Hur länge vågar man vänta?

[Raderad medlem 19815]

Jag håller med dig och läste ditt inlägg. Men tryckte inte gilla för jag vet inte om klassperspektivet, det kanske är så. Forskning har svept förbi lite och det låter kanske inte fel. Men inga egna erfarenheter från perspektivet. Kanske är alla våra vänner för lika/samma klass hela bunten. Samtliga har tagit ut tid och verkar kämpa för att bli/vara jämställda i föräldrarollen och barnens liv. Kanske med varierande resultat, men samtliga män betedde sig som fullvärdiga föräldrar när de hade bebis. Dvs ingen som såg dem skulle kunnat tvivla om att de kunde och hade bebisen själva, att bebisen hade två föräldrar och visste om det. (och jag skulle inte tvekat att låta dem passa vår någon timma heller för den delen.)

Här finns statistik från Socialstyrelsen:

http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikefteramne/amning

Mödrar med lång utbildning och mödrar födda i utomeuropeiska länder ammar dock i högre utsträckning under barnets första halvår än mödrar med kort utbildning och mödrar födda i Europa.

Och i rapporten nedan

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-10-24

står bland annat:

• Ju högre utbildning ju högre amningsfrekvens.

• Ju högre inkomst ju högre amningsfrekvens.

 

[mandalaki]

Fast de par i min närhet som delat på matningen är inte mer jämställda än gemen man. Mamman har tagit den största delen av föräldraledigheten och är den som vabbar mest. Det är även hon som gått ner i arbetstid. Fast de har delat på matningen från början.

Ja? Det är väl ingen som sagt att delad matning automatiskt ger jämställdhet. Det är det motsatta som diskuteras - alltså att amning blir ett jämställdhetshinder om man inte aktivt arbetar för att det inte ska bli det.

 

[Badger]

Här finns statistik från Socialstyrelsen:

http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikefteramne/amning

Mödrar med lång utbildning och mödrar födda i utomeuropeiska länder ammar dock i högre utsträckning under barnets första halvår än mödrar med kort utbildning och mödrar födda i Europa.

Och i rapporten nedan

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-10-24

står bland annat:

• Ju högre utbildning ju högre amningsfrekvens.

• Ju högre inkomst ju högre amningsfrekvens.

Jo men hänger utbildningen även ihop med jämställdhet? Det tror jag kanske iofs att jag också sett någonstans. (Hög utbildningsnivå har bekantskapskretsen. Så då är de kanske en enhetlig grupp.)

 

[Raderad medlem 19815]

Jo men hänger utbildningen även ihop med jämställdhet? Det tror jag kanske iofs att jag också sett någonstans. (Hög utbildningsnivå har bekantskapskretsen. Så då är de kanske en enhetlig grupp.)

Utan att googla så tänker jag vara helt crazy och svara JA på din fråga.

 

[Badger]

Utan att googla så tänker jag vara helt crazy och svara JA på din fråga.

joo jag är nog bara feg.

 

[Raderad medlem 19815]

joo jag är nog bara feg.

Eller så är det jag som är crazy.

 

[Tora]

Ja? Det är väl ingen som sagt att delad matning automatiskt ger jämställdhet. Det är det motsatta som diskuteras - alltså att amning blir ett jämställdhetshinder om man inte aktivt arbetar för att det inte ska bli det.

Fast har någon skrivit att flaskmatning skulle vara ett problem för jämställdheten?
Vad flaskmatning löser är att båda kan mata men det medför inte ökad jämställdhet i sig.

Däremot tror många att dom är (mer) jämställda bara för att båda kan mata.

 

[AraSlei]

Ja? Det är väl ingen som sagt att delad matning automatiskt ger jämställdhet. Det är det motsatta som diskuteras - alltså att amning blir ett jämställdhetshinder om man inte aktivt arbetar för att det inte ska bli det.

Precis.

Vad är det med amning som gör förhållandet mer jämställt än om man delar på matningen, om man vänder på diskussionen.

 

[inverterad]

Jo men hänger utbildningen även ihop med jämställdhet? Det tror jag kanske iofs att jag också sett någonstans. (Hög utbildningsnivå har bekantskapskretsen. Så då är de kanske en enhetlig grupp.)

Det är klart att det finns ett klassperspektiv. Men. Nu är det ju inte de mest ojämställda paren vi diskuterar. Alltså på nivån "min man hjälper till hemma och är barnvakt ibland". Vi pratar om medvetna par som ställer högre krav på sin relation än så. Mer jämställd betyder inte helt jämställd. I strävan efter ett jämställt förhållande fortsätter jag att hävda att amning är ett potentiellt hinder som en behöver hantera och kompensera för på olika sätt. Det är ju rimligt att anta att med hög utbildning och högre grad av jämställdhet kommer också högre nivå av medvetenhet och reflektion vilket gör att amningen går att kombinera med jämställdhet. Det kommer bara inte automatiskt.

 

[Hyacinth]

Ja och där återigen har du problemet. Det är inte amningen i sig utan vilken du och din partner har för inställning till hur det är att vara förälder.

När jag frågade min man hur mycket han ville vara föräldraledig så var hans svar "Halva tiden. Minst. Vad trodde du?".

Men det är inte bara tiden, det är ansvaret, det övergripande, vem barnet ropar på först om båda är hemma, vem som har koll på kläder, mat, gympapåsar och kompisar, relationen och hur man ser till att alla är nöjda i relationen, hur man bemöter omgivningen osv. Det är 743463467 små aspekter som påverkar mig och vårt förhållande.
Jag upplever att vi aldrig varit så jämställda med barn som nu när jag är mer eller sängliggande och gör ingenting. Först då syns ALLT jag gör i vanliga fall.

 

[Pontevecchio]

Jag skrev att jag är glad att jag fick barn när vi fick och inte så sent som jag "tänkte" först. Öm tå?

Läs ditt inlägg igen, det var inte så du skrev.

 

[Tora]

Precis.

Vad är det med amning som gör förhållandet mer jämställt än om man delar på matningen, om man vänder på diskussionen.

Men nu har väl ingen påstått att amning skulle göra ett förhållande mer jämnställt. Däremot behöver inte amningen leda till ojämställdhet. Utan den viktigaste faktorn är partners inställning. Hur man matar är i det stora hela rätt så oviktigt.

Nu är det så att bortsett från föräldrarna så finns det i alla fall minst en tredje part och det är bebisen och de kan ha väldigt starka åsikter om hur saker och ting skall vara. Tex för oss var det bara med ettan som det fungerat oproblematiskt att mata med flaska. Fyran var ett helt år gammal innan hon accepterade flaskan.

 

[Tora]

Men det är inte bara tiden, det är ansvaret, det övergripande, vem barnet ropar på först om båda är hemma, vem som har koll på kläder, mat, gympapåsar och kompisar, relationen och hur man ser till att alla är nöjda i relationen, hur man bemöter omgivningen osv. Det är 743463467 små aspekter som påverkar mig och vårt förhållande.
Jag upplever att vi aldrig varit så jämställda med barn som nu när jag är mer eller sängliggande och gör ingenting. Först då syns ALLT jag gör i vanliga fall.

Ja men visst är det vanligt att det är så. Har jag påstått något annat? Men att ha inställningen att självklart skall jag vara hemma halva tiden minst säger ändå en del om vad för inställning till hur man vill vara som förälder. Och att båda är hemma lika mycket med barnet tror jag gör väldigt mycket.

Jag har tex hela tiden skrivit att matningen i det stora hela är rätt så betydelselöst just för det finns andra saker som spelar bra mycket större roll.

 

[Badger]

Det är klart att det finns ett klassperspektiv. Men. Nu är det ju inte de mest ojämställda paren vi diskuterar. Alltså på nivån "min man hjälper till hemma och är barnvakt ibland". Vi pratar om medvetna par som ställer högre krav på sin relation än så. Mer jämställd betyder inte helt jämställd. I strävan efter ett jämställt förhållande fortsätter jag att hävda att amning är ett potentiellt hinder som en behöver hantera och kompensera för på olika sätt. Det är ju rimligt att anta att med hög utbildning och högre grad av jämställdhet kommer också högre nivå av medvetenhet och reflektion vilket gör att amningen går att kombinera med jämställdhet. Det kommer bara inte automatiskt.

Aha, jo det var poängen med resonemanget, från Discurs. Att det inte bara kan vara amningen som är problemet eftersom gruppen som ammar mest även är mest jämställd då tydligen.

