Nytt namn på "Skogsmulle"

De flesta hästar som inte har någon form av problematik går ju dessutom att rida dressyr och hoppa med. Så jag förstår att friska och sunda hästar inte annonseras ut som skugsmulle utan allround/hobbyhäst.
Alla mina hästar har varit trevliga att rida ut, gått fram överallt, varit trafiksäker osv. Sen har de haft mer eller mindre nerv såklart.

Men vill du köpa en häst med specifika egenskaper är det bästa att lägga in en köpesannons.
 
Fast det relaterar jag direkt till en häst som jobbar i skogen, skogskörning.
Där tänker jag i första hand brukshäst, fattar dock definitivt associationen :laugh:

Generellt till tråden, inte svar på ovan: som flera övriga ser jag inget direkt negativt i skogsmulle, och delar beskrivningen av en käck och glad häst som är bäst i skogen. Inte att den inte kan något, men att den kommer bäst till sin rätt på uteritter, oavsett vad som läggs in i begreppet uteritt.

När jag sätter ord på det jag själv helst vill ha, så använder jag nog orden allroundhäst på hobbynivå; kan och vill och ställer upp på lite av varje men har inte wow-kvaliteter och massa flashighet och nerv. Jag hade troligen inte valt någon som benämns som skogsmulle, utifrån att för mig indikerar det att hästen trivs bäst om det är uteritter för nästan hela slanten, och jag vill blanda aktiviteter.

Tycker det är en intressant diskussion!
 
Hej Alla, jag tycker att det borde finnas ett bättre namn på "skogsmulle"- häst. Men jag vet inte vad, har ni några förslag? Det borde även kunna finnas en kategori för sådana hästar på köp o sälgsajter och då skulle det heta något mer ordentligt. Tycker skogsmulle låter så trist.
Allroundhäst är väl bästa ordet isåfall, en häst som inte har någon speciell inriktning men som klarar lite av allt på en vettig nivå.

Skogsmulle tycker jag är en helt okej benämning på en vanlig allroundhäst men skogsmulle är tyvärr något för många förknippar med skadade hästar som helst inte ska gå särskilt hårt för att det ska gå att skriva det i en annons tex.
 
Benämningen Rekreationvagn har jag sett ibland. Det verkar vara en robustare vagn/wagonette men som ändå inte är en bruksvagn eller maratonvagn.
Så mitt bidrag till blir alltså rekreationshäst... en välriden, stabil häst för uteritter där syftet är motion och rekreation för ryttaren.
Fast det är lite tråkigt tycker jag när man menar så, huruvida en häst är stabil och trevlig att rida ut på har ju ingenting med vilken inriktning hästen har egentligen utan det beror ju på uppväxten och vilken typ av ägare den har haft. Hästar är trots allt inga maskiner som är på ett visst sätt utan förändras utifrån förutsättningar och ryttare.

Även den mest stabila robusta skogsmullen kan hos en ny ägare bli istadig och osäker och inte längre vilja identifiera sig som skogsmulle.
 
Tänker också att allroundhäst är en bättre benämning. Skogsmulle tänker jag någon som främst bara ska ridas ut med. Som inte riktigt klarar av högre krav pga kroppsliga orsaker eller tidigare skada.
Sen beror det på vilken ras vi pratar om vilken benämning som är mest passande.
Bästa är ändå att skippa regelrätta benämningar och fokusera på egenskaper istället.
Vad är hästens styrkor? Jo trafiksäker och tänker framåt i skog och mark. Lyfter tassarna och snubblar inte runt typ.
 
Fast det är lite tråkigt tycker jag när man menar så, huruvida en häst är stabil och trevlig att rida ut på har ju ingenting med vilken inriktning hästen har egentligen utan det beror ju på uppväxten och vilken typ av ägare den har haft. Hästar är trots allt inga maskiner som är på ett visst sätt utan förändras utifrån förutsättningar och ryttare.

Även den mest stabila robusta skogsmullen kan hos en ny ägare bli istadig och osäker och inte längre vilja identifiera sig som skogsmulle.
så sant, men oddsen för stabilitet kan bättras på rejält om man väljer rätt individer att avla på tex.
 
