Make som inte klarar av jämställdhet/föräldraskap

[MiniLi]

Riktigt så illa har vi det inte, men nästan, maken har varit mycket stressad några gånger när jag kommit hem. Men han stannar med bebis i alla fall och försöker fast det är svårt om man är tokstressad.
Dock är det inte okej för mig att det blir såpass illa för hans skull, risken är dessutom att han får hälsoproblem av sin yrsel och det vill vi undvika. Så därför får vi nu göra om den ursprungliga planen och jag får jobba mindre fram till förskolan börjar, eller han får hjälp att klara det bättre - vilket som nu infaller först.
Kanske behöver han hjälp av vården också, det får nog besöket hos BVC psykologen utvisa.
Jag hoppas på en bra dialog med chefen. Men som tur är så har vi många föräldradagar kvar så jag kan rent tekniskt vara hemma till augusti -21 på heltid om så skulle krävas (vilket jag inte tror men vi har marginal för det).

Men du får ju också hälsoproblem av den här situationen? Varför är det mer prioriterat att undvika att han får yrsel än att undvika att du får bältros?

 

[pajaztar]

Ni kanske kan hyra in en nanny ett tag, om det ekonomiska utrymmet finns.

 

[Lickety]

Å jisses vilken soppa... Det första som jag hoppas att du slutar med är att "göra det lättare" för honom genom att passa upp och försöka ordna så att han ska må bättre. Det har jag gjort i många år (typ drygt 25 år) och det blev inte alls bättre för någon av det. I mitt fall rörde det sig inte om att han blev stressad av att ta hand om barnen utan andra anledningar. Stressen och pressen övergick från honom till mig vilket gör att jag fortfarande får ont i magen när jag tror att det finns risk för att han ska bli stressad eller må dåligt av någon anledning. Även om det har blivit bättre efter en rejäl rensning av de äktenskapliga irritationsmomenten. DON'T GO THERE!!!

Däremot verkar det bli väldigt rörigt om ni ska dela den sammanlagda föräldraledigheten dagsvis eller timvis eller ens halva veckan var. Med tanke på att han är egenföretagare och behöver jobba minst 40 timmar i veckan (sedan är det ju egentligen ett antal timmar administration på det för en egenföretagare) för att ge bra leveranser till kunder, är det inte bättre då att du är föräldraledig på heltid istället? Eller har du också egen firma som gör att du inte kan vara föräldraledig på heltid? Han verkar ju fixa med hushållet på andra sätt, eller?

Din önskan att han ska vilja ta hand om er son medför en oerhörd stress och sorg för din del också och då är det kanske bättre för ditt mående att ställa in dig på att det är du som har huvudansvaret för sonen nu, om du är föräldraledig på heltid. Han kan kanske fixa andra sysslor, som att tvätta eller så för att avlasta dig?

Jag hoppas att han jobbar vidare med sitt mående och att ni kan fortsätta som den familj ni är även i framtiden!

Orsaken till att jag ville dela på ledigheten är att jag tycker jämställdhet som grundtanke är en självklarhet. Om jag inte hade trott att vi skulle ha delat relativt jämlikt så hade jag ganska sannolikt inte valt att skaffa barn i just den situationen.

Så att jag skulle bli hemma på heltid ser jag som ett nederlag. Är det nödvändigt och jag måste, så får jag göra så, men det är verkligen sista utvägen.
Min tjänst är en chefstjänst med ansvarsområden och ingen vikarie i nuläget. Jag sysslar alltså med det mest nödvändiga och akuta på mitt jobb och skjuter allt annat framåt i tiden.

 

[Lingon]

Orsaken till att jag ville dela på ledigheten är att jag tycker jämställdhet som grundtanke är en självklarhet. Om jag inte hade trott att vi skulle ha delat relativt jämlikt så hade jag ganska sannolikt inte valt att skaffa barn i just den situationen.

Så att jag skulle bli hemma på heltid ser jag som ett nederlag. Är det nödvändigt och jag måste, så får jag göra så, men det är verkligen sista utvägen.
Min tjänst är en chefstjänst med ansvarsområden och ingen vikarie i nuläget. Jag sysslar alltså med det mest nödvändiga och akuta på mitt jobb och skjuter allt annat framåt i tiden.

