Intressant :-)

[hastflicka]

Sv: Intressant :-)

En "AKTA" pitbull ar en hund som inte ar registrerad i ett av de vanliga rasforbunden ... En "akta" pitbull kommer direkt fran de som fightar (det ar som sagt illigalt, men lika vanligt som drugs) med hundar. De har nagon form av egen registrering och hundarna kostar ofta mycket mer an de mest valrenomerade AKC hundar som finns.
Mindre an 3% av alla hundar (det ar narmare 2% an 3 faktiskt) i USA ar registrerade i AKC, UKC, DRA, USA, och allt vad klubbarna heter och av de hundarna ar pitbulls/amstaffs/etc en mycket liten del. Nar jag gar pa 'dog shows' tavlar jag lydnad med min tjej (alltid samma shows, bara olika lokaler) sa jag har sallan tid att kolla in 'show rings'. Jag kan inte paminna mig att jag ... ever ... har sett pitbulls/amstaff, men ska kolla pa nasta show.

Min gissning ar dock att en AKC registrerad pitbull ar lika annorlunda fran en 'performance' pitbull som en arbetande shafer ar fran en utstallnings raka, som en arbetande English Setter ar fran en utstallnings ES ... eller en show husky ar fran en som faktiskt drar sladar i Alaska.

Jag sag betydligt fler amstaffs i Sverige forra sommaren an jag sett har (da jag inte sett nagon alls har) och tycker mig ha noterat en viss skillnad fran pitbullen. Amstaffen ser ut att vara bade storre, tyngre och mer hogbent, men sedan vet jag ju inte hur 'rasstandarden' ser ut ... det ska ju ha varit samma hundar tills relativt nyligen da (ratta mig om jag har fel Bebben) jag tror att de kunde dubbel registreras.

 

[DanTheMan]

Sv: Intressant :-)

En "AKTA" pitbull ar en hund som inte ar registrerad i ett av de vanliga rasforbunden ... En "akta" pitbull kommer direkt fran de som fightar (det ar som sagt illigalt, men lika vanligt som drugs) med hundar. De har nagon form av egen registrering och hundarna kostar ofta mycket mer an de mest valrenomerade AKC hundar som finns.

Det är väl främst tre kennelklubbar som stambokför rasen och det är UKC, ADBA och BFKC. En hund från kamplinjer är oftast registrerad hos ADBA eller BFKC.

 

[Bebben]

Sv: Intressant :-)

DanTheMan har ju som alltid gett bra svar

Jag tror inte att jag sett en enda UKC-reggad APBT som inte innehåller Amstaff, så dom räknar jag öht inte som renrasiga heller längre. Dom flesta som sysslar med APBT's (Ej show, utan dom äldre linjerna) anser också att UKC bara är skit numera. Från allra första början var det dock där som alla renrasiga reggades.
Raserna delades på 1936, och den showavlade Amstaffen ser exakt ut som en showavlad APBT. En gameavlad APBT går dock inte ens att jämföra, deras utseende spelar ingen som helst roll och deras fysik är framavlad för att klara helt andra saker än vänstervarv Mina Amstaffar ser ut som pansarvagnar i jämförelse, trots att dom också besitter en oerhörd smidighet och styrka - men nivåerna är totalt olika liksom.

Och ja, jag anser verkligen att man ska ha extra noga koll och kunskap om man ska äga Amstaff (och ett antal liknande raser för den delen!). Dom må snuttifieras av många, men dom brukar sällan ha upplevt deras sida där dom gamla anfaderna kan synas..
Mina är också världens sötaste nallebjörnar när dom sover under täcket på nätterna
Dom är dock inte lika söta när dom slåss.

 

[hastflicka]

Sv: Intressant :-)

<snip>
Och ja, jag anser verkligen att man ska ha extra noga koll och kunskap om man ska äga Amstaff (och ett antal liknande raser för den delen!). Dom må snuttifieras av många, men dom brukar sällan ha upplevt deras sida där dom gamla anfaderna kan synas..
Mina är också världens sötaste nallebjörnar när dom sover under täcket på nätterna
Dom är dock inte lika söta när dom slåss.

Jag haller verkligen med om att nagon som skaffar en pitbull, amstaff, rottis, eller nagon av de skarpare raserna definitivt maste ha mer 'koll' an om man skaffar en lab eller golden. Min kompis som maste sara pa sina tikar har inte allt for kul, det var ETT slagsmal (startat av en schafer valp hane, suck!) dar pitbullen gick in och 'styrde upp' och nu kan inte de tva tikarna vara tillsammans alls. Pitbullen vill doda den andra tiken varje gang hon ser henne, 'and that's that'.

