Hur länge kan dessa personer vara ensamma hemma?

[Badger]

de har inte varit ensamma förut. och äldsta dottern slarvar med medicineringen. detta leder ofta till konflikt mellan barnen då hon tar till våld om hon blir frusterad.

Det måste nästan vara svårare för en 14 åring att ha auktoritet över en 12 åring som är betydligt större, äldre och starkare än han själv än över en 12 åring som är yngre och kanske i samma storlek/mindre. Det kan vara rent psykologiskt också gissningsvis?

Och å andra sidan kanske det kan vara svårt för en 17 åring att böja sig för en 14 årings auktoritet även om hen vet att 14 åringen är den som har ansvaret. Vilken 12 åring har egentligen rakt av insikt i att hen inte har stor förmåga att ta ansvar.

(Nu gissar jag på vad du skrivit om mentala åldrar. Bortser från diagnoser. Min erfarenhet av diagnoser är väldigt begränsad (bortsett från en man med adhd, men han är totalt ansvarstagande och var pålitlig även som liten så tja.)

 

[Jadzia]

Så generellt, lämna tre barn i mentela åldrarna 14,12 och 10 ensamma 2-3 nätter för att föräldern ska på Finlandskryssning tycker ni kan vara ok?

Det beror helt på barnen. Om barnen är trygga med varandra, kapabla och helt okej med det....varför inte?

 

[prallan]

Det beror helt på barnen. Om barnen är trygga med varandra, kapabla och helt okej med det....varför inte?

Nu frågade jag @Görel ang vad Soc tycker.
Men jag tycker inte som du.

 

[Jadzia]

Nu frågade jag @Görel ang vad Soc tycker.
Men jag tycker inte som du.

Och jag frågar då, varför inte?

 

[Badger]

Jag ser inget konstigt i det alls. Naturligtvis beror det på var man bor och om det finns någon vuxen som kan ha tillsyn då och då, men som fjortonåring bör man definitivt klara sig ett par dagar ensam om inte mer. Om det sedan inte går på grund av bristande omdöme som innebär fester och liknande, det är en annan sak, men barnvakt till en tonåring....njäää.

Själv är jag glad över att jag slapp följa med på tråkiga husvagnssemestrar som tonåring och kunde spendera tiden med hästarna istället.

Då lämnade de dig inte ensam under skolterminen då viktigt skolarbete och annat kunde bli lidande i alla fall.

Att som 14 åring skulle kunna klara sig ett par dagar håller jag med om (även om jag inte fick det under skolveckan). Men ett par dagar är inte tre veckor. Faktum är att tre veckor är 21 dagar och ett par dagar är typ en till två nätter. tex åker lördag och kommer hem söndag.

Men jag gissar att under sommaren kan skadan begränsa sig till hemmets inredning om det blir fest och möjligen vitaminbrist pga nudlar. Jag skulle aldrig någonsin göra det dock och jag skulle definitivt reagera väldigt förvånat om någon vän lämnade barn hemma i tre veckor och åkte husvagn.

 

[MM]

Alltså, personer inom spektrumet har ju helt individuella förutsättningar. Jag själv flyttade hemifrån när jag var 16. Min son kommer aldrig kunna vara själv oavsett ålder men tösen hoppas jag verkligen kunna sköta sig själv i tonåren. Inte två veckor själv men absolut en helg. Det hade inte jag några svårigheter med. Jag var själv en vecka när jag var 15 och mamma med småsyskon reste bort.
Jag skulle dock aldrig lämna tösen att ta hand om sin bror ens en timma. Det är alldeles för mycket ansvar!

 

[Jadzia]

Då lämnade de dig inte ensam under skolterminen då viktigt skolarbete och annat kunde bli lidande i alla fall.

Att som 14 åring skulle kunna klara sig ett par dagar håller jag med om (även om jag inte fick det under skolveckan). Men ett par dagar är inte tre veckor. Faktum är att tre veckor är 21 dagar och ett par dagar är typ en till två nätter.