Jag tycker att det låter rörigt att dela på det på deltid. Vi delade så att jag var hemma första året och min man andra året.

 

[Lickety]

Ni kanske kan hyra in en nanny ett tag, om det ekonomiska utrymmet finns.

Hade älskat att ha en nanny, det hade gjort all skillnad i världen. Men tyvärr, maken verkar i en bransch med små marginaler, om än god omsättning nu (han tog inte ut nån lön alls från företaget de första 10 åren utan drev det vid sidan av sitt lönejobb...). Jag har en rätt vanlig lön för en mellanchef så utrymmet räcker tyvärr inte.

 

[Lickety]

Jag tycker att det låter rörigt att dela på det på deltid. Vi delade så att jag var hemma första året och min man andra året.

Ja, tyvärr är det inte en framkomlig väg att han skulle vara hemma på heltid någon period. Han är egenföretagare men driver (något förenklat) typ ett handelsbolag där han i huvudsak sköter viss admin, medan anställd personal gör mycket av det praktiska så att säga. Det finns många administrativa specialuppgifter som bara han kan göra, så rent krasst kan han bara successivt minska sin arbetsbörda genom att delegera vissa uppgifter till andra. Eftersom bolaget går bra och växer så har alla på företaget för mycket att göra, fast de anställt mer personal.

Så att, ja... Att han ska vara föräldraledig på heltid är inte, och har aldrig varit, ett alternativ för oss. Det drabbar, förutom att han blir stressad över att inte sköta om sitt livsverk, också allvarligt bolagets funktion och därigenom riskeras hans halva av vår gemensamma ekonomi och även i förlängningen 20+ anställda. Så det är ingen jätteliten apparat att rodda runt med och såpass stora summor att även mindre störningar lätt brakar iväg. Vi pratar om en man som kan ta helt semester i tre dagar om året, knappt, eftersom företaget är stängt tre dagar om året .

 

[Lickety]

Men du får ju också hälsoproblem av den här situationen? Varför är det mer prioriterat att undvika att han får yrsel än att undvika att du får bältros?

Jo, det var ju den detaljen också. Därav den lite desperata tonen...

 

[Lingon]

Ja, tyvärr är det inte en framkomlig väg att han skulle vara hemma på heltid någon period. Han är egenföretagare men driver (något förenklat) typ ett handelsbolag där han i huvudsak sköter viss admin, medan anställd personal gör mycket av det praktiska så att säga. Det finns många administrativa specialuppgifter som bara han kan göra, så rent krasst kan han bara successivt minska sin arbetsbörda genom att delegera vissa uppgifter till andra. Eftersom bolaget går bra och växer så har alla på företaget för mycket att göra, fast de anställt mer personal.

Så att, ja... Att han ska vara föräldraledig på heltid är inte, och har aldrig varit, ett alternativ för oss. Det drabbar, förutom att han blir stressad över att inte sköta om sitt livsverk, också allvarligt bolagets funktion och därigenom riskeras hans halva av vår gemensamma ekonomi och även i förlängningen 20+ anställda. Så det är ingen jätteliten apparat att rodda runt med och såpass stora summor att även mindre störningar lätt brakar iväg. Vi pratar om en man som kan ta helt semester i tre dagar om året, knappt, eftersom företaget är stängt tre dagar om året .

Ja, då är det ju den sitsen ni är i. Då har han (genom sitt yrkesval) valt bort möjligheten att vara föräldraledig till någon större grad. Tyvärr. Om man bara kan vara ledig från jobb 3 dagar per år så blir det inte mycket tid över till barn. Alternativet är väl bara att du är föräldraledig på heltid och han får väl göra sitt bästa på sina ledig stunder för att inte halka efter alltför mycket.

Trist för dig om du inte heller vill vara föräldraledig på heltid. Men det är ju så det är första åren när man har barn. Antingen är man föräldraledig eller så går barnet på förskolan och då får man oftast räkna med en viss VAB (vissa mer, andra mindre), oavsett vad ens jobb tillåter eller ej. När de börjar skolan lugnar det sig. De blir inte sjuka lika ofta och behöver inte samma konstanta tillsyn.

 

[inverterad]

Jag tycker att det låter rörigt att dela på det på deltid. Vi delade så att jag var hemma första året och min man andra året.

Detta är en passus, men vi delade på föräldraledigheten från att dottern var drygt 2 månader gammal. Ingen av oss har alltså varit föräldralediga på heltid (första två månaderna var vi båda hemma). Det funkade jättebra för oss. Så det behöver inte alls bli rörigt.

 

[Lingon]

Detta är en passus, men vi delade på föräldraledigheten från att dottern var drygt 2 månader gammal. Ingen av oss har alltså varit föräldralediga på heltid (första två månaderna var vi båda hemma). Det funkade jättebra för oss. Så det behöver inte alls bli rörigt.

Jag förstår att det kan funka alldeles utmärkt. Men om man har en förälder som har svårt att komma in i rollen kan det bli bättre att vara ledig på heltid för att fokusera på det helhjärtat istället för att hela tiden vara på jobbet i tankarna.

 

[inverterad]

TS, jag tycker er sits verkar otroligt tuff, och jag tycker liksom flera påpekat att det verkar vara så att ni båda fokuserar mycket på hans mående, på bekostnad av ditt mående. Hans mående i sin tur verkar styras dels av hans läggning i det stora hela och dels av hans arbete. Någon av de två sakerna behöver ju förändras för att ni ska må bättre som familj. Att du blir föräldraledig på heltid låter som en jättetråkig lösning på problemet.

Jobbade han på detta vis när ni började planera för att få barn? För i hans yrkesliv verkar ju barn inte ha något utrymme över huvud taget (om det inte bygger på att du tar allt överskjutande som föräldraledighet/VAB/studiedagar/semester på sommaren, men det låter inte som det ni hade tänkt er när ui blev gravid).

 

[Lickety]

Ja, då är det ju den sitsen ni är i. Då har han (genom sitt yrkesval) valt bort möjligheten att vara föräldraledig till någon större grad. Tyvärr. Om man bara kan vara ledig från jobb 3 dagar per år så blir det inte mycket tid över till barn. Alternativet är väl bara att du är föräldraledig på heltid och han får väl göra sitt bästa på sina ledig stunder för att inte halka efter alltför mycket.

Trist för dig om du inte heller vill vara föräldraledig på heltid. Men det är ju så det är första åren när man har barn. Antingen är man föräldraledig eller så går barnet på förskolan och då får man oftast räkna med en viss VAB (vissa mer, andra mindre), oavsett vad ens jobb tillåter eller ej. När de börjar skolan lugnar det sig. De blir inte sjuka lika ofta och behöver inte samma konstanta tillsyn.

Rent jobbmässigt så kan vi på pappret dela upp det så vi kan vara hemma deltid och jobba deltid. I den bästa av världar så funkar det utmärkt och man får en paus från jobbet när man är hemma med barnet och vice versa. Jag vet flera som med framgång lyckats med det. Tyvärr är vi inte ett av dom paren.

 

[inverterad]

Rent jobbmässigt så kan vi på pappret dela upp det så vi kan vara hemma deltid och jobba deltid. I den bästa av världar så funkar det utmärkt och man får en paus från jobbet när man är hemma med barnet och vice versa. Jag vet flera som med framgång lyckats med det. Tyvärr är vi inte ett av dom paren.

Så han kan på pappret ta föräldraledigt 2,5 dagar i veckan, men han kan inte ta semester på sommaren? Hur funkar det?

 

[Lickety]

TS, jag tycker er sits verkar otroligt tuff, och jag tycker liksom flera påpekat att det verkar vara så att ni båda fokuserar mycket på hans mående, på bekostnad av ditt mående. Hans mående i sin tur verkar styras dels av hans läggning i det stora hela och dels av hans arbete. Någon av de två sakerna behöver ju förändras för att ni ska må bättre som familj. Att du blir föräldraledig på heltid låter som en jättetråkig lösning på problemet.

Jobbade han på detta vis när ni började planera för att få barn? För i hans yrkesliv verkar ju barn inte ha något utrymme över huvud taget (om det inte bygger på att du tar allt överskjutande som föräldraledighet/VAB/studiedagar/semester på sommaren, men det låter inte som det ni hade tänkt er när ui blev gravid).

Han har alltid jobbat mycket, men skär hela tiden ned på antalet uppgifter han administrerar. Företagets tillväxttakt har dock eskalerat mer än beräknat och det orsakar både hans jobbtimmar och ökar pressen på honom.

 

[Lickety]

Så han kan på pappret ta föräldraledigt 2,5 dagar i veckan, men han kan inte ta semester på sommaren? Hur funkar det?

Just sammanhängande helt ledigt är mycket svårt, däremot klarar han bra att jobba mindre en dag men mer en annan dag. T.ex han tar halvdagar - han tar barnet när jag är på jobbet i 6 h. Sen är barnet med mig resten av tiden, då jobbar han bara ett par timmar den dagen. Sen tar jag barnet ett längre svep en annan dag, då hinner han med heldag jobb och fritid den dagen.

 

[inverterad]

Just sammanhängande helt ledigt är mycket svårt, däremot klarar han bra att jobba mindre en dag men mer en annan dag. T.ex han tar halvdagar - han tar barnet när jag är på jobbet i 6 h. Sen är barnet med mig resten av tiden, då jobbar han bara ett par timmar den dagen. Sen tar jag barnet ett längre svep en annan dag, då hinner han med heldag jobb och fritid den dagen.

Men den uppdelningen verkar inte funka för dig eftersom dina 6 h jobb inte blir 6 h jobb utan hans jobb äter sig in på din halvdag istället för att ni byts av, förstår jag det rätt då? Isåfall är väl lösningen att du jobbar på annan plats dina 6 h så att de blir fredade, och att ni är strikta med att föra bok så att ni båda faktiskt får ut det ni bestämt sinsemellan er. Det är ju lika viktigt för hans relation med sonen att han får sina bestämda timmar föräldraledigt också.

 

[inverterad]

Han har alltid jobbat mycket, men skär hela tiden ned på antalet uppgifter han administrerar. Företagets tillväxttakt har dock eskalerat mer än beräknat och det orsakar både hans jobbtimmar och ökar pressen på honom.

Men företaget eskalerar väl inte av sig självt. Han kan väl slå av på takten lite i företaget, vårda status quo och inte ha som målsättning att växa just nu medan sonen är så liten?

 

[Lickety]

Men företaget eskalerar väl inte av sig självt. Han kan väl slå av på takten lite i företaget, vårda status quo och inte ha som målsättning att växa just nu medan sonen är så liten?

Jo, det växer "av sig själv" - butik och näthandel. Så det ökar stadigt med extra fart nu pga corona. Samtidigt känns det som jordens I-landsproblem-gnäll på ett sätt: vi hade ju suttit i betydligt värre knipa om han drev ett hotell liksom...

 

[Lickety]

Men den uppdelningen verkar inte funka för dig eftersom dina 6 h jobb inte blir 6 h jobb utan hans jobb äter sig in på din halvdag istället för att ni byts av, förstår jag det rätt då? Isåfall är väl lösningen att du jobbar på annan plats dina 6 h så att de blir fredade, och att ni är strikta med att föra bok så att ni båda faktiskt får ut det ni bestämt sinsemellan er. Det är ju lika viktigt för hans relation med sonen att han får sina bestämda timmar föräldraledigt också.

Håller helt med! De timmar jag jobbar borta fungerar bra förutom dagar när det går sämre med sonen och han mår dåligt när jag kommer hem...

 

[inverterad]

Jo, det växer "av sig själv" - butik och näthandel. Så det ökar stadigt med extra fart nu pga corona. Samtidigt känns det som jordens I-landsproblem-gnäll på ett sätt: vi hade ju suttit i betydligt värre knipa om han drev ett hotell liksom...

Kanske på ett sätt ett lyxproblem men samtidigt är det ju ett reellt problem för er som familj.