Snökaoset i Gävle på 90-talet visade väl iofs att riktigt sådär enkelt blev det inte. Det man måste tänka på är de lägen där det är svårt ta sig fram. Sällan 72 h avbrott om inget större hänt, som storm, extremt snöoväder osv. Och då försvinner just möjligheten att åka/gå hit eller dit. Och vatten säljer slut på nolltid i affärerna bara en liten del av staden blir utan vatten, märks så fort nån stadsdel längre tid blir ålagda att koka vattnet, tar slut i affärerna direkt.
Men stan röjs ju först så sällan de behöver riskera 72 h. Men skulle stan slås ut i 72 h är det inte så bara att si eller så. Dessutom slår strömavbrott ut kassorna, kortbetalning går inte, bankomaterna slås ut. Osv.
Men många som inte bor i stan men inte såpass mycket på landet att de tycker att de bor avlägset kan nog få störst problem. För de inte tänkt på det hela. Sen kommer friska vuxna överleva ändå.
Här är inget tal om samhälleliga insatser mer än försöka nå sjuka personer. Skulle en vattentank ställas ut är den minst 1.5 mil bort, vilket i samband med eller efter snökaos eller storm lika gärna skulle kunna vara 15 mil, dvs ingen hjälp.
Lite ot - En manlig kompis fick förresten sitt krogragg fast hos sig i samband med snökaoset i Gävle 98. Inne i stan. Det tog knappt två dygn innan det gick att ta sig ut ur lägenheten. Han hade nog önskat att han hade mer sprit hemma, det hade blivit ganska jobbigt redan framåt lunchtid första dagen