Det gör ju dock inte forskningen ogiltig.Jag läste tråden och tyckte det kändes konstigt, därför jag ställde frågan. Men då är jag med. Jag tycker inte att det är jättesvårt att hitta foder som har under 100 i socker.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Det gör ju dock inte forskningen ogiltig.Jag läste tråden och tyckte det kändes konstigt, därför jag ställde frågan. Men då är jag med. Jag tycker inte att det är jättesvårt att hitta foder som har under 100 i socker.
Jag har mest ogräs, typ kvickrot, och alldeles för mycket klöver. Därför jag försöker börja om lite Senaste det såddes något var det renbestånd av spannmål.
Tack för tipset om Agrob!
Jag förstår inte varför du citerar mig. Ditt inlägg är inget svar överhuvudtaget på mitt inlägg.Den proportionella andelen socker brukar innebära mer problem än det totala intaget.
En fångis som tål 10% ESC kan må dåligt på 12% ESC. Även om den får 12kg av det första höet vs 10kg av det andra.
I kombination med att mikromineralinnehållet sjunker (jag tror dessutom inte dom räknade med att mineralinnehållet sjunker rejält vid torka/extremhetta pga svamparna i marken dör) så har vi ju redan sett effekten. Veterinärerna häruppe säger att det är fler och fler fångfall varje sommar. Ja - en stor del av det är övergödning, och det bidrar att färre naturbeten används och hästarna går på industrivall istället. Men även naturbeten påverkas. Det växer växthusgräs, superboostad tillväxt istället för näringstätt.
(Jag bor i Norrbotten, vi har hög arktisk amplifikation här så det är möjligt att vi känner av effekterna tydligare än södra Sverige)
Jag förstår inte varför du citerar mig. Ditt inlägg är inget svar överhuvudtaget på mitt inlägg.
Med den förklaringen så förstår jag ännu mindre varför du citerade mig. I det specifika exemplet som jag diskuterade med Nahar så var halten av socker oförändrad så då blir ditt inlägg ännu mindre logiskt. Så det hade varit bättre att du gjorde ett eget inlägg istället för att citera mig. Men skitsamma, låt oss sluta älta detta.Det är ett förtydligande om vad som menas med huruvida hästar tål socker eller inte.
ECIR Group rekommenderar max 10% ESC (etanol-lösliga kolhydrater) till fångbenägna hästar.
En toleransnivå i procent alltså, inte total mängd över dagen.
Hamla pratades det ju mycket om när det var torka och höbrist. Det är kanske ngt att starta med igen om näringsvärdet på löv är lite lägre och dessutom lever väl träden längre, läcker inte näring och håller koldioxid?Läste denna artikel idag, som bland annat säger följande (min kursivering):
' He and his colleagues devised a model that captured the relationship between a food source and a grazer that depends on the food. They published that first paper in 2000. But Loladze was also captivated by a much larger question raised by the experiment: Just how far this problem might extend.
“What struck me is that its application is wider,” Loladze recalled in an interview. Could the same problem affect grass and cows? [...] The results, as he collected them, all seemed to point in the same direction: The junk-food effect he had learned about in that Arizona lab also appeared to be occurring in fields and forests around the world. “Every leaf and every grass blade on earth makes more and more sugars as CO2 levels keep rising,” Loladze said. “We are witnessing the greatest injection of carbohydrates into the biosphere in human history―[an] injection that dilutes other nutrients in our food supply.” '
Ju högre nivåer av co2 i atmosfären, ju högre koncentration av socker i växterna, inklusive gräs. Redan nu är vi många som kämpar med för höga kvoter, och det blir värre. Kommer vi får allt fler fånghästar och andra problem? Kan vi motverka detta på något sätt? Mina tankar går till att vi behöver förändra artsammansättningen på bete och vall, men även då lär ju koncentrationerna av socker öka och vitala näringsämnen minska. Vilka åtgärder kan ni tänka er för att avhjälpa detta?