Min rottis tik och sonens dobie tik har haft nagra borjan pa slagsmal, men vi har fatt isar dem ganska omgaende och sista gangen slutade faktiskt bada pa tillsagelse ... det har jag mycket svart att tanka mig att en pitbull skulle gora.

 

[Mynta2]

Sv: Intressant :-)

Blir det ?

Tror inte jag alls bara det att det blivit populärt just denna gång med just denna typ av hund som små skitungar inte klarar av. Bara se hur det ser ut i de olika förorterna i dom större städerna ja det är små drägg som knappt kan lägga ihop ett plus ett som har dom tro fan det går fel när man får nåt levande man ska lära vara skötsam när man själv aldrig varit det...

Det handlar knappast om att blandraser biter. Bita kan vilken hund som helst oavsett ras. Den stora frågan är väl: vad gör man med folk som inte kan hantera en hund ? Då har rasen absolut ingen betydelse. Jag bor granne med en Pomeranian, och den lilla snärtan skulle jag inte villja möta lös...helt sanslös är den, och inte sådär ettrig som småhundar kan vara, utan direkt jävla elak.

Eftersom du drog upp förorter i större städer vill jag dra upp..centrala delar av större städer. Där finns elaka småhundar av renrastyp som ingen brytt sig om att uppfostra samt ta reda på hur en hund funkar. Men det kanske är skillnad på att ha en sk kamphund i förorten motför en handväskhund i centrum ?

 

[Bebben]

Sv: Intressant :-)

Nä, jag har samma sak här. Ett enda slagsmål som hann pågå i ca 5 min allt som allt, och hundarna har aldrig kunnat umgås efter det och dom kommer heller aldrig att kunna göra det.
Ena tiken slogs några gånger med annan av tikarna - av ren osäkerhet och inte på ordentligt allvar - och dom fungerade ihop i närmare 2 år efter det. Sen valde den ranglåga och veka tiken återigen att starta slagsmål med alfahanen, och efter det så valde resten av flocken att "banna" henne. Dom är långsinta som satan, och har dom slagits på allvar så är det väldigt sällan som dom kan fungera ihop igen på riktigt.

Jag vet om en tik som rök ihop med sin bästis i flocken en gång, dom var ca 2 och 3 år gamla då. Efter slagsmålet så fick dom bo separat, och den yngre tiken flög igenom panoramafönstret en gång för att hon såg den äldre i hundgården precis utanför. Dom hatade varandra efter det helt enkelt. Den äldre omplacerades då, och fungerade lika bra som vanligt med andra hundar - men flera år senare så träffades dessa två igen och dom såg rött direkt.

 

[Dentaku]

Sv: Intressant :-)

Är det inte också så att de kan komma på hur roligt det är att slåss om de någon gång får chansen? Ungefär som en bc som tänds på får?

 

[Bebben]

Sv: Intressant :-)

Absolut. Min "gamling" var med om sitt första slagsmål som 2 åring, och då insåg han hur jäkla kul det (tydligen) är! Dessförinnan hade han normalt kroppspråk gentemot främmande hundar, och efter det så förändrades det radikalt. Numera ser han riktigt glad och förväntansfull ut med hela sitt språk om någon utmanar honom - för han ser det bara som en rolig fight som är på gång. Han är varken aggressiv, rädd eller osäker på vad han vill/ska göra.
Och tyvärr så respekterar inte andra människor mina gränser eller förklaringar, utan ska prompt släppa fram sina dryga hanhundar eftersom min ju ser sååå glad och ut vill leka... Nu gör han förvisso ingenting då, eftersom han är kopplad och lyssnar på det jag säger - men det är himla störigt ändå att folk så uppenbart ska försöka tolka signaler själv istället för att lita på vad jag säger. Ja, han är GLAD. Nej, han vill INTE leka.

Jag har 6 st hemma, av varierande linjer, åldrar, kön och kastrerade/ej kastrerade. Men inte en enda av dom tackar nej till att slåss om det startas någonstans, oavsett om det är inom flocken eller hundar på långt avstånd. Dom vill alltid dit och kasta sig in i det, och att få bort fokus från det då är nästan omöjligt.

 

[Mynta2]

Sv: Intressant :-)

Fast det där tror jag faktiskt beror på ägarna. Att hundarna såg *rött* efter x-antal år har säkerligen något med ägarnas uppförande att göra. Ska man sammanfoga hundar man VET har slagits så går man nog omedvetet på helspänn.

 

[Bebben]

Sv: Intressant :-)

Det får stå för dig. Jag har mycket egen erfarenhet som säger annat.

Apropå dom sistnämnda hundarna så var det ingen planerad träff, utan dom råkade stöta på varandra gåendes längs stråket på en utställning - hundarna såg varandra på någon meters håll, innan människorna hade gjort det. Så spänningar? Njae.

 

[Lena Furberg]

Sv: Intressant :-)

Min Beauceronhanne är en riktig buffel, som alltid utmanar andra hundar och gärna flyger på dem. Men tuffheten är ganska ytlig, om den andra hunden ger igen, backar min hund och vill absolut inte slåss på allvar. Hur beter sig en Amstaff om (det ska inte hända, detta är hypotetiskt!) min hund hoppar på den och Amstaffen ger igen - slutar Staffen när min hund signalerar Peace, eller fortsätter den oavsett vilka signaler till "fred" den andra hunden gör?
PS. Numera, sedan jag insett hans sätt, får han naturligtvis aldrig möjligheten att ryka på nån, hur gärna han än vill. DS.

 

[Bebben]

Sv: Intressant :-)

Mycket olika, måste jag säga. Benjamin exempelvis har blivit påhoppad av Moony här hemma (Som egentligen inte alls är tuff) och när hon har hunnit lägga sig - innan jag ens hunnit fram - så har han hållt kvar i några sekunder till, för att sen släppa och backa undan. När han och Bajjon slogs, så var det snorvalpen som hoppade på och som sen direkt hamnade i underläge, men utan att ge sig. När jag lyckats få bort alla andra hundarna (= den triggande punkten av andra försvann för Benni) så skrek Bajjon som en valp, försökte hålla sig stilla på rygg och då höll sig Benni helt stilla, men utan att släppa. Då röt jag loss, och han släppte, och båda kastade sig på rygg när dom såg hur ursinnig jag var

Så vitt jag vet hos mina egna hundar, om det blir ett "one on one", så slutar dom så fort någon lägger sig - men då har det inte hunnit eskalera till någon strid på dödligt allvar liksom. Är dom fler än två hundar, så är min erfarenhet att det inte stoppas förrän man med våld får isär dom eller att den som står som mål är mycket allvarligt skadad alternativt död.

Problemet som jag kan se mest, är egentligen att om det händer upprepade gånger - så slutar den "snälla" inte att bita även om den andra lägger sig, för det blir alltid mer heta känslor för varje tillfälle som dom kan få att bli ovänner. Återigen bara min egen erfarenhet!

 

[Genesis]

Sv: Intressant :-)

Jag håller med och visst har man ett stort ansvar på sina axlar som ägare till en hund av kamphundstyp.
Min äldre dam morrar eller skäller aldrig på en annan hund, men om någon provocerar henne däremot - då kan hon bli riktigt förbannad.

Som mina föräldrars granne, ha en JRT-blanding, en hanhund som har fått busa en del med min vovve. Sedan träffades dom i koppel en gång, JRT:n morrade och Nikita sa ifrån direkt. Ägaren till JRT:n blev livrädd såklart och drog upp sin hund i kopplet. Det låter ju lite när en staffe blir arg.
Men nu är det självklart mitt ansvar att säga ifrån att Nikita inte får leka med den hunden längre, för jag vet ju att OM det smäller då kommer min hund göra mycket mer skada och jag kommer få skulden. Även om den andra hunden kanske startade bråket.

Min mor vill inte rikigt ta det på allvar då Nikita är världens snällaste hund som älskar allt och alla! Och det är hon ju, hon har aldrig varit i ett riktigt bråk. Men visst har hon visat tendenser till det, och det spelar ingen roll hur "snäll" hunden än är. Man måste ju alltid se till att ha extra koll!

Men ja, mina små grisar sover under täcket också och finns det något mysigare än två "små" staffar som ligger o tvättar varandra för att sedan ta lilla kvällstvätten på matte och husse också?

 

[Bebben]

Sv: Intressant :-)

Mysigt får stå för dig

Jag sover med 130 kg Amstaff i sängen varje natt.....