Har världen blivit tråkigare?

Jag reagerar heller inte på priset! Kollade bostadsförmedlingen här:

Ungdomslägenhet, 39kvm - 7700:-
Vanlig lägenhet, 47kvm - 8100:- (nyproduktion)

Dyrast: 46kvm 9700:-. Ej listad som nyproduktion, men har inte så många år på nacken. De äldre lägenheterna ligger inte så jäkla mycket billigare heller. Det absolut dyraste kvm-priset var 17900:- för 83kvm.
Nyproduktion är ju betydligt dyrare än en standardlägenhet såklart.

2023 var standardhyran för en 3a på 70 kvm 7630 vilket med en höjning på 5,7 % 2024 ger en hyra på 8065 kr. Då är 9000 kr för en etta eller en liten tvåa väldigt dyrt. Det är ju i stort sett bara nyproduktioner som kan sätta den prisnivån det är ju också därför det inte är några köer till de lägenheterna.

https://www.hyresgastforeningen.se/bostadsfakta/fakta/hur-hog-ar-hyran/
https://hurvibor.se/boendekostnader/medelhyra/
 
Så va det ju i princip alltid förr att storförpackningar va billigare, har dock upptäckt senaste åren att det är ganska vanligt att det inte stämmer. Det skyltas att 'lura" folk att ta storpack, så kollar man mindre förpackning och kg priset är lägre.
Ja man måste vara observant, för ett par år sen skulle jag fylla på sockerförrådet inför sommarens sylt och saftkokning och jag skulle ha en säck socker mm. men när jag kollade priset stämde det inte alls så jag gick till kundtjänst och sa att det måste blivit felmärkt och det var det också. Det blev 3 säckar istället för en när det blev rätt pris på säckarna, kompisen som var med höll på att dö och folk bakom mig i kassan trodde nog dom stod bakom en illegal sprittillverkare. :laugh:
 
Jag tänker kanske inte framförallt på saker, utan mer känslan. Känslan av att nåt är speciellt och värdefullt - den där fjärdedels glassen till exempel, man var i sjunde himlen medan man åt! Eller lyckan över en halv sockerdricka. Nu tar man allt för givet - och allt i mängd. Kanske just detta - att man tar saker för givet - då tappar de lite av värdet. Eller nåt sånt.
Men det där låter ju mer som att du växte upp i relativt armod, och nu har du mer pengar.

Dvs, skillnaden mellan fattig och rik. Inte skillnaden mellan då och nu.
 
Men det där låter ju mer som att du växte upp i relativt armod, och nu har du mer pengar.

Dvs, skillnaden mellan fattig och rik. Inte skillnaden mellan då och nu.
Men nä, så var det inte. Absolut inte. Det var mer bara så det var (jag är ju inte purung direkt…) att det där överflödet på alla områden inte existerade. EN TV-kanal, svartvit och utan fjärrkontroll. Till exempel. Allt var mer på den nivån. Oavsett ekonomi. Och har man inte tillgång till allt i överflöd ( eftersom det helt enkelt inte existerade) så hade saker ett större värde och fick mer betydelse. Och jag säger inte att det nödvändigtvis var bättre så, det är bara en iakttagelse.
 
Men nä, så var det inte. Absolut inte. Det var mer bara så det var (jag är ju inte purung direkt…) att det där överflödet på alla områden inte existerade. EN TV-kanal, svartvit och utan fjärrkontroll. Till exempel. Allt var mer på den nivån. Oavsett ekonomi. Och har man inte tillgång till allt i överflöd ( eftersom det helt enkelt inte existerade) så hade saker ett större värde och fick mer betydelse. Och jag säger inte att det nödvändigtvis var bättre så, det är bara en iakttagelse.
Men överflöd på alla områden är väl just välstånd? Alla har det inte så nu heller.

Exemplen du tog, glad över en halv glass, läsk bara ibland - ja, det är så det är när man inte har pengar. Då och nu.
 
Men överflöd på alla områden är väl just välstånd? Alla har det inte så nu heller.

Exemplen du tog, glad över en halv glass, läsk bara ibland - ja, det är så det är när man inte har pengar. Då och nu.
Fast sådant som glass, godis och läsk serverades mycket mer sällan och i mindre portioner "förr" (jag var barn på 70-talet). Tror inte att det bara handlade om (brist på) pengar.
 
Men överflöd på alla områden är väl just välstånd? Alla har det inte så nu heller.

Exemplen du tog, glad över en halv glass, läsk bara ibland - ja, det är så det är när man inte har pengar. Då och nu.
Fast det där behöver inte alls stämma. Jag växte upp 80-90tal och att dela på läsk enbart till helgen, samt de berömda halvliterspaketen med glass i kartong som mättes minutiöst och skars upp mellan flera personer var absolut en grej trots att vi hade i alla fall medelmåttigt med pengar.
Att bänka sig framför en hyrfilm hela familjen valt ut var en treat.

Jag är övertygad om att även barn med mycket lite pengar idag dricker betydligt mer söt dricka och använder betydligt mer media än vi gjorde då. Samhället, tillgänglighet och Hur vi konsumerar är ju totalförändrat, på gott och på ont.
 
