Idag var vi ute på vift, först körde jag till hovslagaren och så fick vi en lite billigare skoning eftersom jag åkte dit, snabbt och smidigt och snälla hästen gick på transporten på en gång när vi skulle åka till nästa stall för vår uteritt med en annan islandshäst Tyvärr hade vi inte tid att rida till havet för det skulle tydligen bli minst en 3-timmars ritt! Så vi red ut en annan runda och det var så kul, det enda är att våra hästar inte riktigt var matchade i vilja & kondis, min häst som ju är van vid att vi spurtar runt i vår backiga skog har energi så det räcker och lite till plus att han har väldigt stor skritt så vi låg ständigt långt i förväg (typ hon ville rejsa lite men min häst var så mycket snabbare och blev inte trött , han hade flera växlar till än jag fått känna på när jag rider själv! ), så det blev en del att vänta in, min var svettig under sadeln när vi kom tillbaka och den andra hästen typ dränkt i svett. Vi tog det ändå relativt lugnt pga hettan och att hennes häst flämtade redan på bortvägen. Sen lastade min magiska häst sig själv med bara en liten liten tvekan, och jag körde inte vilse en gång! Det hela gav mig lite självförtroende inför Sundabakki att vi nog ska klara resan och vara på ny plats (även om nu min häst faktiskt varit på bägge gårdarna vi var på idag innan jag köpte honom så han kände nog igen sig), men han var liksom väldigt "med mig".