Jag kvävs

[TomasN]

Sv: Jag kvävs

Exakt. Att göra slut för att bryta ned den andra och sen aldrig flytta ut men ha "alibi" för att bete sig hur svinigt som helst - superbekvämt!

För HONOM.

TS: Lyft ut honom. Nu. Bodela. Nu.

Jag tycker han borde ha mod nog att flytta. Det är skitjobbigt om den som väljer att bryta upp helt enkelt inte flyttar. Jag förstår inte varför faktiskt.

Och har du inte gjort det än så prata med en jurist.

 

[Silverkedjan]

Sv: Jag kvävs

Det är faktiskt rätt vanligt att den som gör slut inte flyttar... Det blir ett väldigt konstigt läge som är helt nedbrytande och hjärntvättande. TS riskerar att hamna i en jojo-relation där han ångrar sig lagom lite för att inte bli utslängd men har frisedel för att vara hur olojal som helst.

Och att vara "snäll" och för barnens skull inte slänga ut honom är INTE rätt modell.

Säg bara till så ordnar vi ett bukegarde som lyfter ut honom så du kan få börja ditt RIKTIGA nya liv!

 

[TomasN]

Sv: Jag kvävs

Det är faktiskt rätt vanligt att den som gör slut inte flyttar... Det blir ett väldigt konstigt läge som är helt nedbrytande och hjärntvättande. TS riskerar att hamna i en jojo-relation där han ångrar sig lagom lite för att inte bli utslängd men har frisedel för att vara hur olojal som helst.

Och att vara "snäll" och för barnens skull inte slänga ut honom är INTE rätt modell.

Säg bara till så ordnar vi ett bukegarde som lyfter ut honom så du kan få börja ditt RIKTIGA nya liv!

Ja det är inte bra för någon egentligen. Det allra värsta är att det där nya livet liksom inte kan börja. Det är verkligen nerbrytande.

Även mannen i det här fallet skulle nog må bra av att flytta även om han inte fattar det själv än.

 

[nyttnick]

Sv: Jag kvävs

kl

ts - jag antar att den här mannen har bra sidor, annars skulle du ju inte ha flyttat ihop och skaffat barn med honom. Om du fortfarande älskar honom, och de bra sidorna, och tycker det är värt att jobba med de sämre sidorna, så tycker jag att du lugnt och stilla ska säga till honom att följa med till familjerådgivningen och där verkligen försöka göra sitt bästa den här gången. Annars lämnar du honom.

Nä, efter vad som sagts så har jag svårt att hitta känslorna för honom igen och framförallt är alla spår av tillit bortblåsta.

 

[morgaine]

Sv: Jag kvävs

Håller med i allt du och niphredil skriver.
Usch för att inkräkta i en stödtråd med kommentarer om att man inte tror TS.

TS, jag tror de flesta läser vad du skriver och utgår från att det är sant. Du har skrivit nyanserat och jag känner inget behov av hans version (fast jag är säker på att han skulle ha 100 bortförklaringar).
Det är lika illa att säga till en psykiskt misshandlad kvinna att man inte tror henne och vill höra hans version, som att säga till ett våldtäktsoffer "vad hade du på dig och vad hade du givit för signaler?".
Tvärtom, jag känner mig lättad över att slippa hans version -den hade nog gjort mig jätteupprörd!

Ang din identitet så tror jag att vissa tycker det är kul att hinta att de vet mer än andra. Antar att de känner sig lite smartare än resten eller något. Dumt är det hursomhelst. Det finns inget sätt i världen att veta vem du är såvida man inte är det Low-life som tråden handlar om, för han känner ju igen sina repliker om han ser dem. Ja moderatorn kan ju se ett ip- nummer också, men de tittar väl inte efter det i en tråd heller.
Om man menar att man lyckats koppla ihop nicket med ett ordinarie nick så är det inte samma sak. Vem vet vem det är på riktigt liksom? Men det är ett effektivt härskarsätt att hindra någon från att våga skriva på nätet. Många trådar med anonyma TS dör ut så fort någon skriver det.

Hoppas du vågar fortsätta berätta TS, lycka till oavsett! (fanns ingen kram, så det blev en pepp-dans istället )

 

[Trissa]

Sv: Jag kvävs

Nä, efter vad som sagts så har jag svårt att hitta känslorna för honom igen och framförallt är alla spår av tillit bortblåsta.

Bra, det är alltid lättare om man har det klart för sig själv. Sen är det inte lätt ändå förstås....

 

[cirkus]

Sv: Jag kvävs

Jag hoppas att du fortsätter ventilera här om du behöver !

Än en gång visar du på hur stark och välformulerad du är.

Jag är övertygad om att du kommer att greja detta. Läs Silverkedjans svar och begrunda, hon är klok som en bok.

Jag hoppas att du orkar att gå vidare och jag hoppas att du förstår var skulden hör hemma och det är inte på dina axlar.

 

[Fan of Bill]

Sv: Jag kvävs

Herregud nej!

Nej nej nej, det är INTE fel på dig. Om du så inte kommer att känna minsta tillstymmelse till lust i resten av ditt liv, så är det INTE något fel på dig.

KL
Smickrad? Varför i hela friden skulle man känna sig smickrad av att ens partner vill ha sex med en???

Skulle det vara en bekräftelse på att man är värd nånting då eller?

Finns säkert hundratusen till, minst, här i världen som skulle vilja ha sex med en, och har man en partner som är som ts', så varför skulle man bli smickrad av att en som beter sig illa vill ha sex med en, bara för att det är ens partner?

Ts, jag förstår att du inte vill ha sex med din partner eller vad vi ska kalla honom. I ditt fall skulle jag antagligen rysa av obehagskänslor han ger mig.

 

[nyttnick]

Sv: Jag kvävs

Nu är jag tillbaka ändå för att inflika några saker.

Det finns en hel del ganska kraftiga kommentarer i den här tråden, det får jag hålla med om. De är skrivna i all välmening och med omtanke om mig. Det uppskattar jag.

Jag vill inte på något sätt eller vis förnedra eller knäcka min (ex-)sambo. Det är en person som jag tidigare har brytt mig väldigt mycket om. Jag hyser inga varma känslor alls för honom nu, men han är mina barns pappa och min son älskar honom. Jag tycker att han har ställt till det rejält för oss alla och jag är förbannad på honom för en hel del. Jag litar inte på honom för fem öre, men jag har svårt att tro att han kommer att ha för avsikt att jävlas med mig. Därmed inte sagt att jag inte kommer se om det som är mitt och mina rättigheter.

Jag tror inte att han är genomrutten, men han är omogen, oansvarig, egoistisk och har väldigt stora begränsningar i sin förmåga att relatera till andra och sätta sig in i hur någon annan har det.

Jag ska inte sticka under stolen med att jag känner oro för hur han ska kunna ta hand om barnen, med tanke på den hittills inte så smickrande (för honom) historien. Han kommer inte vanvårda dem, men risken för löften som inte infrias, besvikelser, hans oförmåga att ta deras känslor på allvar (om han inte förstår mina - jag som ändå kan uttrycka dem verbalt, hur ska han förstå deras), hur han kan ironisera runt barnen på ett sätt som inte de förstår och som på sikt kanske gör dem till osäkra individer.

Jag står fortfarande för varenda ord som står skrivet här om honom. Som jag har skrivit tidigare, utan att orka leta upp exakt citat, så tror jag att han på något plan faktiskt vill vara en bra kille och en bra pappa, men att tåget inte går ända fram till stationen - för att han inte förstår och inte kan. Kan en separation få honom att vakna upp och klara alla de här bitarna så har vi kanske vunnit allihopa. Jag får må bättre, han får må bättre (om han hittar någon att ta ut sina sexuella frustrationer med/på?) och barnen kanske får en bra och engagerad pappa.

