Inte gömma allt bland tusentals inlägg under intetsägande rubrik - Utbruten från Vad gör jag o mina bukevänner?

Jag tror det är svårt för de som känner sig exkluderade att "redovisa" vad som skapat känslan. Det handlar ju mycket om känslan, förmodligen mer än exakta handlingar/inlägg.

Och visst kan det ligga hos en själv, jag känner mig exkluderad, men jag tycker det är underligt att så många känner samma sak utan någon egentlig grund (enligt vissa).

Personligen, eftersom jag är en av de som varit mest "högljudd" om detta, så är det både jargongen som redan tagits upp i den här och det som @Shaggy nämnt i sitt senaste inlägg. Men tydligen tar många det som att jag anklagar dem för att vara hemska människor som inte borde få finnas, istället för att tänka "aha, vi kanske har en atmosfär i trådarna som gör att det är lätt att känna sig malplacerad, det bör vi göra något åt".

Vips så läggs all skuld på mig och det anses helt plötsligt helt okej att sitta och skriva personangrepp och ryggdunka varandra över det, och när jag då försöker försvara mig så tas det som bevis för att jag är hemsk och förtjänar behandlingen. Inte för att låta dramatisk, men det är ett skolboksexempel på mobbarbeteende.

Och innan nån säger "du kan minsann vara elak du med", ja, jag vet det, men jag gör åtminstone ett försök att tona ner det för jag tycker inte att det är roligt att det ska tjafsas till höger och vänster vareviga dag. Då är det riktigt nedslående att få svar som bara försöker dra ut på konflikterna för att... tja, vem vet ens längre, det kanske är så att min blotta närvaro retar gallfeber på vissa? :(
 
Som jag förstår det så hänger det alltså på antalet gilla och ev citeringar/svar på det man postar i snacktrådarna som avgör om vissa känner sig inkluderade eller exkluderade?

Själv tänker jag mig att i just snacktrådarna är det rätt oväsentligt med gillanden/svar på vad än man skriver, eftersom det som postas oftast är mer av ett konstaterande än något annat. Kanske har jag missat något som inte hänger i dessa speciellt mycket och därmed inte hör till det där "ni-gänget" eller för den delen till det där "andra-gänget" som det snackas om.

Summa summarum så har aldrig antalet reaktioner, eller bristen på desamma fått mig att känna mig ovälkommen i snacktrådarna. Jag kikar in och konstaterar vad än jag nu gör och sen är det liksom bra med det.

Känns som att det läggs väldigt mycket vikt vid att man "ska" få många reaktioner på det man skriver för att känna sig välkommen :confused:

Att man inte kommer överens med alla är en helt annan sak och låter man det diktera om man skriver i en snacktråd eller inte, så är det ju ens eget val. Finns folk här inne som får mitt blodtryck att skjuta i höjden bara jag ser nicket liksom, men precis som i den riktiga världen så lägger jag ingen energi på såna och låter mig inte heller dras in i någon diskussion med dem om de hugger på något jag postat. De får sköta sitt, så sköter jag mitt, för man måste faktiskt inte nappa på alla krokar, som slängs ut åt ens eget håll.
 
Känns som att det läggs väldigt mycket vikt vid att man "ska" få många reaktioner på det man skriver för att känna sig välkommen :confused:
Jag tror inte många räknar gillande, men om man försöker delta och inte får ett enda svar eller gillande så känner man sig utanför. Det kan förmodligen jämföras med att sätt sig vid mat/kaffebordet och ingen så mycket som noterar att man är närvarande.

Sen vet jag inte om det är så.
 
Som jag förstår det så hänger det alltså på antalet gilla och ev citeringar/svar på det man postar i snacktrådarna som avgör om vissa känner sig inkluderade eller
exkluderade?

Jag tycker det verkar ha väldigt lite med att göra huruvida användare känner sig inkluderade. I alla fall om jag läser vad några av dessa potentiellt exkluderade säger, och inte vad gänget i tråden gissar.
 
Det blir ju så i skrift och det var också därför jag använde mig av ord som upplever och tolka; det är en process som görs olika mellan olika individer med skiftande resultat. Jag såg det inlägg som du refererar till (dock inte i sitt ursprungliga sammanhang) och tycker inte heller att det bär på personliga påhopp.

/All text nedan är inte riktad till någon specifik användare.

Jag upplever personligen att jag skulle behöva vara så mycket mer hårdhudad för att initiera diskussioner här än vad jag är. I mitt huvud krävs det att jag inte på något sätt visar mig sårbar genom att inte ha full koll, att kanske förbise begrepp eller perspektiv som andra diskussionsparter anser (ofta med all rätt :bow:!) vara relevanta. Jag upplever ibland då jag läser inlägg att en explorativ referensram och att vilja fylla på med kunskap om ett specifikt ämne blir lite utlämnande och läskigt, eftersom att det blottar ens kunskapsluckor.

Jag startar inte trådar eftersom jag är en av dem som är ängslig för att tråden kommer utvecklas i en sådan riktning att den eventuella frågeställningen inte blir diskussionens huvudpunkt utan istället får stå åt sidan för diskussioner om mina egna eventuella kunskapsbrister, brister som lett till att jag ställer frågor som kanske, enligt andra användare, inte ens anses värda att diskutera i slutänden. Det är inte trevligt att konfronteras med sin egna kunskapsbrist även om det måste göras, men det blir, för mig, ännu mer genant om den okunskapen kommenteras på ett sätt som får mig att känna mig dum för att jag ens formulerade frågeställningen. Det ger samma känsla som att sitta på universitetet och ventilera en text eller få sin uppsats granskad medans opponenten syrligt konstaterar vad man begått för misstag; opponenten kan ha hur rätt som helst i sin konstruktiva kritik, men som respondent känner man att det finns noll och ingen välvilja emot mig, bara ett behov av att dra fram bristerna i ljuset. En bra opponent kan ha hur skilda åsikter som helst men ändå framstå som engagerad, intresserad och respektfull; på Buke har jag ofta sett anvämdare som genom sitt språkbruk fått mig att känna att de läst en trådstart, suckat, himlat med ögonen och klivit in i den mästrande rollen. Det är inte ett brott mot forumreglerna eftersom att ingen säger "Gud, hur jäkla idiotisk är du som inte förstår att det är såhär?!" rakt ut, men det är sådana attityder jag upplever när jag tvingas tolka texten samtidigt som man inte riktigt vill fråga om det är vad de menar. :D Är jag rädd för skilda åsikter? Nej, om alla tyckte samma hade vi inte behövt ett diskussionsforum. Blir jag illa till mods när det känns som att vissa användare ger sig in i diskussioner med en attityd som känns mästrande, disrespektfull och egentligen rätt ointresserad? Ja, faktist. Är det en överreaktion så är det väl så.

Att, som @MiniLi skriver, användare känt sig exkluderade från "Vad gör vi?"-tråden är definitivt en ögonöppnare för mig eftersom att det är den tråd jag hoppat in i fram och tillbaka kravlöst för att vara på buke utan att riskera att bli föremål för tråkiga attityder. Det är verkligen tråkigt att höra att många upplever det så och jag skall försöka se på tråden mer utifrån och se om jag kan göra något för att få användare att känna sig sedda och intressanta. Jag hade gärna velat ha större insikt om varför användare känner sig exkluderade och hur det kan bli bättre! När jag har sett inlägg från de som varit emot den typen av trådar innan så har det stått omotiverat och jag har blivit fundersam över vad som är fel med tråden (eller dess användare). Jag är uppriktigt förvånad över att flera upplever exkludering, men det är också nyttigt att få veta och skall inte viftas bort. Jag hoppas även att de som upplever att de inte riktigt vill/vågar diskutera på forumet inte heller viftas bort som en grupp användare som enbart överreagerar/vill agera i skyddad verkstad, utan att det finns bakomliggande faktorer till varför de inte vill stå som TS.

Jag ber om ursäkt om detta låter som århundradets svammel, men det är fasen svårt att förklara. :o


Och har ar en orsak att jag inte gillar att debitera har pa Buke. Jag har 9 timmars tidsskillnad och kommer sa langt efter att debatter och diskussioner ofta har fortsatt och utvecklats pa ett satt som gor att mina eventuella inlagg kommer i otakt.
Jag ville bara tacka @Monimaker for ett inlagg som tydligt beskriver hur jag ser pa Buke och diskussioner har ... plus det faktum att "drevet" redan passerat under natten medan jag sovit sa det har hant att det ar ett storre antal ifragasattande inlagg utan egentliga fragor om varfor/vad jag sagt, bara papekanden i den mastrande ton @Monimaker talar om.
 
Det har väl redan skrivits en mängd gånger att det inte är det som är det viktiga utan ett antal olika saker.

Det skrivs om att folk inte känner sig sedda, inkluderade, välkomna och rent krasst vad mer än just bristen på reaktioner på det man postar ger den känslan? Jag tror det är den största anledningen till att en del känner sig utanför, just bristen på respons, även om en det också kan finnas fler delar.
 
Hur gick den här tråden som handlar om att trådämnen döljs i evighetstrådar till att det är synd om folk som INTE hänger i dom trådarna/ inte känner sig välkomna?

Tycker det är en rätt naturlig följd av att vissa vill ha chatt-trådarna ifred, oavsett innehåll och en grupp tycker att det är bättre med diskussionstrådar. Då blir en grupp försvar för att man vill hålla allt i chatt-trådarna medan den andra tycker det är ointressant att hänga där (av flera skäl) bl a därför att man inte känner sig välkommen.
 
Jag är för utbrytningar mer ämnesstyrda trådar. Helt ointresserad av allmänt prat om inget med folk jag inte känner och hinner verkligen inte läsa ikapp allt för att hitta det som intresserar mig.

Men alla dessa evighetstrådar dominerar verkligen flödet och barn är värst där icke chattrådar ibland inte ens finns på förstasidan...

Diskussionsforum och inte chattforum är buke i mina ögon och jag tycker det är mycket positivt att begränsa och bryta ut ämnen det gör buke betydligt mer levande för fler än gruppen som håller igång en intern konversation
 
Hur gick den här tråden som handlar om att trådämnen döljs i evighetstrådar till att det är synd om folk som INTE hänger i dom trådarna/ inte känner sig välkomna?

Just det där med att stämningen i trådarna inte är på topp enligt alla (och därför ska vi tydligen raljeras emot?) verkar vara något som många hakar upp sig på istället för huvudproblemet som är att potentiellt intressanta diskussioner försvinner i massan av snackinlägg, och som var anledningen till att moderatorerna började bryta ut trådar från första början.
 
Jag är för utbrytningar mer ämnesstyrda trådar. Helt ointresserad av allmänt prat om inget med folk jag inte känner och hinner verkligen inte läsa ikapp allt för att hitta det dom intresserar mig.

Men alla dessa evighetstrådar dominerar verkligen flödet och barn är värst där icke chattrådar ibland inte ens finns på förstasidan...

Diskussionsforum och inte chattforum är buke i mina ögon och jag tycker det är mycket positivt att begränsa och bryta ut ämnen det gör buke betydligt mer levande för fler än gruppen som håller igång en intern konversation

Vill sväva ut lite mer och säga att t ex tråd om skohorn i provrum mycket väl i min värld kan utvecklas till övrig önskvärd utrustning i provrum, utan att bli off topic s a s. Men när intressanta ämnen döljs i 2000+ inlägg och en varken kan eller vill följa dessa chatt-trådar - då blir det ju trist att missa en massa på ett DISKUSSIONSFORUM för att diskussionerna försiggår i chattform.
 
Det började med att flera tyckte att det var tråkigt att trådämnen döljs i evighetstrådarna. Gunnar och moderatorer tyckte detsamma uppenbarligen. Trådarna bröts ut. Det orsakar diskussioner om att man inte vill diskutera utanför evighetstrådarna då man känner sig elakt behandlad.
NU diskuterar vi varför några inte vill vara I evighetstrådarna???
 
Antalet användare som inte vill hänga i evighetstrådar av ingen anledning alls utan hänga på ett diskussionsforum med intressanta ämnen torde väl vara mångdubbelt fler än de som vill mysprata och av myspratarna så måste det väl vara ändå färre som känner sig i behov av en skyddande atmosfär i en evighetstråd.

Eller är alla i evighetstrådarna rädda för "dom elaka"? Det är ett stort problem i så fall.
 
Jag gissar att det har att göra med de hårda tongångarna från folk från just Vgv-tråden. Från början uppfattade jag diskussionen som rätt generell, men i och med att det var en del från Vgv som blev väldigt upprörda gled fokus över på den tråden. Jag har inte sett att t. ex. mattråden eller dejtingtråden sågat forum och meningsmotståndare på ett sätt som varit ens i närheten av vad Vgv-folket gör.

Jag förstår absolut att det kan vara obehagligt när någon mot sin vilja står som TS i ett känsligt ämne, men de flesta utbrutna trådar jag sett kan knappast betraktas som känsliga.

Och hur kan du veta vad som ar kansligt for nagon annan? Om nu anvandare sagt att de ansett att amnen som blivit utbrutna ar kansliga, vem har tolkningsforetrade vad de "har ratt" att kanna?

Jag skrev att jag var förvånad över att användare upplevde exkludering i chatt-tråden, men att det är bra och önskvärt att få veta detta och hur exkluderingen tar sig uttryck (att få ökad insikt), samt att jag måste bli bättre på att granska tråden ur ett utanför-perspektiv för att bidra till att användare skall känna sig sedda och intressanta – välkomna – i tråden.

Jag har förstått att @Shaggy har negativa erfarenheter av chatt-trådar då denne inte upplever sig ha blivit sedd, samt att känslan har sin grund i att användarna som är frekvent återkommande i chatt-tråden upplevs vilja skriva med enbart vänner och slippa inblandning från andra. Men i många fall upplever jag att känslan av exkludering i chatt-tråden är något av en abstraktion, särskilt när till exempel @em-pirre motsätter sig förklaringsmodellen (vilket jag inte kritiserar över huvud taget) att upplevelsen av exkludering beror på bristen i form av återkoppling i form av kommentarer och likes utan snarare på en familjär jargong. Det är säkerligen svårt för de som befinner sig i jargongen att observera denna utifrån, men hur skall dessa kunna bli mer inkluderande och bryta jargongen om de inte ens får fråga hur de kan göra det bättre utan att det upplevs som en ”peta i öppet sår”– attityd med målsättningen att förminska eller vifta bort andras upplevelser? Om man inte får säga ”Du säger att du inte känner dig sedd, hur kan jag se till att du känner dig sedd och uppmärksammad?” Om det inte har att göra med faktiskt feedback i form av att bli besvarad, antingen genom likes eller kommentarer, vad innebär det då att se någon? Är upplevelsen av att bli sedd densamma för alla medlemmar?

Det är flertalet användare som skrivit självutlämnande kring hur de upplevt chatt-tråden som en trygg zon eftersom att de upplever att de blir dumförklarade, känner sig otrygga och känner av en onödigt hård behandling på forumet generellt som får dem att må dåligt. Dessa känslor verkar, som en kommentar på din fråga om huruvida användares självutlämnande inlägg kring upplevd exkludering inte räknas, definitivt inte vara nog utan det är, vilket många har uppmanat till, ”bara att rapportera”. Deras upplevelser blir ju efterlysta med krav på motivering och specifikation gång på gång, men för andra användare räcker det med att uppleva, känna och förklara.

Svaret på frågan om huruvida medlemmars skrivna förklaringar och upplevelser gills eller inte är mitt svar att självklart! Klart att de är giltiga, genom dialog har de enorm förbättringspotential. En fråga som jag ställer är dock huruvida det enbart är dessa användares (de som inte känner sig välkomna i chatt-tråden) upplevda exkludering som är att anse som betydelsefull i sammanhanget? Är det bara deras känslor av att inte känna sig välkommen som skapar ett behov av förändring, eller är det så att alla användare skall kunna känna sig välkomna överallt? Just nu känns det betydligt mer som det förstnämnda.