I sak kallar jag nog aldrig en häst för skogsmulle, det är RYTTAREN som är skogsmulle... Hästarna har OFTA mer kapacitet än ryttarna ger dem kredit för.
Har ju tävlat i FT, dressyr och hoppning men vi red ju kanske i skogen 3-4 dagar i veckan.
Och våra hästar hade kondis. (har jag förstått i efterhand) men inte kallade vi våra hästar skogsmullar .. De gick fram överallt, stadiga som getter, trafiksäkra osv. Alla som såldes fick alltid frågan om de hade NÅGON olat. Våra hästar hade inga, de såldes då de inte höll måttet för ålder, gångarter, storlek eller helt enkelt för vi inte kunde behålla alla vi avlade fram. Olater va nåt de fick sen hos sina nya ryttare. Men de kom inte "hemifrån".
De äldre hästarna vi sålde som läromästare hamnade ofta hos ryttare utan tävlingsambitioner, men som ville ha just en stadig trevlig häst att utveckla sin egen ridning med. Dvs rida på bana 1-3 dagar i veckan men kunna rida ut utan problem de andra dagarna. Men visst de va ju inga "skogsmulle priser" heller. Men så va de ju då som sagt SWB med starter i LA d och 120 h. Eller jo han som va 19 sålde jag för 15000 kr då han var lite speciell. Inte hos oss, men när jag köpte honom (samma pris) så fick de flesta gå hem själva, han var världens "lataste" hemma hos oss, det var han jag tävlade mest med faktiskt, var en perfekt häst, körde tom med honom. Men hade ut honom på foder en vända och de fick gå hem själva, Så när jag sålde honom fick man välja vem man sålde honom till. Och hade tur, hon som köpte honom hade honom tills han blev avlivad av ålder och hon fick sitta på hela ridturerna. Vet inte vad han gjorde med de som fick gå hem själva, det framgick liksom inte. Men som sagt hos oss var han världens "skogsmulle" med perfekta allroundegenskaper. Vinst i 110, plac LB (kan ha fått nån i LA) och placering deb fälttävlan. Bättre läromästare utan att va läromästare har jag aldrig haft råd med igen...


En skogsmulleRYTTARE är en som inte har tävlingsambitioner MEN gärna rider för både hopp och dressyrtränare men mestadels i övrigt håller sej till 75% i skogen.
Jag kallade mej inte "tävlingsryttare" även om vi tävlade i stort sett varje helg, jag om jag benämnde mej skulle kalla mej hobbyryttare.

Så för mej är skalan på RYTTARE
Skogsmulle, hobbyryttare och högst upp tävlingsryttare (med "vanliga jobb") och "eliten" som proffs tävlingsryttare (de som kan livnära sej på sin tävlingsverksamhet)

På hästar har vi ju "triangelmärkta" som är allt från sällskapshäst till promenadhästar, allroundhäst eller specifik ras/tävlingsgren. Jag anser inte att det går att säga "skogsmulle" om hästar. De har liksom bara sina begränsningar i sin hälsa/skador eller gångarter/vilja typ. Som vår veterinär sa på den tiden: tom en stillastående ko kan hoppa 120.
 
Senast ändrad:
Ja, tyvärr avlar man inte på stabilitet för det är inte lönsamt. Därför har både polismyndigheten och ridskolor svårt att hitta hästar av stabilare sort. Ett mycket intressant radioavsnitt om detta som jag kan rekommendera er att lyssna på:

https://www.sverigesradio.se/artikel/brist-pa-hastar-oroar-polisen

Det är ju iofs inte så konstigt eftersom ingen vill betala flera hundra tusen för att lulla runt i skogen.
Föda upp hästar kostar väldigt mycket pengar.
De stabila hästarna finns absolut men då får man betala också.
 
Ja, tyvärr avlar man inte på stabilitet för det är inte lönsamt. Därför har både Polismyndigheten och ridskolor svårt att hitta hästar av stabilare sort. Ett mycket intressant radioavsnitt om detta som jag kan rekommendera er att lyssna på:

https://www.sverigesradio.se/artikel/brist-pa-hastar-oroar-polisen
Fast det handlar väl egentligen inte så mycket om avel utan uppfödning och utbildning? Självklart avlar man inte på vad som helst, men en häst som är uppvuxen i flock på lösdrift i kuperad terräng har helt andra förutsättningar än någon som är uppfödd i en platt hage med sin mamma. En häst som får lära sig att hitta sin balans, lyfta på hovarna och ta sig fram i terräng har helt andra förutsättningar än en som bara rids på bana och/eller ridhus. En häst som går att lasta och transportera till olika platser oavsett om det är veterinär, träning eller kurser blir mer miljövan och mindre reaktiv än en häst som aldrig lämnar gårdsplanen.

Om hästen går fram förbi postlådan, stenen, vattenpölen eller skyggar för allt beroende på vem som sitter på ryggen säger det iaf mig mer om ryttaren än hästen. Jag fick lära mig en gång på stenåldern att först ska jag leta felet på mig och min egen ridning/hantering innan jag börjar leta fel på hästen, om det inte är något veterinärt såklart. Tyvärr verkar det att allt som oftast är det hästen som är "dum", aldrig ryttaren.
 
Fast det handlar väl egentligen inte så mycket om avel utan uppfödning och utbildning? Självklart avlar man inte på vad som helst, men en häst som är uppvuxen i flock på lösdrift i kuperad terräng har helt andra förutsättningar än någon som är uppfödd i en platt hage med sin mamma. En häst som får lära sig att hitta sin balans, lyfta på hovarna och ta sig fram i terräng har helt andra förutsättningar än en som bara rids på bana och/eller ridhus. En häst som går att lasta och transportera till olika platser oavsett om det är veterinär, träning eller kurser blir mer miljövan och mindre reaktiv än en häst som aldrig lämnar gårdsplanen.

Om hästen går fram förbi postlådan, stenen, vattenpölen eller skyggar för allt beroende på vem som sitter på ryggen säger det iaf mig mer om ryttaren än hästen. Jag fick lära mig en gång på stenåldern att först ska jag leta felet på mig och min egen ridning/hantering innan jag börjar leta fel på hästen, om det inte är något veterinärt såklart. Tyvärr verkar det att allt som oftast är det hästen som är "dum", aldrig ryttaren.
Jodå mycket beror på ryttaren och uppväxtmiljön men avel/arv spelar väldigt stor roll också.
 
Ja, precis så jag förstår ju uppfödarnas situation också.

Jag känner en som föder upp swb, väldigt fina hästar med bra stam och som växer upp på lösdrift, rids in av proffs osv.
De flesta är väldigt bra mentalt, fin stam är inte samma sak som svåra.

Jag har varit med vid inridningen av ett helt gäng och det är sällan några konstigheter trots att de inte hanterats mer än verkning, avmaskning och vaccinering.
Min favorit var ett jättefint sto med superbra mentalitet. Hon hade passat utmärkt hos polisen eller som skogsmulle.
Men en häst e Total Hope med bra storlek, exteriör och som har presterat väl i årgångsklasserna kostar väldigt mycket pengar.
Såldes till en rik dressyrtant i Stockholm.
 
Jag tycker det är lite synd att vi inte har engelskans beskrivning av typer av hästar, det finns ju gott om "nice hack" (eller "trail-horse i USA) annonserade med beskrivning av hur hästen funkar ute, i terräng, trafik, grupp och ensam.

I Sverige får man ras och/eller tävlingsgren som sökord när folk beskriver sina hästar (och många har väldigt dålig koll på hur hästen egentligen funkar ute eftersom vi har har den uterittskulturen riktigt).
 
Jag tycker det är lite synd att vi inte har engelskans beskrivning av typer av hästar, det finns ju gott om "nice hack" (eller "trail-horse i USA) annonserade med beskrivning av hur hästen funkar ute, i terräng, trafik, grupp och ensam.

I Sverige får man ras och/eller tävlingsgren som sökord när folk beskriver sina hästar (och många har väldigt dålig koll på hur hästen egentligen funkar ute eftersom vi har har den uterittskulturen riktigt).
Kan bara instämma i detta.
 
Jag tycker det är lite synd att vi inte har engelskans beskrivning av typer av hästar, det finns ju gott om "nice hack" (eller "trail-horse i USA) annonserade med beskrivning av hur hästen funkar ute, i terräng, trafik, grupp och ensam.

I Sverige får man ras och/eller tävlingsgren som sökord när folk beskriver sina hästar (och många har väldigt dålig koll på hur hästen egentligen funkar ute eftersom vi har har den uterittskulturen riktigt).
Håller med! Tycker att ex-vis begreppet "trail horse" är väldigt bra.

Samtidigt så känns det jättemärkligt att vi i Sverige inte har samma uterittskultur med tanke på att vi dels har allemansrätt, dels hur många tusen mil grusväg som helst och generellt är ett ganska glesbefolkat land? Vi borde ha de perfekta förutsättningarna för uteritt? (och jag tycker ju att vi har det - ca 80% av mina ridpass är utanför ridbana, på grusväg och stigar)

KL
I "min" del av ridsporten, islandshäst, så har tyvärr begreppen skogsmullehäst/fritidshäst/hobbyhäst blivit synonymt med sämre utbildade hästar med sämre gångarter och sämre vilja som rids av sämre ryttare (oftast tanter). Identifierar man sig inte med det men ändå inte tävlar eller inte tävlar så mycket finns det liksom inget "fack" man passar i. Jag rider och tränar min häst seriöst, mestadels på grusvägar och för det mesta inte ett dugg kravlöst, åker iväg på kurser emellanåt och rider enstaka tävlingar men ser mig inte som tävlingsryttare - vad sjutton är jag då? :rofl:
 

Liknande trådar

Tjatter En spinoff på tidigare tråd om att hitta på ett efternamn. Jag kommer byta efternamn i samband med skilsmässa. Har, som sagt, varit inne... 2 3
Svar
42
· Visningar
1 878
Senast: Enya
·
R
Gnägg Jag vet inte om jag valde rätt ämne nu. Och ursäkta om det är en dum fråga! Men jag undrar hur man gör ifall man bara har två hästar på... 2 3
Svar
46
· Visningar
4 518
Senast: Raderad medlem 149524
·
Hästvård Hej! Tänkte höra om någon hade liknande erfarenheter. Mitt kallblod har återkommande problematik med magsår just vintertid av någon...
Svar
16
· Visningar
1 277
Kropp & Själ Mitt tonårsbarn kläckte ur sig att det är så orättvist att ha missat hur rolig världen var "förr" Konserter- som av någon anledning var... 6 7 8
Svar
152
· Visningar
5 778
Senast: Derivata
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp