Jag har själv adhd-c och har bott hemifrån sen jag var 19 så
Men att vara 19 och ta hand om sig själv är ju en enorm skillnad på att vara 14 och ha hand om syskon.
Jag ser inget konstigt i det alls. Naturligtvis beror det på var man bor och om det finns någon vuxen som kan ha tillsyn då och då, men som fjortonåring bör man definitivt klara sig ett par dagar ensam om inte mer. Om det sedan inte går på grund av bristande omdöme som innebär fester och liknande, det är en annan sak, men barnvakt till en tonåring....njäää.
Själv är jag glad över att jag slapp följa med på tråkiga husvagnssemestrar som tonåring och kunde spendera tiden med hästarna istället.
Säger som jag sa ovan, att vara tonåring och ta hand om sig själv är en sak. Det är ett jäkla ansvar att ta hand om barn även för en vuxen, att vara 14 och ta hand om barn är en annan femma. Jag fick ta väldigt mycket ansvar för min lillasyster när jag växte upp och hade nog dött om de tvingat mig ta henne en hel helg utan att ha någon vuxen där (grannen hade jag inte vågat störa, när ska man ringa dem, om det brinner..?). Ändå hade jag utan problem kunnat sköta mig själv tidigt. Det är väldigt olika saker tycker jag. Och vis av egen erfarenhet kommer jag aldrig i livet lägga på min son för mkt ansvar för ett ev yngre syskon. Barn är de vuxnas ansvar tills de kan ta hand om sig själva! Hjälpa till är en sak. Att ha ansvaret en hel helg är en helt annan, imho.
För att du som ansvarsfull förälder inte lämnar en 10-åring alls! Och för att de 2 äldre syskonen inte ska behöva ta det ansvar som det är att ha en 10-åring. Och för att oavsett vilka funktionshinder du har som förälder så ser du till barnen först o dina egna behov sist.
Precis så!