Hamla pratades det ju mycket om när det var torka och höbrist. Det är kanske ngt att starta med igen om näringsvärdet på löv är lite lägre och dessutom lever väl träden längre, läcker inte näring och håller koldioxid?
Intressant tanke, men även träden lär ju öka med sockerinlagring och minska näringsämnena. Men frågan är väl om så är fallet i själva löven.Hamla pratades det ju mycket om när det var torka och höbrist. Det är kanske ngt att starta med igen om näringsvärdet på löv är lite lägre och dessutom lever väl träden längre, läcker inte näring och håller koldioxid?
Jag har för mig att jag läst forskning om att ju kvävefattigare mark ju högre koncentration av tillgängliga vitaminer och mineraler jämför med kolhydrater. Hittar såklart inte nu, men det var den tanken som förde mig till mer klassisk ängsmark som foder istället för vall.Ja absolut! Jag "lätt-hamlar" mina två pilträd, dvs jag tar inte ner dom helt men jag klipper det jag kommer åt. Blir både snyggt i trädgården och perfekt underhållning för hästarna.
Ska man ha bark som en betydande del av foderstaten måste man nog ha många pilar dock... Eller tillgång till en bit skog som slyat igen.
Vintertid brukar jag försöka se till att dom har konstant tillgång till pinnar, men nu har jag slut sly på egen mark så måste börja åka runt med släpet till släktingar .
Myrslåtter vore coolt att återuppta också. Undrar om gräsen på myren är lågsocker ...
Att kvävefattig mark ger högre halt av mineraler och vitaminer tror jag handlar om att mängden biomassa blir lägre vid lägre N tillgång. Kraftigare tillväxt ger helt enkelt en utspädning i växterna. Jag har letat efter studier där man mäter näringsinnehåll i naturbeten. Inte helt lätt att hitta. I fånghästkretsar hyllas ju ofta naturbeten och påstås vara bättre med lägre sockerhalt och energiinnehåll, men tyvärr är studier svåra att hitta. Här finns dock en studieIntressant tanke, men även träden lär ju öka med sockerinlagring och minska näringsämnena. Men frågan är väl om så är fallet i själva löven.
Jag har för mig att jag läst forskning om att ju kvävefattigare mark ju högre koncentration av tillgängliga vitaminer och mineraler jämför med kolhydrater. Hittar såklart inte nu, men det var den tanken som förde mig till mer klassisk ängsmark som foder istället för vall.
Intressant tanke, men även träden lär ju öka med sockerinlagring och minska näringsämnena. Men frågan är väl om så är fallet i själva löven.
Jag har för mig att jag läst forskning om att ju kvävefattigare mark ju högre koncentration av tillgängliga vitaminer och mineraler jämför med kolhydrater. Hittar såklart inte nu, men det var den tanken som förde mig till mer klassisk ängsmark som foder istället för vall.
Du påstår en hel del som jag inte tror några agronomer håller med dig om., eller att det är så enkelt som du beskriver det. Det skulle vara bra med referenser på påståendena.Kvävegödslar man för mkt / med konstgödsel så påverkas svamparna negativt. Det är dom som gräset byter socker mot mineraler med.
Svamparna gillar inte heller plöjning (odlar man skyddsgröda direkt blir det lite mindre negativt), eller torka.
Vill man ha näringsrik föda får man tänka regenerativt. Regenerativt jordbruk / regenerative agriculture kan man använda som sökord om man vill veta mer .
Ok. Agronomerna du känner behöver nog uppdatera sig med nutida forskning.Du påstår en hel del som jag inte tror några agronomer håller med dig om., eller att det är så enkelt som du beskriver det. Det skulle vara bra med referenser på påståendena.
Du påstår en hel del som jag inte tror några agronomer håller med dig om., eller att det är så enkelt som du beskriver det. Det skulle vara bra med referenser på påståendena.