Senast ändrad:
Jag tror det är så här, när man är ung så så är känslan av "världen händer inte här" väldigt stark dvs allt roligt händer, där man själv inte befinner sig, både i tid och rum. Jag trodde att det kanske bara var jag som tänkte så pga min uppväxt som var så långt världen som man kunde komma i princip. Men jag tror inte det har så mycket av att göra med var man växer upp utan lite mer de tonåriska känslostormarna och dipparna. Det är en känsla av upplevd utanförskap vare sig den förut lästes om i veckorevyn eller nu blinkar på soc medier.

Sedan när man blir äldre, i alla fall jag upplever att jag inte riktigt längre orkar tillföra så mycket bränsle som det behövs för att brinna för något. När jag inte brinner, då blir det lätt lite tråkigt och blasé, det känns som att jag tappar intresset. Jag blir liksom likgiltig, får inte supersug att rida när jag ser en häst, känner inte infernalisk lycka när pjäxorna klickar fast i en skidbindning och ja, jobb, jag som alltid tokbrunnit för mitt/mina jobb, tja för första gången i mitt liv tänker jag, tänk så skönt att slippa...Så jag vet inte, kanske har jag redan bränt ner min veke så att det inte finns något mer att tända på?
 
Fast det där behöver inte alls stämma. Jag växte upp 80-90tal och att dela på läsk enbart till helgen, samt de berömda halvliterspaketen med glass i kartong som mättes minutiöst och skars upp mellan flera personer var absolut en grej trots att vi hade i alla fall medelmåttigt med pengar.
Att bänka sig framför en hyrfilm hela familjen valt ut var en treat.

Jag är övertygad om att även barn med mycket lite pengar idag dricker betydligt mer söt dricka och använder betydligt mer media än vi gjorde då. Samhället, tillgänglighet och Hur vi konsumerar är ju totalförändrat, på gott och på ont.
Fast så har vi det i min familj nu. Barnen får ett glas läsk på fredagar, glasspaket delas minutiöst, special treat att bänka sig framför en hyrfilm hela familjen valt ut.

Hur har ni det? Läsk och glass i obegränsade mängder varje dag, hyrfilm fyra kvällar i veckan?
 
Men överflöd på alla områden är väl just välstånd? Alla har det inte så nu heller.

Exemplen du tog, glad över en halv glass, läsk bara ibland - ja, det är så det är när man inte har pengar. Då och nu.
Nej, har inte med familjens ekonomiska förhållanden att göra. Mina föräldrar tjänade mycket bra båda två. Men att dricka läsk eller äta glass till vardags fanns inte på kartan. Därför var det minnesvärda tillfällen när det bjöds på sådana festliga drycker och efterrätter.

I min barndom fick vi julmust på julen, och så brukade det firas hemma med cocacola efter skolavslutningarna på försommaren. En och annan pinnglass eller strut kunde vi också få på sommaren.
 
Fast så har vi det i min familj nu. Barnen får ett glas läsk på fredagar, glasspaket delas minutiöst, special treat att bänka sig framför en hyrfilm hela familjen valt ut.

Hur har ni det? Läsk och glass i obegränsade mängder varje dag, hyrfilm fyra kvällar i veckan?
Det är inte min upplevelse av barnfamiljer idag, jag tycker att det konsumeras mer av det mesta och att det finns tillgång till serier, media, film, snacks, upplevelser och annat i betydligt högre grad i vardagen även för barnen... men det jag reagerade på var att du antog att det @Otherside beskrev hade att göra med familjens ekonomi. När jag ser tillbaka på min egen barndom var det absolut inte enbart ekonomin som gjorde att man konsumerade mindre.

Sedan beöver man sällan hyra film längre, till exempel. Man väljer en streamtjänst och går igenom menyn bara. Vilken kväll som helst.
 
Fast så har vi det i min familj nu. Barnen får ett glas läsk på fredagar, glasspaket delas minutiöst, special treat att bänka sig framför en hyrfilm hela familjen valt ut.

Hur har ni det? Läsk och glass i obegränsade mängder varje dag, hyrfilm fyra kvällar i veckan?
Varför skulle man äta glass och dricka läsk i obegränsade mängder och se hyrfilmer fyra kvällar i veckan bara för att man har mer pengar i familjen? Det där har inget annat än uppfostran att göra. Ja det finns de familjer där det sker, men de barnen har inte några goda matvanor, mer hål i tänderna, är tjocka och lär snart få diabetes typ 2. Så hur man väljer sin barnuppfostran mer än vad för ekonomi man har.
 
Men överflöd på alla områden är väl just välstånd? Alla har det inte så nu heller.

Exemplen du tog, glad över en halv glass, läsk bara ibland - ja, det är så det är när man inte har pengar. Då och nu.
Det handlade inte så mycket om ekonomi utan det var i huvudsak för att man ville äta riktig näringsrik mat och inte snask, glass och läsk.

Edit. Såg att jag var nummer fyra på bollen :)
 
Jag tror det är så här, när man är ung så så är känslan av "världen händer inte här" väldigt stark dvs allt roligt händer, där man själv inte befinner sig, både i tid och rum. Jag trodde att det kanske bara var jag som tänkte så pga min uppväxt som var så långt världen som man kunde komma i princip. Men jag tror inte det har så mycket av att göra med var man växer upp utan lite mer de tonåriska känslostormarna och dipparna. Det är en känsla av upplevd utanförskap vare sig den förut lästes om i veckorevyn eller nu blinkar på soc medier.

Sedan när man blir äldre, i alla fall jag upplever att jag inte riktigt längre orkar tillföra så mycket bränsle som det behövs för att brinna för något. När jag inte brinner, då blir det lätt lite tråkigt och blasé, det känns som att jag tappar intresset. Jag blir liksom likgiltig, får inte supersug att rida när jag ser en häst, känner inte infernalisk lycka när pjäxorna klickar fast i en skidbindning och ja, jobb, jag som alltid tokbrunnit för mitt/mina jobb, tja för första gången i mitt liv tänker jag, tänk så skönt att slippa...Så jag vet inte, kanske har jag redan bränt ner min veke så att det inte finns något mer att tända på?
Precis så!!!
Så jag konstaterar att det alltså är en helt naturlig svängning i livet.
Jag minns ju också hur allt roligt var där jag inte var. Och det är en stor kontrast mot hur jag idag inte orkar bry mig om det är roligare någon annanstans.
 
Men det där låter ju mer som att du växte upp i relativt armod, och nu har du mer pengar.

Dvs, skillnaden mellan fattig och rik. Inte skillnaden mellan då och nu.
Det tror jag inte.
Det var likadant i min barndom och vi hade det riktigt bra.
Typ Villa, två bilar, sommarstuga på västkusten och skidresor till fjällen varje år.
På 1960-talet.

Det var mer värderingarna som var olika.
Kakor, bullar, läsk och glass var moraliskt onödiga saker och skulle hållas kort.
Rida, segla, simma, spela ett instrument och dansa balett var moraliskt nyttigt och uppmuntrandes.
 
Fast så har vi det i min familj nu. Barnen får ett glas läsk på fredagar, glasspaket delas minutiöst, special treat att bänka sig framför en hyrfilm hela familjen valt ut.

Hur har ni det? Läsk och glass i obegränsade mängder varje dag, hyrfilm fyra kvällar i veckan?
Ja ungefär så.
Netflix och Prime.

Barnen ledsnade efter ett tag så det gick över.
 
Jag tyckte nog att allt roligt hände precis där jag var när jag var ung.
Typ att jag hela tiden hade så roligt som det bara var möjligt.
Och det höll i sig tills att pandemin kom.
Sedan gick det utför.

Men jag blev faktiskt riktigt glad nu i vinter.
Min nya pelletskamin gör mig glad.
En kopp kaffe och läsa tidningen (på surfplattan) i sköna soffan framför brasan är härligt.
Tryck på en knapp och det brinner av sig själv!
 
Det är inte min upplevelse av barnfamiljer idag, jag tycker att det konsumeras mer av det mesta och att det finns tillgång till serier, media, film, snacks, upplevelser och annat i betydligt högre grad i vardagen även för barnen... men det jag reagerade på var att du antog att det @Otherside beskrev hade att göra med familjens ekonomi. När jag ser tillbaka på min egen barndom var det absolut inte enbart ekonomin som gjorde att man konsumerade mindre.

Sedan beöver man sällan hyra film längre, till exempel. Man väljer en streamtjänst och går igenom menyn bara. Vilken kväll som helst.
Absolut, man hyr filmen digitalt istället för att gå till en butik och hämta. Men det är ju ingen jätteskillnad. Ska man se en specifik film så brukar de bli hyrfilm för oss, man ska ha väldig tur om just den filmen finns på en streamingtjänst man har.

Obegränsat med läsk, glass och snacks alla dagar i veckan skulle åtminstone vi i min familj inte kunna äta utan att gå upp i vikt. Det är lite för speciella tillfällen, ungefär som när jag var liten.
 

Liknande trådar

  • Artikel Artikel
Dagbok På något sätt känns det som ett skifte har skett den senaste veckan. Som att jag mentalt har gått igenom en portal. Det känns som att...
Svar
4
· Visningar
2 652
Senast: Pratsch
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok En kort sammanfattning av det gångna året får bli att det i alla fall känns som att det går med raketfart åt rätt håll för min del...
Svar
0
· Visningar
364
Senast: cassiopeja
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Det satte rejäl fart under sensommaren 2007. Jag skulle fotografera på min väns bröllop. När jag kommer dit börjar jag fumla med min...
Svar
0
· Visningar
1 814
Senast: cassiopeja
·
Körning Bättre sent än aldrig? (Jag KAN FORTFARANDE inte logga in på min hemdator ) Motivationen KOM tillbaka dagen innan vi skulle åka till...
Svar
5
· Visningar
1 495
Senast: Cämz
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Klippa hund
  • Uppdateringstråd 31
  • Motverka stumma höftböjare

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp