Ett möte var 30 sekund?Jag förstår inte vad du menar, nog har hunden det bättre utan koppel än med? Bor inte i Stockholm och inte heller centralt, men har nog 20 möten på mina allra kortaste 10 min promenader.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Ett möte var 30 sekund?Jag förstår inte vad du menar, nog har hunden det bättre utan koppel än med? Bor inte i Stockholm och inte heller centralt, men har nog 20 möten på mina allra kortaste 10 min promenader.
Om jag bara ska ut och rasta på tio minuter och hela byns hundar går samma runda skulle jag helt enkelt behålla kopplet på.Jag förstår inte vad du menar, nog har hunden det bättre utan koppel än med? Bor inte i Stockholm och inte heller centralt, men har nog 20 möten på mina allra kortaste 10 min promenader.
Det är klart man kan stoppa hunden när den är längst ut i flexit. Det kan jag med min husky trots att han är stark. Har man koll och är noga så kan man.Nej, en hund som vill attackera i flexikoppell vill du inte möta alls. Var inte så länge som en hund här omkring blev anfallen av en staffe vars ägare gick med flexikoppel, den hunden bet såpass hårt så att frambenet knäcktes. Så nej, stort nej för flexi, och det går inte att dra bort en sådan hund med kopplet.
Ska man ha hunden i flexi så kräver det att man har bra inkallning på hunden och är väldigt förutseende så inte hunden får en chans att springa iväg för det är går inte att stoppa dom när dom är längst ut i flexit.
Jag rör mig mest i parkmiljö, hunden sällan mer än 30 m från mig. Ungefär samma längs 50-vägen där vi ofta går. Han är 13 år och är mest intresserad av att gå och lukta. Det är numera sällan jag ger några kommandon alls mer än att jag ropar om han dröjer för mycket vid någon fläck. Kommer det något djur eller om vi möter någon skällig hund så skvallrar han och tigger godis .Ja, jag bor i glesbygd.
Om jag hade bott i stan hade jag inte ens sett värdet av att ha hunden lös. Hur rör sig dina hundar relaterat till dig när ni är ute? Säg att ni går på en trottoar längst en måttligt trafikerad väg!
Ja! Utan problem. Det är rena autobahn för cyklar + en massa människor som ska till och från jobb och skola.Ett möte var 30 sekund?
Inte hundar, det brukar bara vara ett par stycken och ofta samma. Men jag går min morgonrunda tillsammans med sonen innan jag kör honom till skolan dvs rusningstid och vi delar cykelbana med alla andra som också är påväg.Om jag bara ska ut och rasta på tio minuter och hela byns hundar går samma runda skulle jag helt enkelt behålla kopplet på.
Alla tappar inte sina koppel trots att saker oförutsätt händer. Jag gjorde inte det när jag var ute med min och vi gick och "lullade" i lugn och ro en tidig morgon och två rådjur hoppade ut framför näsan på oss och vidare över vägen. Hunden reagerade skitsnabbt, men jag lika automatiskt eftersom jag alltid har ett finger på stoppknappen, han kom inte många steg bort innan det tog stopp. Även när jag och hans kompis med husse går och de snurrar in sig i varandras flexi lite (de gör ett X med det) så har vi koll på omgivningen runt oss och på andra hundar, människor, cyklister osv. Kör man förbi med sin bil elelr cykel så kan man kanske fördomsfullt tänka att vi är sådana där skitjobbiga flexianvändare utan vett eftersom våra hundar går med fullt flexi och för tillfället också är korsat i varandra....).Jag går på vad jag ser när jag är ute och promenader här hemma. Och ja, här är det många som går och tittar ner i sin telefon på promenaderna, låter hundarna strosa runt och nosa fritt medans dom tittar åt ett annat håll och pratar i telefon osv.
Jag tappade ju min hund när han var valp när det dök upp en fågel när han var ute och kissade, jag höll som vanligt i kopplet men var inte beredd helt enkelt på hur snabb han var. Rätt var det var så gled kopplet ur handen, det händer så lätt när man har uppmärksamheten på annat håll.
Om hunden är halvvägs ut i flexikopplet och får upp farten, då är det snudd på omöjligt att kunna hålla dom om dom sticker iväg, så starka händer är det få som har. Om hunden drar däremot när den redan är längst ut i kopplet, då är det ju en annan sak. Då hinner den inte få sådan kraft.Det är klart man kan stoppa hunden när den är längst ut i flexit. Det kan jag med min husky trots att han är stark. Har man koll och är noga så kan man.
Jag har varit med om båda och jag har inte tappat kopplet någonsin, jag har en stark hund som gillar att springa järnet och ibland kan råka missbedöma längden när han har sele på sig.Om hunden är halvvägs ut i flexikopplet och får upp farten, då är det snudd på omöjligt att kunna hålla dom om dom sticker iväg, så starka händer är det få som har. Om hunden drar däremot när den redan är längst ut i kopplet, då är det ju en annan sak. Då hinner den inte få sådan kraft.
Det spelar ju ingen roll vad som är bäst för hunden om det enligt den lokala ordningsstadgan eller lagen är ett koppeltvång, sen tycker jag att man kan visa hänsyn till andra och koppla hunden om man blir ombedd oavsett om det är andra hundar inblandade eller inte.Jag förstår inte vad du menar, nog har hunden det bättre utan koppel än med? Bor inte i Stockholm och inte heller centralt, men har nog 20 möten på mina allra kortaste 10 min promenader.
Och min poäng är att man av hänsyn kan koppla sin hund vid hundmöten och i synnerhet om man bli ombedd att göra det. Att dra till med ytterligheter som du gillar i den här tråden känns bara väldigt konstigt. Självklart möter jag hellre en kopplad, väluppfostrad hund än en vrålande best som slänger sig över min hund där den andra hundägaren, om den ens finns i närheten, har noll koll oavsett om hunden är kopplad eller inte.Min poäng är att alltför många oengagerade hundägare verkar tycka att ett koppel räcker. Har de bara hunden kopplad så kan de låta hunden bete sig som ett svin. Så länge det magiska kopplet är på så behöver de inte engagera sig i att träna hunden. Såna människor stör jag mig extremt mycket!
Och min poäng är att man av hänsyn kan koppla sin hund vid hundmöten och i synnerhet om man bli ombedd att göra det. Att dra till med ytterligheter som du gillar i den här tråden känns bara väldigt konstigt. Självklart möter jag hellre en kopplad, väluppfostrad hund än en vrålande best som slänger sig över min hund där den andra hundägaren, om den ens finns i närheten, har noll koll oavsett om hunden är kopplad eller inte.
Vi är flera hundägare som tyvärr har erfarenhet av skitstövlar till hundägare med ouppfostrade hundar som får härja vilt och slå omkull både barn och äldre samt hundar som kan vara farliga både när det gäller andra hundar, andra djur och människor.
Jag har aldrig sagt något annat så jag vet inte varför du fortsätter tjata om det, men man kan av hänsyn koppla sin hund när man blir ombedd istället för att bete sig som en bortskämd, obstinat skitunge och vägra av princip.Och jag tycker att man av hänsyn ska se till att även ens kopplade hund uppför sig väl vid möte. Ett koppel är inte en ursäkt för dåligt beteende som många verkar tro.
Din hund återvänder alltså till dig när det kommer något djur eller någon skällig hund. Om du lär honom att skvallra om människor också, så kan du ju enkelt koppla honom om någon blir rädd.Jag rör mig mest i parkmiljö, hunden sällan mer än 30 m från mig. Ungefär samma längs 50-vägen där vi ofta går. Han är 13 år och är mest intresserad av att gå och lukta. Det är numera sällan jag ger några kommandon alls mer än att jag ropar om han dröjer för mycket vid någon fläck. Kommer det något djur eller om vi möter någon skällig hund så skvallrar han och tigger godis .
När de var yngre kommunicerade jag mycket mer med dem. Det är ju snabba och reaktiva hundar, och den som jag fick som omplacering tänkte inte själv utan man fick tala om vad man ville att han skulle göra. Men jag har inte en enda gång upplevt att jag inte har kontroll över dem. Jag har mycket lätta individer av en ras som gärna vill vara till lags.
Din hund återvänder alltså till dig när det kommer något djur eller någon skällig hund. Om du lär honom att skvallra om människor också, så kan du ju enkelt koppla honom om någon blir rädd.
Varför inte både och? Jag förstår inte detta.Eller bara be honom gå fot medan man passerar.
Hur kommer den in på din tomt om du har staket?De e anmält men inget händer o hunden ränner lös… Jag går ett varv o kikar i alla fönster innan jag tar ut hundarna för o va säker på att den inte e i trädgården iallafall
Aha. Jag tänkte hundmötenJa! Utan problem. Det är rena autobahn för cyklar + en massa människor som ska till och från jobb och skola.
Alltså inte hundmöten utan möten med människor (som teoretiskt sett hade kunnat ha fobi hela slanten)
Har man en rädd hund som råkat illa ut så är det inte lätt att träna bort. Det är ingen större skillnad mot andra rädslor.Och jag tycker att man av hänsyn ska se till att även ens kopplade hund uppför sig väl vid möte. Ett koppel är inte en ursäkt för dåligt beteende som många verkar tro.
Håller med och blir hunden dessutom attackerad igen, vilket hänt den som jag stundtals lånar, då är man tillbaka på ruta ett.Har man en rädd hund som råkat illa ut så är det inte lätt att träna bort. Det är ingen större skillnad mot andra rädslor.
Min hund bär på trauma. Oftast är han tyst i möten men blir trippig och stirrar för att ha örnkoll på mötande hund som i hans ögon är ett hot. Jag har full förståelse för att han behöver titta som han gör och att han blir uppsjasad och är på tårna.
Ibland klarar han av att ist ha ögonkontakt med mig.
Det är jättevarierande från möte till möte. Men ibland brister det helt för honom och han skäller och lever rövare. Då går jag bara därifrån så snabbt det går-för hans skull.
Ja det är verkligen som att dansa tango. Vi jobbar dagligen med de verktyg vi fått genom alla kurser som vi tragglat för att få Frasse trygg i möten. Men för varje incident så tar det många månader att komma tillbaka till en punkt där han verkar slappna av.Håller med och blir hunden dessutom attackerad igen, vilket hänt den som jag stundtals lånar, då är man tillbaka på ruta ett.
När han blir osäker och offensiv när vi möter någon och jag inte lyckas bryta det i tid ber jag om ursäkt och folk brukar faktiskt ofta vara förstående. Tycker synd om inte bara "min" hund utan också mötandes hund om den blir märkbart rädd, så visst ligger det i allas intresse att få till ett lugnt möte. Men hundar är inte maskiner och ibland går det mindre bra.