Hur skulle du hantera en partner som regelbundet tog droger? (utbruten Dejtingtråden 33)

[jeennnnyy]

Om ni skulle inse att er dejt/partner/sambo tar droger regelbundet, vad hade ni gjort då?

Hade inte kunnat leva med det! Av typ 1000 anledningar, men bland annat på grund av olagligt. Alla former av droger (även stor/frekvent konsumtion av alkohol) känns så främmande i mitt liv.

 

[nowayout]

För min del hade man gärna fått kriminalisera alkohol också. Det är SÅ mycket brottslighet och elände som sker i alkoholens och drogernas spår. Hur många misshandelsfall, inbrott, våldtäkter, rån, mord och trafikolyckor hade vi undvikit? För att inte tala om alla trasiga barn och övriga familjemedlemmar som också blir följden. Allt detta bara för att några vill ha lite kul på helgen eller festen. Är det verkligen värt det?

 

[lingonben]

Illegala droger går fetbort pga samhällspåverkan som handeln innebär. Det skjuts här i stan då och då, och jag är rädd att nån jag känner ska råka hamna i skottlinjen av ren slump och otur. Att dejta eller ha ett förhållande med nån som bidrar till att hålla handeln igång, om än ett litet bidrag - hell no!

 

[Sassy]

Jag står åt alla möjliga håll i frågan. Ska jag själv ut och dansa föredrar jag helt klart en fest där alkohol inte är substansen som brukas. På en "vanlig" klubb går jag aldrig ut, eftersom folk som druckit beter sig så fruktansvärt illa åt.

De i bekantskapskretsen som tillhör de där rekreationsbrukarna har gjort det under många år (vissa sedan 70-talet), men ingen av dem verkar ha några problem med att hålla det till någon helg i månaden max. Samtidigt ser jag hur många som helst som anses bete sig helt normalt i samhällets ögon men enligt mig är på en slippery slope med alkohol.

Ser man till samhällseffekter är det helt klart ett tungt argument för att låta bli som läget är nu, men även för att faktiskt förändra lagstiftning på en del punkter.

Att inte vilja ha med någon brottslighet att göra alls är ju något som var och en får värdera för sig själv, men ur rent moralisk synvinkel har jag bra mycket svårare för alla som drar förbi skolor i långt över 30 km/h än för den som röker då och då.

Om man inte vill ha farliga substanser hemma finns det för mig som kemiutbildad en lång lista av riktigt farliga grejer som "alla" har hemma, medan jag gissar att den som förvarar några gram inte direkt har det liggande bredvid det verkligen livsfarliga diskmedlet? Och hur ställer man sig då till läkemedel, som också ofta är farliga i fel händer?

Hela argumentationen blir liksom väldigt skev och osaklig om man blandar argument högt och lågt. Det låter väldigt mycket som att vara "rädd för dödsknarkarna" och det sättet att argumentera leder ju inte till något konstruktivt alls.

Kontentan av det hela är att jag inte skulle vara intresserad av att träffa någon med någon form av missbruk (been there...) men en viss nivå av bruk av (i Sverige) illegala substanser skulle inte få mig att backa för det.

Handeln med droger är dock riktigt osexig, och jag vill definitivt inte hamna nära någon som är involverad i den brottsligheten.

På andra änden av skalan skulle jag även utesluta potentiella partners som inte vill att jag regelbundet är ute på ställen där det brukas en del droger, och inte heller någon som ogillar mitt intresse för alkoholhaltiga drycker. Det skulle bli svårt att jämka det med en vinsamlare utan att göra två olyckliga.

 

[Ramona]

De i bekantskapskretsen som tillhör de där rekreationsbrukarna har gjort det under många år (vissa sedan 70-talet), men ingen av dem verkar ha några problem med att hålla det till någon helg i månaden max. Samtidigt ser jag hur många som helst som anses bete sig helt normalt i samhällets ögon men enligt mig är på en slippery slope med alkohol.

Jo, men de som inte klarade av att hålla det till någon helg i månaden är ju heller inte en del utav din umgängeskrets. De sållar ju bort sig själva rätt så snabbt när pengarna inte räcker till någonting annat och livet bara går ut på droger. Så att ha argumentet att det går att ha ett bruk av droger är rätt så korkat, för det håller inte hela vägen.

Skillnaden mellan en person som är alkoholiserad och en som tex är en regelrätt tjackis eller heroinist är att alkoholmissbruket klarar man av att betala för med ett heltidsjobb. En heroinist använder droger för ca 500:- var fjärde timme dygnet runt. Det innebär ca 3.000:-/dygnet året runt. Det drar man inte runt på ett vanligt heltidsjobb om man har hyra och andra omkostnader i livet. Det innebär att den personen måste få in pengar på annat sätt. Och de sätten är inget vi vill ha i samhället för det innebär prostitution, rån, inbrott och annat otrevligt.

 

[Sassy]

Jo, men de som inte klarade av att hålla det till någon helg i månaden är ju heller inte en del utav din umgängeskrets. De sållar ju bort sig själva rätt så snabbt när pengarna inte räcker till någonting annat och livet bara går ut på droger. Så att ha argumentet att det går att ha ett bruk av droger är rätt så korkat, för det håller inte hela vägen.

Skillnaden mellan en person som är alkoholiserad och en som tex är en regelrätt tjackis eller heroinist är att alkoholmissbruket klarar man av att betala för med ett heltidsjobb. En heroinist använder droger för ca 500:- var fjärde timme dygnet runt. Det innebär ca 3.000:-/dygnet året runt. Det drar man inte runt på ett vanligt heltidsjobb om man har hyra och andra omkostnader i livet. Det innebär att den personen måste få in pengar på annat sätt. Och de sätten är inget vi vill ha i samhället för det innebär prostitution, rån, inbrott och annat otrevligt.

Något OT, men givetvis är det så att man har olika syn om det är heroinister man har som modell, och inte någon som drar en lina någon gång i månaden. Det jag tycker blir omöjligt att argumentera med är att "allt droganvändande är missbruk" och leder till en väg där man till sist sitter på gatan. Bevisligen är det ju inte sant. Det är en risk, absolut, precis som att även mina trevliga champagner skulle kunna leda till alkoholism.

Väldigt många är också bara intresserade av en syratripp när de dansar då och då, och har inte minsta intresse för att någonsin testa tex opiater. Samtidigt som vi har en sjukvård som tämligen frikostigt skriver ut benzo. Däri tycker jag att skevheten ligger.

Jag kan inte ta någon på allvar som på riktigt tycker att det är i lagligheten som beroenderisken ligger. Vi borde diskutera substanser utifrån andra aspekter än lagligt/icke lagligt om det faktiskt är en substans "farlighet" för brukaren och den direkta omgivningen som är frågan. Skrämselpropaganda leder enbart till att de som faktiskt borde fundera lite slår ifrån sig helt.

 

[Septicemia]

Jag vill inte leva med en person som missbrukar vare sig alkohol eller illegala droger. Dessutom skulle jag vara alldeles för orolig över vad partnern fick i sig om hen partyknarkade då och då, så även den sortens bruk är en deal breaker för mig. Samma gäller personer som dricker sig till en karatefylla eller två i månaden men har ett ordnat liv i övrigt.

Just oron över att riskbruk ska övergå till missbruk, oavsett substans, hade ätit upp mig. Jag orkar inte med sånt i en kärleksrelation helt enkelt.

Med det sagt så skulle jag inte lämna min sambo på studs om det uppdagades att hen hade problem av något slag. Det känns oerhört avlägset men vem vet vad som kan hända? Då hoppas jag att hen söker hjälp och att jag har vett att lämna om så inte är fallet.

 

[Ramona]

Något OT, men givetvis är det så att man har olika syn om det är heroinister man har som modell, och inte någon som drar en lina någon gång i månaden. Det jag tycker blir omöjligt att argumentera med är att "allt droganvändande är missbruk" och leder till en väg där man till sist sitter på gatan. Bevisligen är det ju inte sant. Det är en risk, absolut, precis som att även mina trevliga champagner skulle kunna leda till alkoholism.

Poängen är inte att allt droganvändande leder till missbruk, utan i de fall där det faktiskt leder till missbruk så är samhällskostnaden generellt betydligt större än för någon som är alkoholiserad.

Såklart blir inte alla blir missbrukare, men det är betydligt större risk att bli missbrukare på tex amfetamin, än på alkohol. Och det är betydligt svårare att ta sig ur. Finns mängder med människor som lyckats sluta dricka alkohol, röka tobak etc utan hjälp. Men det är enormt få drogmissbrukare (oavsett drog) som klarar av att sluta på egen hand.

Att någon tar ecstacy när de är på rave är ju egentligen inget samhällsproblem, mer än att själva försäljningen bidrar till skjutningar mm. Men på ett rave är människor i en lite skyddad miljö där andra människor vet riskerna, tar hand om sina vänner etc. Såklart det beror på drogen om man väljer att avsluta eller inte inleda ett förhållande med en person som använder droger, men alla har vi olika erfarenheter och olika krav på våra liv. Jag som jobbar med missbrukare ser ju baksidan av drogerna. Jag hade valt bort en kille som använde substanser på rave, just för att han går över den där magiska gränsen. Han kanske är supergullig, men jag vill ha en mer drogkonservativ kille eftersom jag har den erfarenheten jag har.

 

[nullo-modo]

Vet inte om någon följt utredningen och rättegången kring försäljning och användandet av koks i Göteborg under våren?
Jag var med och utredde (allt är dömt och klart, så det är offentliga handlingar) och blev sjutton mörkrädd över alla vanliga människor som partyknarkade lite, trots att de hade barn hemma osv.
Körde bil påtända med barn i bilen, inte såg några bekymmer med att de drog ett par linor på helgen osv.
Men det är ju också till stor pga den enorma efterfrågan som de jävla gängkrigen fortsätter.

Var det i våras telefonen i Onsala dök upp med nummer till langare?

 

[Cherarriduracell]

Nä som sagt det handlar inte BARA om olagligheten utan att jag inte vill leva med den oron. Man vet inte exakt vad man stoppar i sig och vad det leder till denna gång och man bidrar till gängvåldet genom att nyttja deras tjänster.

Jag behöver mer trygghet än så i mitt liv.

 

[Ramona]

Var det i våras telefonen i Onsala dök upp med nummer till langare?

Onsala? Var det inte på Hisingen?

 

[Sleepan]

Var det i våras telefonen i Onsala dök upp med nummer till langare?

Ingen aning om det var någon sådan telefon med i utredningen.
Men detta är iaf en stor utredning med 80 köpare som fått hembesök efteråt, alternativt tagna på "bar gärning". Plus flera hundra som är identifierade som köpare. Vet inte om någon var från Onsala.

 

[Sleepan]

Onsala? Var det inte på Hisingen?

Säljarna är från Hisingen, men köpare från hela Västra Götaland/Halland.

 

[Voeux]

Jag vill inte leva med en person som missbrukar vare sig alkohol eller illegala droger. Dessutom skulle jag vara alldeles för orolig över vad partnern fick i sig om hen partyknarkade då och då, så även den sortens bruk är en deal breaker för mig. Samma gäller personer som dricker sig till en karatefylla eller två i månaden men har ett ordnat liv i övrigt.

Just oron över att riskbruk ska övergå till missbruk, oavsett substans, hade ätit upp mig. Jag orkar inte med sånt i en kärleksrelation helt enkelt.

Med det sagt så skulle jag inte lämna min sambo på studs om det uppdagades att hen hade problem av något slag. Det känns oerhört avlägset men vem vet vad som kan hända? Då hoppas jag att hen söker hjälp och att jag har vett att lämna om så inte är fallet.

Håller med det där om oron om vad en får i sig. När jag själv festade mycket kunde jag ibland ha svårt att tacka nej när jag redan var berusad av alkohol, även om jag tyckte att droger i sig var förkastligt så sänkte alkoholen omdömet en del. Så jag tackade ja till kokain då och då, och min bedömning var att det var en rätt städad drog, tills den dagen det jag fick helt enkelt inte var kokain utan något betydligt värre. Man vet aldrig vad man får och du ska tillbaks bra många led för att någon faktiskt ska veta vad det är där i. Det var definitivt början på slutet för mig. Jag är rädd om mitt liv.

 

[Diabetikern]

Beror på hur involverade vi är. Bara dejtat så hade jag gått vidare. Sambo så hade hen fått visa söka hjälp. och tagit det därifrån.

Hade hen inte velat ändra sitt beroende så hade jag lämnat. Jag hade inte klarat av att stå och titta på när den jag älskar blir så dålig. Been there done that got the T-shirt

Inte igen

 

[Septicemia]

Håller med det där om oron om vad en får i sig. När jag själv festade mycket kunde jag ibland ha svårt att tacka nej när jag redan var berusad av alkohol, även om jag tyckte att droger i sig var förkastligt så sänkte alkoholen omdömet en del. Så jag tackade ja till kokain då och då, och min bedömning var att det var en rätt städad drog, tills den dagen det jag fick helt enkelt inte var kokain utan något betydligt värre. Man vet aldrig vad man får och du ska tillbaks bra många led för att någon faktiskt ska veta vad det är där i. Det var definitivt början på slutet för mig. Jag är rädd om mitt liv.

Exakt så. Min erfarenhet är samma som din, den dagen det går snett så är det omöjligt att veta hur utgången blir.

Jag förstår verkligen att det är lätt hänt att testa och vilja fortsätta när själva ruset känns fantastiskt (oavsett drog) men att tro att du som konsument har någon slags kontroll när det rör sig om svartköpta varor är bara att lura sig själv. Det är liksom sitt liv en sätter på spel, varje gång.

 

[Buzzter]

Om ni skulle inse att er dejt/partner/sambo tar droger regelbundet, vad hade ni gjort då?

Det går fetbort. Helt ointresserad av folk generellt med beroendeproblematik vad det än gäller, spel, alkohol, träning, tobak…ta tag i ditt liv liksom.

 

[Badger]

Om ni skulle inse att er dejt/partner/sambo tar droger regelbundet, vad hade ni gjort då?

Det går helt bort. Slut direkt.

(jag lutar också lite åt @Buzzter s håll, hela den grejen med överdrivet någonting är inte riktigt min grej.)

 

[Breaktown]

Om ni skulle inse att er dejt/partner/sambo tar droger regelbundet, vad hade ni gjort då?

Rent generellt och principiellt så hade jag aldrig varit tillsammans med något som tar droger. Jag hade aldrig varit tillsammans med något som röker eller snusar heller så droger finns liksom inte på världskartan.

Om jag skulle inse att min make, som jag dels varit tillsammans med i 18 år, och dels har en liknande inställning som mig till diverse "berusningsmedel", skulle ha hamnat i ett drogmissbruk, så skulle jag utgått från att det var något annat som var problemet egentligen och gjort allt vad jag kunnat för att hjälpa honom. Om det sen visade sig att detta var något han valt och ville fortsätta med, då hade jag inte fortsatt tillsammans.

 

[Badger]

Tack för utförligt svar. Nej, det som skaver för mig är hur mycket mänskligt lidande och dödavi mot bättre vetande kan acceptera.

Jag känner att samhället skulle kunna bli mycket bättre om kriminalitet baserad på missbrukande och drogförsäljning försvann. Men det är ingen enkel fix.

Själv har jag aldrig vare sig rökt, injicerat eller har några planer på att göra oavsett hur lagligt det skulle vara.

Och jag vill att tröskeln att söka vård ska vara låg för de som har problem med droger, oavsett val av sort.

Jag har inte helt bestämt mig för var jag satt ned mina pinnar när det gäller laglighet och hur man tar hand om personer som använder droger. Tex sprutbytarprogram och sådant. Lutar väl kanske också åt mer omhändertagande, samtidigt som jag nog hamnat på sidan om att jag nog inte vill legalisera.

Men jag är ju helt säker på vad jag inte vill ha i mitt eget liv. Och där ligger cannabis väldigt högt på listan över vad jag inte tex skulle vilja att någon som helst ung släkting använde oavsett hur lagligt det vore. Stor påverkan på unga växande hjärnor, tråkigt att inte ha all möjlig kapacitet som vuxen sedan.

Alkohol likadant, lagligt visst, men skulle jag vilja ha en man som "festade" varje fredag/lördag, nope. En som dricker en för mig normalmängd är precis lagom

(Jag är precis så liberal att jag inte blir moralpaniskt upprörd om jag stöter på någon som röker på, just då eller har gjort tidigare, vilket typ knappt hänt trots att jag vuxit upp i studentstad. Men det fungerar väldigt bra för mig att inte ha några som helst överfestartendenser i bekantskapskretsen.)