Sv: Dvärgschnauzer?
Kul att du funderar på dvärgschnauzer! Såg ditt pm men svarar här istället =) Bara att säga till här eller via pm om du undrar nåt mer.
Tillägg: Hoppas du orkar läsa allt
Blev visst lååångt...
Min svarta herre som nu ligger och sover på min fot efter en hyfsat intensiv dag fyller 2 i mars. Det är min första hund, har inte haft inom familjen eller så heller tidigare. Bara tränat lite med grannens. Visst passar de nybörjare!
Anledningen till att vi valde dvärgschnauzer var för att jag ville ha en hund som gärna är med på allt, men som inte kräver så mycket. Jag visste att jag tycker om att träna hund och vill prova på flera olika grenar, men hur pass det intresset skulle hålla i sig när man har ansvar för hunden 24/7 visste jag ju inte iom att det är första hunden. Sambon ville dessutom ha en liten hund och dessutom är det en klar fördel att de inte fäller, även om det inte var avgörande.
Att du är känslig mot fällande, menar du att du bara inte tycker om hår i hörnen eller att du är allergisk? Är du allergisk, be att få hälsa på lite uppfödare eller annan med dv.schnauzer för att se hur du reagerar. Även om rasen ses som allergivänlig är det väldigt individuellt.
De kan vara envisa, men har inga speciellt stora krav. Min skulle nog trivas utmärkt som soff/knähund och nöja sig med 10minpromenader. Alla hundar behöver ju dock mer motion än så! Men det är det intryck han ger när vi har lugnare perioder... Samtidigt är en 4timmars promenad i snön inga problem, eller ett lydnadspass...
Om det blir några dagar utan någon större aktivitet när vi är inne i en aktivare period (typ som när jag var sjuk förra veckan och ensam hemma) blir han lite rastlös men inget allvarligt. Men det är ju för att han är van vid mycket aktivitet.
Pälsvård krävs ju dock. Man kammar bort underullen på de någon gång i veckan och kammar igenom skägg och benhår för att undvika tovor. ca 4 ggr/år trimmas dem (pälsen rycks bort, vissa delar klipps, tex kinderna). Partierna som klipps kan behöva tas någon gång mellan trimningarna också.
Trimningen kan man lämna in hos trimmare om man inte vill lära sig själv.
Det är en hyfsat frisk ras ja. Föräldrarna ska ögonlysas max ett år innan parning då PRA förekommer i rasen. Urinsten blir också vanligare tydligen så det avråds från att avla på de som haft det (vet dock inte om det är ett krav).
Träningsmässigt är iaf min väldigt lättlärd och är som sagt med på att prova på allt. Ibland är han lite svår att motiva dock då han har lite svårt att koncentrera sig på mig. Nu tränar vi lydnad, freestyle, agility och lite spår med planer på att under året börja tävla i de tre förstnämnda. Jag (som nu konstaterat att jag älskar att träna hund även i längden) kommer dock skaffa en annan ras när det är dags för nästa hund. Jag vill ha en hund med lite mer arbetsvilja.
Att träna på "hobbynivå" med funkar dvärgschnauzern alldeles utmärkt med. Vill du börja tävla med sikte på att komma så högt som möjligt hade jag dock sneglat på andra raser.
Temperamentsmässigt står det i rasstandarden att de ska vara avvaktande mot främlingar (vilket alltså ska betyda ointresserad, inte osäker). Vad jag fått berättat för mig kommer det dock mer och mer sociala/öppna dvärgschnauzrar också. Min har inte varit det minsta reserverad utan snarare översocial mot allt och alla. Nu när han börjar bli vuxen börjar han faktiskt ignorera vissa ibland. Ganska skönt faktiskt...
De har ju lite vakt i sig och skäller gärna när det kommer någon. Det går ju dock att träna bort. Hos min sträcker det sig såpass långt att han skäller, för att sen bli överlycklig när någon kommer in. Mycket till vakthund
De har inte mycket jaktinstinkt, vilket jag tycker är jätteskönt. Mycket lättare att kunna ha de lösa även om alla hundar såklart kräver träning för att bli helt viltrena och ha 100%ig inkallning.
Min har tagit fasta på det där med lågt jaktintresse- rådjur är det mest ointressanta som finns, bäst att ignorera... Hjort likaså. Hare kan man titta på men aldrig i livet få för sig att springa efter. Det enda som är lite roligt är kajor. Och kor. Nu kan man väl inte utgå ifrån att alla inom en ras är lika extrema men ändå.
Nu blev det här jättelångt men sammanfattningsvis så är jag jättenöjd med rasen =) När tid/intresse inte finns för lika mycket träning längre kan jag absolut tänka mig en till. Ännu mer om jag plötsligt skulle bli intresserad av pälsvård
Min är hur smidig som helst. Alla blir kära i honom, vi har massa kompisar som kan tänka sig att ställa upp som hundvakt och han kan följa med överallt, både tack vare storlek och temperament. Det enda som är knepigt med honom är att han är lite barnrädd, men det är inget rasbundet.
