@Tennessee, du återkommer gång på gång till formuleringar som gör att det blir svårt att läsa något annat än att du refererar till "många/alla hästar som slaktas friska".
Jag har har i alla fall svårt att läsa in andra betydelser i flertalet av dina inlägg.
Men, ta nu inte illa upp, utan jag vill att det ska bli en bättre debatt:
Du använder ofta "en" som synonym för flera varianter på pronomena man, någon eller något (med avsikten att generalisera mot ospecifika grupper, personer, företeelser), där det kan missuppfattas.
Det gör att det blir något svårare att förstå det du skriver. Prova att läsa om meningen där du vill använda "en" med någon, man eller något i, och byt ut om betydelsen blir klarare, så kanske det blir lättare för andra att förstå vem/vad meningen egentligen har för syftning.
Jag har fler gånger blivit tvungen att läsa inläggen ett flertal gånger, innan jag riktigt förstått hur vissa meningar antagligen var menade att förstås. Och ändå det är möjligt att jag missuppfattat?
Sedan så lämnar du egentligen inte ens anekdotiska belägg för tesen du driver: "fullt friska hästar slaktas".
Ge några exempel tack, naturligtvis beskrivna på sådant sätt så att ingen individ behöver känna sig utpekad.
För trots att jag känner många uppfödare i flera raser, så har jag inte stött på att de slaktar "fullt friska hästar", trots att några av dem skickar en eller ett par hästar till slakteri varje år. Det handlar uteslutande om hästar som endera blivit gamla och börjat få problem med tänderna och därmed att hålla hullet (slakteri eller avlivning), eller, om det gäller yngre hästar, individer som inte fungerar på rimligt sätt till "arbete", inkörning/inridning (=osäljbara).
Skadade och behandlade hästar kan inte slaktas på slakteri, eftersom de oftast medicinerats med förbjudna substanser, utan avlivas istället.