3åringen här hemma vägrar äta om det är något annat än mackor eller makaroner och köttbullar.
Är det minsta grönsak i maten så äter han inte. Just nu vägrar han för att han inte fick chokladkalendern före maten. Vad gör man? Det börjar bli rätt tröttsamt och jag kan inte anpassa maten efter en i familjen hela tiden.
Varför fick han inte chokladkalendern före då? Jag har en kinkig unge och jag har fått lov att lära mig att se till att hans blodsocker går upp lite för att han överhuvudtaget ska klara att äta ibland, alltså är en chokladbit helt okej, den gör inte honom mätt, men positivt inställd till maten.
Sen kan jag väl inte påstå att jag anpassar så mycket, man behöver inte äta det man inte tycker om och jag försöker se till att det finns något som alla äter. Tex så gör jag ofta grytor där det finns något åt alla, sonen (den kinkiga) älskar korv, och gärna starkt kryddad korv. Alltså köper jag korven med 90% kött, kyckling, lite olika grönsaker, grädde, fetaost och serverar till pasta eller ris. Jag och maken äter allt, dottern hoppar gärna över korven men äter med glädje kyckling och grönsaker och sonen äter korven, såsen och någon grönsak efter en utmaning.
Maten blir rolig, vi pratar om vad saker smakar, hur de känns att tugga på osv.
Grönsaker har vi pratat mycket om, mina barn gillar inte kokta grönsaker, alltså får de rå morötter osv De är gärna med och odlar själva och då blir det jättespännande att äta. Tomater och gurka äter de mängder av hela sommaren, dra upp en egen odlad morot är supergott, självklart måste man åtminstone smaka på rödbetorna som vi odlade osv.
Är det riktigt kinkigt, ja då får det bli pasta och köttbullar/korv bara för att få i dem något. Jag tror inte på att lura barnen att äta saker utan istället utmana dem att våga prova, själva vara med och göra osv.
Ang att barn inte svälter sig till döds så kanske man ska fundera på vad man menar... Att lägga grunden till en sund inställning till mat är viktig, att göra maten till en strid finns risk att man skapar sig tonåringar eller yngre med ätstörningar istället. Prata med barnen om varför de inte vill äta och vad de vill äta. Min har haft väldigt klara förklaringar tidigt varför han inte vill äta viss mat. Tex så klarar han inte av konsistensen på potatismos, men älskar kokt potatis, klyftpotatis, hasselbackspotatis (det är en klar favorit) osv... Och att då envisas med att servera potatismos känns som om man inte bryr sig ett dugg om barnets åsikter.
Nu är mina större och tränar, där har det blivit ännu viktigare att prata om vad som är bra för kroppen och vad kroppen behöver för att orka.