Ater ett inlagg som jag mycket starkt haller med om.
 
Det började med att flera tyckte att det var tråkigt att trådämnen döljs i evighetstrådarna. Gunnar och moderatorer tyckte detsamma uppenbarligen. Trådarna bröts ut. Det orsakar diskussioner om att man inte vill diskutera utanför evighetstrådarna då man känner sig elakt behandlad.
NU diskuterar vi varför några inte vill vara I evighetstrådarna???

Är detta verkligen ett problem? Eller är det kanske t o m bra att ventilera detta i DENNA tråden och inte i alla andra där det kan småpysa? Här är det lättare att bemöta i samlat ämne.
 
Antalet användare som inte vill hänga i evighetstrådar av ingen anledning alls utan hänga på ett diskussionsforum med intressanta ämnen torde väl vara mångdubbelt fler än de som vill mysprata och av myspratarna så måste det väl vara ändå färre som känner sig i behov av en skyddande atmosfär i en evighetstråd.

Eller är alla i evighetstrådarna rädda för "dom elaka"? Det är ett stort problem i så fall.

Går det inte att enas om och föreslå för @Gunnar att det finns möjlighet att behålla chatt-trådar mot att aktiva i dessa tänker på tonen och framförallt tar eget ansvar för att diskussionsämnen ska avhandlas i egna trådar?
 
Går det inte att enas om och föreslå för @Gunnar att det finns möjlighet att behålla chatt-trådar mot att aktiva i dessa tänker på tonen och framförallt tar eget ansvar för att diskussionsämnen ska avhandlas i egna trådar?
Det är ju det jag har föreslagit genom hela detta debacle.
Är det sen så att trådinvånarna inte tar sitt ansvar så får det väl diskuteras vad som görs då. Men jag undrar om någon på barnforumet ens märkt av denna diskussion. Det ser då inte ut så i trådarna.

Hur ska det gås tillväga om att upplysa om att det inte är ok att ha diskussioner om specifika träningsmetoder i årgångstrådarna på häst eller knipövningar i "vi som fick barn 1978" tråden?
 
Som jag förstår det så hänger det alltså på antalet gilla och ev citeringar/svar på det man postar i snacktrådarna som avgör om vissa känner sig inkluderade eller exkluderade?
[...]
Summa summarum så har aldrig antalet reaktioner, eller bristen på desamma fått mig att känna mig ovälkommen i snacktrådarna. Jag kikar in och konstaterar vad än jag nu gör och sen är det liksom bra med det.

Känns som att det läggs väldigt mycket vikt vid att man "ska" få många reaktioner på det man skriver för att känna sig välkommen :confused:
[...]
Det rör sig inte om antalet gillanden osv utan om samma sak som om du kommer till ditt nya jobb/ din nya skola och ingen säger hej eller ens tittar på dig. När du sedan på fikarasten försöker delta i samtalet så ignoreras du och det du säger totalt. Samtidigt pågår ett gemytligt samtal mellan övriga i fikarummet.
Skulle du känna dig välkommen i det sammanhanget? Jag gör det inte vare sig i skolan, på jobbet eller på nätet.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag väljer att skriva det här inlägget här, då jag trots allt är lite "halvanonym" här. I alla fall så till vida att jag inte är öppen...
2 3 4
Svar
69
· Visningar
7 229
Senast: Blyger
·
Hästmänniskan Hej, Jag vet att det finns många trådar om detta men av de som jag hittat är det många inaktiva och jag önskar verkligen stöd just nu...
Svar
10
· Visningar
2 911
Relationer Jag vet inte vart tråden hör hemma, den spretar mot flera ämnen. Moderator kan flytta den om det blivit helt galet. Jag måste...
2
Svar
28
· Visningar
9 128
Senast: lundsbo
·
Skola & Jobb hej. funderar lite jobbrelaterat o vill kolla med er bukare fall ni har några kloka inputs ☺️. är situationen jag varit sjukskriven...
Svar
6
· Visningar
1 822
Senast: vtok
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp