Sv: Intressant :-)
Jag kollar precis runt lite och det som slår en är vilka RUGGIGA skador det blir. Min hund har ju faktiskt också ett människobett på sitt samvete; han rök ihop med en grannhund uppe hos min mamma och grannen stoppade ner handen för att sära på hundarna(han erkände själv att det var korkat). Han fick en liten rispa på handen, naturligtvis ersatte vi alla omkostnader han hade och köpte lite öl till honom som plåster på såren. Frågan är hur hans hand hade sett ut om min hund varit av någon av de raser som diskuteras istället för collie(med ett uselt bett dessutom).
Ja, det blir stora skador verkligen. Jag har dock gått emellan ett antal slagsmål som innefattar allt ifrån 2-6 st Amstaffar - och aldrig ens fått en rispa. Det spelar ingen roll hur blockerade dom verkar vara, ingen av hundarna hugger hejvilt omkring sig eller kommer i närheten av människan. Det är till och med så att dom tuggat på varandra först, men så fort mina händer kommer in i leken så har dom hållt fast sitt grepp och direkt haft koll på var jag befinner mig. Vilket såklart underlättar enormt, för då tar man själv grepp och får kontakt med hunden ifråga som då kan släppa och den tas undan från den andra.
Och mina hundar är inte kamptränade - dom följer dock aveln som faktiskt är gjord som sådan att dom inte ska ha aggressivitet gentemot människor.
Jag har också gått emellan Grandisar, Schäfrar, Ceskyterriers, Frallor och lite andra sorter genom åren - och då sällan klarat mig utan skador faktiskt. Fast hundarna i slagsmålet har förvisso haft mycket mildare skador, än vad det blir om mina slåss.
Därför ska man ALDRIG någonsin blanda dom med andra raser, och på så vis få in andra egenskaper.
Många av dom må ha problem med andra hundar, det ligger i deras natur att tycka om och gå igång på slagsmål, men det är deras enorma kärlek till människor som gör dom så unika.
Vi kan kampa riktigt intensivt med hundarnas favoritobjekt, och om någon så mycket som snuddar mitt finger så spottar dom och backar direkt - helt utan att jag säger något.
Min äldsta hane, som absolut följer rasens gamla natur, och verkligen gillar att slåss - han säger inte ett pip mot människor ens i hotfulla situationer där jag känt stark rädsla. Han har viftat på svansen och försökt att få hälsa på dom människorna jag verkligen var rädd för. Han släpper gladeligen in precis vem som helst, även folk som skriker, hotar och beter sig allmänt fel. Min sista Schäfer hade utan tvekan gått på då, och min Fila hade gett sig in för att döda dom människorna. Min Grand Danois hade också försvarat mig, trots att hon var en riktig mes egentligen så reagerade hon alltid på hotfulla situationer.
Att blanda en ras som denna, med en annan ras som besitter exempelvis mycket skärpa = ingen bra kombination.
Kontentan av det hela är helt enkelt att blandrasaveln borde stoppas helt. Då känner jag mig rätt säker på att vi inte hade haft bett på människor från sk kamphundar här i Sverige, och i USA hade det åtminstone minskat drastiskt.
Men det är omöjligt, för hur fan stoppar man idioter?