Inte bara nätdejting

[tigerflicka]

Reggade mig på hp i början av veckan och funderar redan på att ge upp det. Jag tror liksom inte att någon skulle kunna tycka om mig för den jag är, snygg är jag inte heller enligt mig själv. Tror man måste vara hyfsat säker på sig själv för att lyckas.

Jag tror att det finns nån för alla, det tar bara olika lång tid att hitta denna någon.
Bara man inte börjar ge upp på saker man anser är viktiga, för att det är bättre att ha någon än ingen alls.

 

[grodan21]

Jag tror att det finns nån för alla, det tar bara olika lång tid att hitta denna någon.
Bara man inte börjar ge upp på saker man anser är viktiga, för att det är bättre att ha någon än ingen alls.

Det tror jag med att det finns! Men jag tror också att man måste tycka om sig själv för att hitta rätt, för hur skall någon kunna tycka om mig, när jag inte tycker om mig själv?

 

[Red_Chili]

Nyfiken här.
Hur lång tid brukar det i snitt ta för er att hitta rätt i djungeln av alla dejter?

Har själv börjat överväga att börja nätdejta, men vet inte om jag vill göra det än, är väl rädd att något ska gå fel (men vad vet jag inte). Ska gå till psykolog nästa år och tänkte väl att det kanske var bättre att vänta tills efter det eller under det?

Själv tänker jag att det är klokt att börja leta efter någon dejt när man känner sig bekväm med sig själv och inte känner behov av psykolog. Jag tror nämligen det är lätt att attrahera fel typ av personer för den som mentalt inte mår bra och i värsta fall kan det göra att personen mår ännu sämre.

 

[tigerflicka]

Det tror jag med att det finns! Men jag tror också att man måste tycka om sig själv för att hitta rätt, för hur skall någon kunna tycka om mig, när jag inte tycker om mig själv?

Iaf tycka om sig själv tillräckligt mycket.
Slutar man döma sig själv mkt hårdare än man dömer personer i sin omgivning tror jag man är ett bra steg på vägen.

 

[prallan]

Själv tänker jag att det är klokt att börja leta efter någon dejt när man känner sig bekväm med sig själv och inte känner behov av psykolog. Jag tror nämligen det är lätt att attrahera fel typ av personer för den som mentalt inte mår bra och i värsta fall kan det göra att personen mår ännu sämre.

Precis min tanke!

 

[Raderad medlem 6459]

@tigerflicka Nej men fy vilken trist dejt. Han kanske var nervös eller nåt. Oavsett -full förståelse för att du inte vill träffa honom igen. Tack för uppdateringen i alla fall .

 

[tott]

Det tror jag med att det finns! Men jag tror också att man måste tycka om sig själv för att hitta rätt, för hur skall någon kunna tycka om mig, när jag inte tycker om mig själv?

Om man inte tycker om sig själv ska man nog satsa på sig själv först. Gå till nån form av terapeut och få hjälp!

 

[Bubbla]

Och jag var på dejt igår som inte heller kändes helt rätt. Apropå allmänbildning så var det inte hans starka kort direkt. Jag hade det ju iofs på känn från vår mailkonversation men tänkte att jag skulle vara lite öppensinnad.

Han var väldigt trevlig i övrigt, såg bra ut (även om han inte var helt min typ) erkände att han var sjukt nervös inför hela grejen och att det här var första dejten efter hans separation. Tyvärr får jag väl säga, så följde jag efter en promenad med till hans lägenhet på te och film, och jag tror att han därför nu har intrycket att jag är intresserad av mer vilket jag inte är. Jag är så dålig på att säga sånt.

 

[Migo]

Jag ser den här diskussionen som att den handlar en del om [varning för hård ton och känsloladdade ord ] att offra saker för att göra tvåsamhet (enligt mallen).

Folk i tråden säger "men om vi vill bo ihop?". Att vilja bo ihop med sin partner är uppenbarligen normalt och förväntat. Tydligen kan den viljan stå över "allting" annat. Till och med det åtagande man har valt genom att skaffa ett djur. Med tanke på kärleksrelationer tendens att inte alltid vara så beständiga över tid (jämför med en katts förväntade livslängd) så ser jag det som väldigt kortsiktigt att fokusera på samboskapet så. Att släppa viktiga saker i ens liv (som ett djur) för att ordna sitt liv så att ett samboskap kan upprättas tyder ju på att man värderar samboskapet/tvåsamheten väldigt högt.

Jag kan bara hålla med. För mig finns det inte på världskartan att "offra" relationen med mina hundar för något så flyktigt som en parrelation. Hundarna har inget val här i livet, det är mitt ansvar att se till att deras tillvaro är optimal. Dessutom vet jag att relationen med dem är i allra högsta grad livslång och varaktig. Människor däremot är ju lögnaktiga svin som man helst vill ha på avstånd när man väl kommit ur förälskelsefasen! (Med viss humor bakom. Men inte bara)

 

[stjarnhimmel]

Det vill ni va?
Tja, först och främst verkar han vara väldigt oallmänbildad, som i att han antagligen aldrig tittar på nyheterna eller bryr sig om vad som händer utanför hans lilla värld. När jag sa att jag inte gillar hockey suckade han lite och såg ut att tänka ungefär "jaha, vad ska vi prata om då?". Han verkar inte ha några ambitioner att tala om. Han plockade upp mobilen ett antal gånger och tittade på den.
Hade inte så stor lust att berätta så mkt om mig själv, så han fick stå för större delen av pratet, vilket han inte hade något emot. Han pratade på utan att ställa motfrågor.

Jag säger inte att nåt av det är fel, men fel för just mig. Särskilt allmänbildning tycker jag är både viktigt och attraktivt.

Ånej.. Inte bara att han bara kan prata om hockey... Han tyckte det var tråkigt att du inte var intresserad.
Allmänbildning och samhällsintresse är viktigt för mig också...

 

[tigerflicka]

Och jag var på dejt igår som inte heller kändes helt rätt. Apropå allmänbildning så var det inte hans starka kort direkt. Jag hade det ju iofs på känn från vår mailkonversation men tänkte att jag skulle vara lite öppensinnad.

Han var väldigt trevlig i övrigt, såg bra ut (även om han inte var helt min typ) erkände att han var sjukt nervös inför hela grejen och att det här var första dejten efter hans separation. Tyvärr får jag väl säga, så följde jag efter en promenad med till hans lägenhet på te och film, och jag tror att han därför nu har intrycket att jag är intresserad av mer vilket jag inte är. Jag är så dålig på att säga sånt.

Det kanske blir bättre om ni ses en gång till när han inte är så nervös? Eller ja, mer allmänbildad blir han kanske inte men det kanske blir en bättre känsla. Om han var trevlig i övrigt..

 

[tigerflicka]

Ånej.. Inte bara att han bara kan prata om hockey... Han tyckte det var tråkigt att du inte var intresserad.
Allmänbildning och samhällsintresse är viktigt för mig också...

Han pratade en hel del om hockey ändå... Och eftersom jag inte kände att jag hade så mkt jag ville prata om fick han hållas.
Fick ett meddelande innan om hur trevligt han tyckte det varit igår...

 

[grodan21]

Om man inte tycker om sig själv ska man nog satsa på sig själv först. Gå till nån form av terapeut och få hjälp!

Jag har funderat på det, men utbudet här där jag bor verkar var urkasst. Och vet inte när jag ska hinna med det, då jag jobbar kontorstider.

 

[Bubbla]

Det kanske blir bättre om ni ses en gång till när han inte är så nervös? Eller ja, mer allmänbildad blir han kanske inte men det kanske blir en bättre känsla. Om han var trevlig i övrigt..

Alltså, det var så jag tänkte när jag gick därifrån. Men ju mer jag tänker så nej, kombinationen av att han inte var helt min typ utseendemässigt och dessutom sprack rätt rejält bildningsmässigt. Jag vill gärna vara öppensinnad, men ibland går det bara inte.

 

[tigerflicka]

Alltså, det var så jag tänkte när jag gick därifrån. Men ju mer jag tänker så nej, kombinationen av att han inte var helt min typ utseendemässigt och dessutom sprack rätt rejält bildningsmässigt. Jag vill gärna vara öppensinnad, men ibland går det bara inte.

Jag förstår dig! (försökte bara låta lite peppande! )
Ingen mening om det känns halvbra.

 

[Lovisaleonora]

Men jag tror också att man måste tycka om sig själv för att hitta rätt, för hur skall någon kunna tycka om mig, när jag inte tycker om mig själv?

Så himla klokt, och så viktigt. En annan sida av samma mynt är att verkligen känna sig själv. Annars är det svårt att presentera sig på ett rättvist sätt och då blir det ju också svårt att hitta någon som gillar den jag verkligen är.

Och det är också lätt att falla till föga och förändra sig för att bli den som någon annan letar efter. För att hitta någon som vill vara med mig. Med låg självkänsla och kasst -förtroende är det ju oerhört mycket lättare att hamna fel, lägga tid och energi på fel relation och sedan känna sig ännu kassare och mer värdelös när jag kommer ut på andra sidan ett kraschat förhållande. Och i backspegeln kan det då vara svårt att se att det faktiskt aldrig fanns en riktig chans att få det att funka från början.

 

[stjarnhimmel]

Han pratade en hel del om hockey ändå... Och eftersom jag inte kände att jag hade så mkt jag ville prata om fick han hållas.
Fick ett meddelande innan om hur trevligt han tyckte det varit igår...

Ja han kanske gillar att hålla monologer.

 

[Bubbla]

Jag förstår dig! (försökte bara låta lite peppande! )
Ingen mening om det känns halvbra.

Jag försökte med samma grej själv ju peppa att jodå, det kan funka. Fast näh, halvbra kan jag vara utan.

 

[tott]

Jag har funderat på det, men utbudet här där jag bor verkar var urkasst. Och vet inte när jag ska hinna med det, då jag jobbar kontorstider.

Med all säkerhet finns det någon som tar emot utanför kontorstider också. Allt löser sig!
Tycker jag har sett att det finns nät-terapier också, och det kan ju vara ett alternativ. Fundera vidare och googla, tycker jag. Heja heja!

 

[TheRedLightning]

Ibland går det fort och ibland känns det som man aldrig hittar någon som matchar.

Jag tycker du kan börja lite smått redan innan om du vill och känner dig redo. Du är ju medveten om din "problematik" och det är mer än många andra. Så jag ser ingen nackdel som sådan. Är man en ovan dejtare kan det också ta lite tid innan man inser vad man är ute efter.

Jo det är väl förvisso sant, har aldrig dejtat innan så vet ingenting. Vet knappt hur man ska presentera sig för att det ska bli bra osv.
I mitt fall tror jag att det kommer ta tid, för det brukar ta tid innan jag vågar börja lita på folk, har en del tråkiga erfarenheter i bagaget som gör att jag har svårt att lita på folk och är aningens skeptisk och försiktigt, speciellt när det gäller nätet.
Men ser det inte som någon nackdel att det kommer ta tid,det är nog bra att skynda långsamt.