Dvs ja man kan då trots amning anstränga sig för att bli jämställda (så mycket som möjligt) även under den perioden.

Det verkar ju himla tråkigt att undvika amning av bara den orsaken om man i övrigt vill amma. Eftersom många då lyckas hålla ojämställdheten stången under perioden. Med ansträngning och om man tänker på det. Eller så kan man såklart välja att inte amma. Vilket som.

Mitt lilla bidrag var att jag har visst sett barn som ammats som inte haft pappaaversion och jag har sett flaskmatade barn som varit mammiga. (ok jag har inte sett såå många extremmammiga barn, så det var det där flaskmatade då.

 

[Lena Furberg]

Jag tycker personligen att det vore alldeles förfärligt om kvinnor skulle sluta amma sina bebisar (om de egentligen VILL amma, vill säga!) enbart för att de och männen inte ska halka in i ett ojämlikt tillstånd som, får man väl för det mesta utgå ifrån, beror på att männen släpper sitt ansvar. Det vore verkligen sorgligt! Snacka om att slänga ut barnet med badvattnet. Problemet MÅSTE gå att lösa utan att de kvinnor som verkligen vill amma, ska tvingas avstå från sin önskan. (HUR vet jag inte.... Suck.)

 

[BernT]

Läs ditt inlägg igen, det var inte så du skrev.

"Hade nog inte orkat det om jag var 10 år äldre." Skrev jag.

Hade nog inte orkat det om JAG var 10 år äldre. Ska jag highlighta JAG mer så att du förstår?

 

[AraSlei]

Men nu har väl ingen påstått att amning skulle göra ett förhållande mer jämnställt. Däremot behöver inte amningen leda till ojämställdhet. Utan den viktigaste faktorn är partners inställning. Hur man matar är i det stora hela rätt så oviktigt.

Nu är det så att bortsett från föräldrarna så finns det i alla fall minst en tredje part och det är bebisen och de kan ha väldigt starka åsikter om hur saker och ting skall vara. Tex för oss är det bara med ettan som det fungerat oproblematiskt att mata med flaska. Fyran var ett helt år gammal innan hon accepterade flaskan.

Nej, ingen har dirket påstått det, däremot får påståendet att stödmatning kan göra det mer jämställt lite mothugg.
Jag tänker att matningen är en väldigt viktig del i början av bebisens liv eftersom det är en så stor del. Om mamman då tar 100% av den delen till barnet kan börja med smakportioner och annat så är det ju inte så konstigt om barnet blir mera knutet till mamman än om pappan också hade fått ta del av matningen.
Absolut är partnerns inställning viktig - men även mammans.

Spontant känner jag att om bebis tar flaskan och är nöjd med det så ger det bättre förutsättningar för att båda ska bli primärföräldrar från start.

 

[Hyacinth]

Ja men visst är det vanligt att det är så. Har jag påstått något annat?
Jag har tex hela tiden skrivit att matningen i det stora hela är rätt så betydelselöst just för det finns andra saker som spelar bra mycket större roll.

Men man börjar där, sen är det lätt som tusan att man bara fortsätter i samma hjulspår.
Mitt mål just nu är att försöka kombinera amning och flaska. Sen får vi se hur det blir.
Men jag personligen släpper hellre amning än ett förhållande jag mår bra i, så viktig är absolut inte amningen. Vi är inte jämställda enligt min definition (jag tjänar exempelvis dubbelt så mycket) men vi försöker. Jag vill inte backa som jag kände att det blev med första barnet trots goda intentioner och partnern vill vara ännu delaktigare.

 

[Pontevecchio]

"Hade nog inte orkat det om jag var 10 år äldre." Skrev jag.

Hade nog inte orkat det om JAG var 10 år äldre. Ska jag highlighta JAG mer så att du förstår?

Ok, vad bra att du inser att det gäller endast dig.

 

[BernT]

Ok, vad bra att du inser att det gäller endast dig.

Ja jag har ingen insikt i andras ork. Inte du heller. Jag skrev att jag nog inte orkat det om tio år eftersom jag inte vet. Nog för att det är rent spekulativt. Visste inte att man var tvungen att skriva en disclaimer här att när man skriver om sig själv så gäller det en själv och inte alla andra miljarder på planeten.