Sv: Australian Shepherd?
Jag äger en aussietik på tre år. Hon är underbar och mitt allt! Maken till trogen och gosig hund kan man inte hitta. Hon har stor "will to please", hon kan nästan slå knut på sig själv för att vara till lags och blir otroligt olycklig om man höjer rösten eller är på dåligt humör. Hon är väldigt signalkänslig och är som en liten scout "alltid redo". Man kan ge henne hur mycket motion och arbete som helst - hon bangar aldrig! Hon är en sund individ som fodrar minimalt med pälsskötsel men desto mer kärlek och aktivering. En mycket smart hund som gärna ligger steget före och försöker förekomma mattes önskningar... Hon är helt skottfast och vänlig mot andra hundar. Hon är dessutom väldigt snäll mot andra husdjur och de barn hon känner. Litar till 100 procent på henne bland dem hon känner.
Till hennes sämre sida hör att hon är väldigt reserverad mot främlingar (inte alla, men många), har stort kontrollbehov, och väldigt mycket vakt/skärpa. Hon är lugn och trygg bland främmande så länge dom inte försöker ta kontakt med henne. Låter de henne vara i fred söker hon själv kontakt efter ett tag. Hon vill inte gärna att främlingar rör sig fritt i vårt hem, då kan hon till och med "nagga" dem i hälsenorna för att hindra dem från att gå runt... Vidare blir hon lätt stressad och uppjagad om det är stimmigt runt i kring henne. Jag litar inte alls på henne bland främmande men ser det som mitt ansvar att se till att ingen tränger sig på henne. Har vi gäster som hon inte känner får hon hälsa och sen gå och lägga sig tills alla har satt sig sen är det lugnt för hennes del...
Jag tror att man ska vara lugn, tydlig, konsekvent, lågmäld för att passa som ägare till en aussie. En människa som är livlig, låter mycket, skäller och "går på" tror jag har fel energi för att det ska bli en lyckad kombo.
Jag får ofta beröm för att min älskling är så lydig, behaglig och kärvänlig. Ofta får jag samtidigt en liten spydig kommentar om att det är ju lätt när man har en så lättlärd hund. Och det är det. Men man ska samtidigt vara medveten om att det fort kan gå väldigt fel också om man missar att uppfostra den eller inte är så duktig på det. Också en aussie behöver diciplin och jag har några gånger fått säga till på skarpen. (dock behövs aldrig särskilt kraftiga uppläxningar)
Slutligen kan jag säga att min aussie inte behöver ha jättemycket motion och aktivering varje dag. Hon kan lätt nöja sig med att ligga i soffan med matte en vecka om matte är sjuk men varje vecka får inte bli sådan för då blir hon dryg och mår dåligt! Nummer ett för min tik är att få vara med matte. Oavsett om det är i löpspåret, stallet, svamskogen, på ett viltspår, fika hos kompisar eller bara glo på tv....
Dvärgschnauzerögon är något alldeles särkilt. 