Jag försökte definition inte vara dryg, men någon konsensus inom lantbruksforskning eller praktiskt lantbruk att lösningen på alla problem är regenerativt lantbruk, nej det finns inte.Om regenerativt jordbruk:
(Preprint) https://www.researchgate.net/public...tructure_for_a_Healthier_Soil_and_Agriculture
2021: https://www.researchgate.net/publication/358116902_Regenerative_Agriculture_is_New_Tomorrow
2022:
https://www.researchgate.net/public...d_mindscapes_through_regenerative_agriculture
Och så en som är 100% relevant till det jag skrev:
https://www.researchgate.net/public...ison_of_regenerative_and_conventional_farming
"
Several independent comparisons indicate regenerative farming practices enhance the nutritional profiles of crops and livestock. Measurements from paired farms across the United States indicate differences in soil health and crop nutrient density between fields worked with conventional (synthetically-fertilized and herbicide-treated) or regenerative practices for 5 to 10 years. Specifically, regenerative farms that combined no-till, cover crops, and diverse rotations—a system known as Conservation Agriculture—produced crops with higher soil organic matter levels, soil health scores, and levels of certain vitamins, minerals, and phytochemicals. In addition, crops from two regenerative no-till vegetable farms, one in California and the other in Connecticut, had higher levels of phytochemicals than values reported previously from New York supermarkets. Moreover, a comparison of wheat from adjacent regenerative and conventional no-till fields in northern Oregon found a higher density of mineral micronutrients in the regenerative crop. Finally, a comparison of the unsaturated fatty acid profile of beef and pork raised on one of the regenerative farms to a regional health-promoting brand and conventional meat from local supermarkets, found higher levels of omega-3 fats and a more health-beneficial ratio of omega-6 to omega-3 fats. Despite small sample sizes, all three crop comparisons show differences in micronutrient and phytochemical concentrations that suggest soil health is an under appreciated influence on nutrient density, particularly for phytochemicals not conventionally considered nutrients but nonetheless relevant to chronic disease prevention. Likewise, regenerative grazing practices produced meat with a better fatty acid profile than conventional and regional health-promoting brands. Together these comparisons offer preliminary support for the conclusion that regenerative soil-building farming practices can enhance the nutritional profile of conventionally grown plant and animal foods."
Jag vände mig mot dina kraftiga förenklingar. Nej jag tror inte att alla problem inom jordbruket kommer att lösas bara alla anammar regenerativt jordbruk. Så simpelt och enkelt fungerar inte saker. Jag tycker att det är trist och direkt felaktigt när man tror sig sitta på enkla lösningar på komplexa system. JOk. Agronomerna du känner behöver nog uppdatera sig med nutida forskning.
2017: https://www.researchgate.net/public...ition-Current_Knowledge_and_Future_Directions
2019:
https://www.researchgate.net/public...mmunities_increase_plant_nitrogen_acquisition
2020:
https://www.researchgate.net/public...atial_levels_-_from_nanoscale_to_global_scale
Ids inte länka mer, sök själv på researchgate eller vad du nu föredrar. Det här är old news...
Du är ju helt fri att bidra med din synvinkel istället för att försöka säga åt andra vad de ska skriva. Vilka lösningar har andra system på problemet som tråden handlar om?Jag försökte definition inte vara dryg, men någon konsensus inom lantbruksforskning eller praktiskt lantbruk att lösningen på alla problem är regenerativt lantbruk, nej det finns inte.
Så lite mer nyanserad diskussion där man ser både fördelar och problem med olika system vore trevligt.
@skiesabove hade just börjat nosa lite på det här efter några studiebesök tidigare i höst, så himla intressant!
Hoppas hitta lite gobitar att kunna applicera själv hemma.
Ett högre växttäcke är högt på den listan, t.ex.
Va? Vad är det?Här är en bild på en av mina hagkompisar . Dom kan försvinna en bajshög supersnabbt!