Trots att han inte knutit an, trots att han inte har himlastormande känslor för dem så tror jag att han bryr sig. Så mycket som han förmår. Han är go med dem när han busar och leker. Men som sagt så tycker jag att förståelsen, inlevelseförmågan och ansvarsbiten brister rejält.
Det har vi avhandlat i otaliga diskussioner och jag har upplevt honom som totalt ointresserad av vad barn behöver för att växa upp till trygga vuxna.

Jag tror att han faller in under kategorin "Vuxna barn". Har för mig att en bekant från tidigare i livet tillhörde samma kategori och hade mycket hjälp utav en stödgrupp för liknande. Undrar om det finns här omkring.

Inget av det som jag skrivit härovan är på något sätt ett försvar för hur han har betett sig i vårt förhållande. Det som hänt har satt en tagg i mig för en obestämt lång framtid. Jag tänker inte bli bitter, men jag kommer inte heller inom en överskådlig framtid vilja öppna upp mig för någon ny partner och jag vet inte ens om jag kommer att sakna parlivet. Inte efter att ha satsat mitt allt och "misslyckats". En del av mig känner att en framtid när jag får bestämma allt runt mig själv kan bli en rätt behaglig framtid.

Hade jag hittat en tråd om mig på nätet så hade jag nog blivit både ledsen, besviken och kanske lite knäckt. Men hade jag känt att det som skrevs lades fram på ett sätt så att jag inte blev outad på ett uppenbart sätt så hade jag accepterat det.På samma sätt som jag får acceptera att han har pratat om mig och vårt förhållande med ett antal gemensamma vänner. Där vet jag inte vad som är sagt, mer än att jag har förstått att de stöttar honom i allt han tycker och känner.

 

[Skogstrollet]

Sv: Jag kvävs

Varför i hela friden skulle man känna sig smickrad av att ens partner vill ha sex med en???

Menar du att det är något konstigt om man blir smickrad och glad om ens partner tänder på en? Är det inte smickrande att vara åtråvärd för någon?

*förvirrad, vad har jag missat*

 

[cirkus]

Sv: Jag kvävs

Jag har hela tiden undrat just om det där. Och jag reagerar som FoB.
Det känns skitkonstigt att känna sig smickrad just. jag var genast tvungen att slå upp ordet och se om det matchar vad jag tänker..

överdrivet beröm, inställsamt tal, fagert tal, inställsamhet, fjäsk, lismande; artighet, komplimang, galanteri

För mig är det just inställsamhet, överdrivet.

Jag vill inte känna att det är något alldeles märkvärdigt att min partner vill ha sex med mig, det är mer självklart än så. Och om jag inte vill så ska jag inte ha nån sorts dåligt samvete.

Konstigt ord. Fel i samband med just sex.

Heja dig nyttnick ! Jag tycker du verkar så eftertänksam.

 

[Fan of Bill]

Sv: Jag kvävs

Menar du att det är något konstigt om man blir smickrad och glad om ens partner tänder på en? Är det inte smickrande att vara åtråvärd för någon?

*förvirrad, vad har jag missat*

Jag menar att i ett sånt förhållande som ts befinner (befann) sig i och med tanke på hennes andra tråd om partnern, så nej, jag hade inte tyckt det varit varken smickrande eller glädjande att partnern tänder på mig. Inte på dom premisser ts berättat om.

 

[Fan of Bill]

Sv: Jag kvävs

Fast... hmm... måste tänka... men nä... smickrad blir jag inte av att nån tänder på mig... Jag har inte det behovet av bekräftelse.

Om man på ett normalt sätt - delar ett utbyte av glädje - så klart att det är positivt, men då krävs att vi båda tända på varandra.

Men att nån tänder på mig är definitvt inte automatiskt en källa till glädje för mig. Jag är hellre utan sån uppmärksamhet.

Skulle nån som tänder på mig även behandla mig illa... glöm det bara, finns inte en chans jag hade släppt till då. Partner eller annan

Svårt att förklara..

 

[TinyWiny]

Sv: Jag kvävs

Försök bortse ifrån de som inte har någon empati och förståelse för din situation och fortsätt skriv. Jag tror att det är bra att få skriva av sig och få andras syn på den situation du befinner dig i så att du kan bli stärkt och inte faller tillbaka men självklart behöver du verkligen inte vissa personers kommentarer. Om inte annat så får du gärna pm:a så ska jag försöka stötta dig så mycket jag kan.

