Bingo!Sen försöker jag att inte heller vara dömande, men min erfarenhet säger mig att de konversationer som inleds med totalt meningslösa saker som läget, hej, vad är du för filur, du är söt, inte leder någonstans.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Bingo!Sen försöker jag att inte heller vara dömande, men min erfarenhet säger mig att de konversationer som inleds med totalt meningslösa saker som läget, hej, vad är du för filur, du är söt, inte leder någonstans.
Det jobbigaste är de som börjar mailet med;
Vem är du?
Vad är du för en filur?
Kan de inte läsa min profiltext?
Jag tänker lika. Vill ha någon jag kan åka till på typ en timme.Majoriteten verkar inte läsa profiltexten. Jag talar klart och tydligt om att jag inte är intresserad av folk som inte bor i Stockholms området. Trots det envisas män från hela landet maila. Och när jag säger att jag tycker att avståndet är ett hinder så får jag oftast till svar "Men jag är flyttbar"...!?
Hur tänker man då?? Tror dom att jag ska svara: "Jamendåså!! Flytta in till mig, vetja!"
Överhuvudtaget verkar väldigt många ignorera svårigheten med att kunna lära känna varandra och det trots att man i princip bor grannar. Hur lyckas man med 50 mils avstånd eller mer?
Eller så är det jag som gör ett problem av det....
En kille tyckte han skulle hälsa på mig hemma hos mig. Han kunde sova i min soffa...Jag tänker lika. Vill ha någon jag kan åka till på typ en timme.
Annars blir det så stor grej när man ska ses. Ska man ses kanske en helg i månaden?
Okej. Ja det är ju just det att dom har så bråttom. Jag vill först veta om jag iaf är lite intresserad av att fortsätta prata, då kanske det kan vara ett alternativ.Det är väl lättare att prata där. Kik är som att smsa, fast gratis och man behöver inte lämna ut nummer. Då behöver man inte heller logga in på dejtingsidan varje gång, utan kan fortsätta prata när man är "on the go" så att säga.Fast ja, har man bara sagt hej är det lite väl tidigt för att fråga sånt tycker jag.
Hög igenkänningsfaktor. Jag vågar inte skriva allt jag kan reta mig på för jag inser att jag bara kommer låta bitter.
Men det där med att skriva igen innan personen svarat, kan möjligen vara ok någon enstaka gång.. Men jag har ex. en kille på Hp som har skickat dubbelt så många mejl som mig (10 vs. 20), som mest skickade han 4 stycken i rad när jag inte svarade. Flera bara för att tala om att han tycker att jag är söt och trevlig. Inser att människor är olika men jag tycker sånt är obehagligt.
Sen försöker jag att inte heller vara dömande, men min erfarenhet säger mig att de konversationer som inleds med totalt meningslösa saker som läget, hej, vad är du för filur, du är söt, inte leder någonstans.
Angående kik. Jag har haft det, insett att det inte passar mig och tänker inte skaffa det igen. Tacka vet jag Skype som man åtminstone kan logga ut ifrån. Jag har ingen önskat att okända människor alltid ska ha möjlighet att nå mig, hela upplägget på kik gör mig bara stressad.
För många år sen så dejtade jag en som bodde 70 mil bort. Han bodde på hotell när han kom upp. En fantastiskt fin man men det klickade aldrig.Majoriteten verkar inte läsa profiltexten. Jag talar klart och tydligt om att jag inte är intresserad av folk som inte bor i Stockholms området. Trots det envisas män från hela landet maila. Och när jag säger att jag tycker att avståndet är ett hinder så får jag oftast till svar "Men jag är flyttbar"...!?
Hur tänker man då?? Tror dom att jag ska svara: "Jamendåså!! Flytta in till mig, vetja!"
Överhuvudtaget verkar väldigt många ignorera svårigheten med att kunna lära känna varandra och det trots att man i princip bor grannar. Hur lyckas man med 50 mils avstånd eller mer?
Eller så är det jag som gör ett problem av det....
Nu fick jag ett "Hur kan du som är så vacker vara singel?"
För det första jag är inte vacker och för det andra så kanske jag har en jävlig personlighet.
![]()
För många år sen så dejtade jag en som bodde 70 mil bort. Han bodde på hotell när han kom upp. En fantastiskt fin man men det klickade aldrig.
Jag tror på att det kan gå. För att jag vill tro på att det kan gå men det är nog jäkligt svårt.
Nu fick jag ett "Hur kan du som är så vacker vara singel?"
![]()
Dejta innan man blir sambo är för fegisar.Majoriteten verkar inte läsa profiltexten. Jag talar klart och tydligt om att jag inte är intresserad av folk som inte bor i Stockholms området. Trots det envisas män från hela landet maila. Och när jag säger att jag tycker att avståndet är ett hinder så får jag oftast till svar "Men jag är flyttbar"...!?
Hur tänker man då?? Tror dom att jag ska svara: "Jamendåså!! Flytta in till mig, vetja!"
Överhuvudtaget verkar väldigt många ignorera svårigheten med att kunna lära känna varandra och det trots att man i princip bor grannar. Hur lyckas man med 50 mils avstånd eller mer?
Eller så är det jag som gör ett problem av det....
Man svarar: För att jag lider av grova ticks och kraftiga svettningar.....Den har jag också fått några gånger...och hört irl också många gånger. Ja? Vad svarar man på en sån? Avskyr frågan!!
"För att det bara blir en dejt då man råkar vara den galne yxmördaren.""Hur kan du som är så vacker vara singel?"
Ja. För egentligen så betyder den: "Vad är det för fel på dig?"Den har jag också fått några gånger...och hört irl också många gånger. Ja? Vad svarar man på en sån? Avskyr frågan!!
Nu fick jag ett "Hur kan du som är så vacker vara singel?"
![]()
Den ska jag använda."Jag har inte träffat någon som förtjänar mig."![]()
Fjärde dejten ikväll och det känns lite skumt, men det kanske ligger hos mig...
Hur som helst, hon var på väg att bli förkyld så hon skulle inte dricka och ta en tidig hemgång då hon var hårdbokad under morgondagen. Var inte riktigt vad jag hade hoppats på. Samtidigt så är det ju ingen som tvingar henne att dejta mig så vi får väl hoppas att det var så enkelt.
Jaha så har jag inte träffat de 2 (H och M) på över 2 veckor... Och jag har inte hört av mej till nån av dom sen i fredags...
Inte ett pip från de heller... Och som sagt det har ju vart si och så med kommunikationen (från bägge) så jag biter i det sura äpplet och inser att de inte är så intresserade...
Orkar däremot inte dejta just nu... Ska ta en hel del egentid nu... Och se när jag orkar igen...
Gotland kommer tillbaka i början på oktober... Pratar om att äntligen ses... Men just nu kan inte ens han få mej på "dejthumör" men som sagt några veckor kvar till dess...
Så här gick de väl som de brukar... Inte alls![]()