Jag har inte så bra koll på aveln idag, och har ingen koll alls på de mindre storlekarna, men jag har en storpudel som definitivt inte är helt trygg mentalt (8 år). Jag vet inte om hon är "måndagsexemplar" eller om det finns mer dolt i pudlarna än man ser.
Vi bor på landet där det är ganska lugnt, så det är inte så mycket problem med fyrverkerier vid nyår etc. Men t.ex. om jag ska slå in en spik med en hammare går hon till andra delen av huset eller går ut. Om jag tar fram flugsmällan springer hon ut ur huset. Myggor/humlor/getingar som låter springer hon undan för (det är nytt, så jag antar att hon blivit stucken av något, eller kopplar surrandet till att jag försöker smälla en mygga på kvällen eller något). Nya trappor är läskiga, och jag tror knappt aldrig jag fått henne att gå i en trappa där man ser ner eller genom trappan. Även när det inte är en trappa upp, utan t.ex. gå in i ett tåg (det är ju ett hål ner mellan perrong och tåget). Något tåg som lät mycket var hon rädd hela resan (ganska kort resa dock). Hon nästan panikade när hon skulle åka hiss. Hon kan tycka att det är väldigt läskigt att gå upp med hela kroppen, inklusive bakbenen på saker (dvs balanshinder, A-hinder etc i agilityn är inte något hon gillar - hon kommer oftast upp med frambenen men vågar inte ta upp bakbenen). Det tog ett tag innan jag fick henne att gå genom tunnlar, men det gör hon nu. När jag hade ryggproblem fick hon lära sig att gå upp på ett bord för kloklipp, men hon var definitivt inte trygg med det utan tyckte det var läskigt. Däremot har hon inga problem att hoppa upp på vissa stolar, kökssoffan etc., och ibland går hon självmant upp på bordet några sekunder för att få gos (smidig höjd
). Hon tycker visst gräs ibland kan vara äckligt att gå i. Hon kan nog tycka att andra hundar kan vara läskiga, och hon brukar morra för att hålla främmande hundar på avstånd (framförallt entusiastiska hundar som visar att de vill fram till henne), men där backar hon inte utan står still och stirrar ut dem mer. Väldigt försiktig i att ta mat från andra än mig (hon verkar tro att alla ska förgifta henne, och måste undersöka maten ordentligt innan hon försiktigt tar den i munnen). Om vi är ute i skogen och det är något konstigt, eller om t.ex. soptunnan har vält, etc, kan hon verka brydd av det. När vi körde lite viltspår när hon var yngre var det kanske 50/50 om hon spårade på bra eller om hon hade svårt att fokusera pga att det var andra främmande personer som följde efter henne.
Pappan hade gjort MH, men han var den enda nära släktingen. Jag hade inte tillräckligt bra koll då och tyckte inte att hans resultat såg så farligt ut, men när jag kollar på hans resultat idag så ser man definitivt en del rädsla (t.ex. 4 på överr. kv. rädsla, 4 på spöken rädsla etc.). När min hund gjorde BPH fick hon bryta vid överraskningen - hon gick och lade sig på gräset några meter bort och visade noll intresse av att gå fram till figuren elller fortsätta. Inga av kullsyskonen har gjort BPH eller liknande, och jag har inte riktigt någon kontakt med någon av dem så jag vet inte om de upplevt några liknande problem (jag har mer koll och kontakt med yngsta blandrasens släktingar
)