Kramar om

 

[Tussinussen]

Sv: Jag kvävs

TS

Jag har läst allt i den här tråden sen du startade den och tycker att du verkar vara en otroligt klok och klarsynt person, som dessutom verkar vara en underbar mor (utifrån hur du skriver om dina barn). Och jag tycker att du verkar ha kommit fram till alldeles rätt slutsatser om din sambo.

Jag beundrar dig stort för att du tar tag i ditt liv för din egen och dina barns skull och jag önskar dig all lycka, jag hoppas att du o din sambo kan kämpa er igenom det här och komma vidare på ett sätt som är bra för er och för era barn.

PS strunt i detta ovidkommande tjafs som har dykt upp i tråden DS

 

[Skogstrollet]

Sv: Jag kvävs

Jag menar att i ett sånt förhållande som ts befinner (befann) sig i och med tanke på hennes andra tråd om partnern, så nej, jag hade inte tyckt det varit varken smickrande eller glädjande att partnern tänder på mig. Inte på dom premisser ts berättat om.

Nej det håller jag med om, i detta förhållande skulle jag inte heller bli smickrad över att partnern är tänd på mig. Du uttryckte dig dock lite mer generaliserande vilket gjorde att jag blev fundersam.

@cirkus, säger du inte lite emot dig själv?

"Jag vill inte känna att det är något alldeles märkvärdigt att min partner vill ha sex med mig, det är mer självklart än så. Och om jag inte vill så ska jag inte ha nån sorts dåligt samvete."

Hur kan något anses samtidigt vara självklart, men ändå inte...? Jag skulle inte utgå ifrån att min partner vill ha sex med mig, det skulle jag se som att ta hans känslor för givna, och just därför är ett "nej" helt ok. Att han vill ha sex med just mig (i ett sunt och respektfullt förhållande), och vice versa, är något som borde vårdas.

Smickrad är helt klart fel ord att använda, där ligger nog grunden till min förvirring.
Sidospår!!

 

[Texaz]

Sv: Jag kvävs



Bockar och niger!!!

Har själv levt i ett USELT förhållande, eftersom antagligen en del här vet vem jag är så berättar jag inte HUR uselt....

Nej, vi passade inte ihop, MEN det ursäktar inte den behandling vederbörande utsatte mig (och barnen!) för!!!

Var kanske inte den enas fel, men det faktum att exet SNABBT blev ratat (i samma stund som de planerade att flytta ihop, efter ca ett års förhållande) pga samma beteende gör att jag INTE tar på mig skulden...
Inte två som träter, kanske är det så, men ibland träter den ena bara FÖR mycket!!!

 

[cirkus]

Sv: Jag kvävs

Ja, helt klart är nog smickrad fel ord. Verkligen jättefel.
Iallafall i just det sammanhanget.

Sen är vi nog lite olika. Jag tar inte min partners känslor för givna. Men just när det gäller sex så tycker jag inte att det är helt märkligt att han vill ha det med just mig. Vi har ju liksom valt varann. Självklart finns utrymme för ett nej när lusten saknas lika självklart det som att säga ja.

Hur menar du att sexlusten behöver vårdas ? Det begriper jag inte alls nämligen.

Eller så ska vi inte tjyva TS tråd om hårklyveridiskussion

 

[ghost]

Sv: Jag kvävs

Efter att ha sett människor nästan kasta bort nästan hela sina liv i själsligt destruktiva relationer så är jag mycket imponerad av ditt sätt att tackla situationen.

Det krävs lika mycket styrka för att gå som att stanna kvar.

Jag är glad för både dig och dina barn att du tagit det stora beslut som du gjort. Det du beskrivit här är tillräckligt svart för att jag ska vara helt övertygad om att du gör rätt!

 

[ullo]

Sv: Jag kvävs

Tråden är tillfälligt låst för sanering.

Öppnas om nån timme eller så, hav tålamod.


/moderatorn