån

Livet har lite roliga vändningar. Själv var jag i våras på en promenaddejt med en klasskompis från mellanstadiet.. Nu blev det inget mer då jag inte tyckte det klicka. Men lite kul ändå.