Men jag gissar att under sommaren kan skadan begränsa sig till hemmets inredning om det blir fest och möjligen vitaminbrist pga nudlar. Jag skulle aldrig någonsin göra det dock och jag skulle definitivt reagera väldigt förvånat om någon vän lämnade barn hemma i tre veckor och åkte husvagn.

Det var inte helt ovanligt då jag växte upp att man fick välja själv från 13-14 år om man ville följa med på semestrar. Det är inte helt ovanligt bland de föräldrar jag känner idag heller. En och annan får även ta ansvar för sig själv någon vardag till och från på grund av att föräldrarna reser i jobbet. Jag skulle nog tycka det vore total overkill att sätta in barnvakt åt en tonåring bara för att föräldern ska på jobb en natt eller två.

 

[Novali01]

Det beror helt på barnen. Om barnen är trygga med varandra, kapabla och helt okej med det....varför inte?

För att du som ansvarsfull förälder inte lämnar en 10-åring alls! Och för att de 2 äldre syskonen inte ska behöva ta det ansvar som det är att ha en 10-åring. Och för att oavsett vilka funktionshinder du har som förälder så ser du till barnen först o dina egna behov sist.

 

[Novali01]

Det var inte helt ovanligt då jag växte upp att man fick välja själv från 13-14 år om man ville följa med på semestrar. Det är inte helt ovanligt bland de föräldrar jag känner idag heller. En och annan får även ta ansvar för sig själv någon vardag till och från på grund av att föräldrarna reser i jobbet. Jag skulle nog tycka det vore total overkill att sätta in barnvakt åt en tonåring bara för att föräldern ska på jobb en natt eller två.

Du har, i mina ögon, en väldigt ovanlig uppväxt. Jag skulle inte få för mig att lämna min blivande 14-åring själv mer än 1 natt, dvs jag är hemma på lördag dag, åker bort nån gång på dagen o återkommer söndag. Att lämna honom själv en vardag när han ska till skolan finns inte på kartan.

 

[Jadzia]

För att du som ansvarsfull förälder inte lämnar en 10-åring alls! Och för att de 2 äldre syskonen inte ska behöva ta det ansvar som det är att ha en 10-åring. Och för att oavsett vilka funktionshinder du har som förälder så ser du till barnen först o dina egna behov sist.

Alltså, en tioåring behöver knappast konstant övetvakning.

 

[Novali01]

Alltså, en tioåring behöver knappast konstant övetvakning.

??? En 10-åring behöver mat, någon som har koll på vad de gör, när de är ute och när de kommer hem. Jag brukar inte fälla såna här kommentarer men har du barn? Och isåfall i vilken ålder?

 

[prallan]

Och jag frågar då, varför inte?

För att det är för stort ansvar för en 14-åring att se till två syskon. Och för 10-åringen kan det kanske vara spännande första timmarna, men resterande 1,5 dygnen??
14 åringen själv, utan syskon, varför inte om den känner att den klarar det.

 

[Badger]

Det var inte helt ovanligt då jag växte upp att man fick välja själv från 13-14 år om man ville följa med på semestrar. Det är inte helt ovanligt bland de föräldrar jag känner idag heller. En och annan får även ta ansvar för sig själv någon vardag till och från på grund av att föräldrarna reser i jobbet. Jag skulle nog tycka det vore total overkill att sätta in barnvakt åt en tonåring bara för att föräldern ska på jobb en natt eller två.

Men du växlar hela tiden mellan vad jag tycker är helt rimligt. En 14 åring ensam en natt eller två. Jag fick tex på helgen men inte under veckan, men skulle klarat det under veckan också, tyckte jag. (fick bo hos kompis istället tex om det var en helt vecka, jätteirriterande). Var jag hemma ensam en helg ringde pappa flera gånger och kollade att allt var ok.

Där hamnar också en 14 åring ensam med sitt tioåriga småsyskon, två rejäla och ansvarstagande barn, en natt eller så. Inga viktiga mediciner inblandade, men kanske en granne.

Men om vi pratar en 14 åring med ansvar för ett mycket stort barn som inte är så ansvarstagande och behöver medicin varje dag, eller en 14 åring hemma ensam 3 veckor under sommaren så ja jag tycker det är konstigt.

Jag har ingen aning om jag är äldre än du är (troligtvis rent statistiskt enligt forumet) eller yngre men nope det var helt ovanligt när jag växte upp och helt ovanligt bland föräldrar jag känner. Faktiskt inte hört om någon 14 åring ensam hemma tre veckor (däremot känner jag en som vägrade vara hemma ensam en kväll ens, det är kanske udda åt andra hållet). Några dagar absolut men 21 är fler dagar än 2 och 21 dagar är inte ett par dagar. (inte orosanmälan konstigt såklart, men konstigt.).

 

[Scata]

Jag har haft stora våndor över anmälan.

Det ska du INTE ha!! Bra gjort att göra det som känns svårt, med barnens bästa i fokus Du har gjort helt rätt

Jag skulle (lite beroende på hur individerna är, jag vet ju inget om dessa barn) inte vilja att dom blev lämnade i mer än 4-5 timmar.
Kan dom för det första se om sina behov, t.ex mat och sömn? Om inte - så kan man inte lämna i mer än max "mellan måltiderna". Så ser jag på det.

 

[Badger]

Men du växlar hela tiden mellan vad jag tycker är helt rimligt. En 14 åring ensam en natt eller två. Jag fick tex på helgen men inte under veckan, men skulle klarat det under veckan också, tyckte jag. (fick bo hos kompis istället tex om det var en helt vecka, jätteirriterande). Var jag hemma ensam en helg ringde pappa flera gånger och kollade att allt var ok.

Där hamnar också en 14 åring ensam med sitt tioåriga småsyskon, två rejäla och ansvarstagande barn, en natt eller så. Inga viktiga mediciner inblandade, men kanske en granne.

Men om vi pratar en 14 åring med ansvar för ett mycket stort barn som inte är så ansvarstagande och behöver medicin varje dag, eller en 14 åring hemma ensam 3 veckor under sommaren så ja jag tycker det är konstigt.

Jag har ingen aning om jag är äldre än du är (troligtvis rent statistiskt enligt forumet) eller yngre men nope det var helt ovanligt när jag växte upp och helt ovanligt bland föräldrar jag känner. Faktiskt inte hört om någon 14 åring ensam hemma tre veckor (däremot känner jag en som vägrade vara hemma ensam en kväll ens, det är kanske udda åt andra hållet). Några dagar absolut men 21 är fler dagar än 2 och 21 dagar är inte ett par dagar. (inte orosanmälan konstigt såklart, men konstigt.).

Men sedan, om vi pratar om en 15 åring, en 16 åring, en 17 åring osv så tycker jag att de ska kunna vara hemma själva en vecka med skola, tror jag. Eller tre veckor en sommar. Eller när de är 16 flytta hemifrån. Har ju inte haft 15 åring och minns inte om mamma var borta någon vecka mitt i terminen just då. Men det händer väldigt mycket på ett år med barn ändå. (detta med ett undantag, om de riskerar förstöra huset behövs husvakt... om än inte barnvakt).

 

[Scata]

Alltså, en tioåring behöver knappast konstant övetvakning.

Öhhh - har du en 10-åring?
Jag har... och det är en helt "normal" 10-åring, utan diagnoser, men med hög energi, fart och fantasifylld, kreativ och nyfiken - och nej, inte konstant övervakning, men fixar inte att laga mat t.ex. Ännu mindre att sova ensam...

 

[Kattennizze]

Alltså, personer inom spektrumet har ju helt individuella förutsättningar. Jag själv flyttade hemifrån när jag var 16. Min son kommer aldrig kunna vara själv oavsett ålder men tösen hoppas jag verkligen kunna sköta sig själv i tonåren. Inte två veckor själv men absolut en helg. Det hade inte jag några svårigheter med. Jag var själv en vecka när jag var 15 och mamma med småsyskon reste bort.
Jag skulle dock aldrig lämna tösen att ta hand om sin bror ens en timma. Det är alldeles för mycket ansvar!

Precis. Barn och ungdomar med olika funkisvarianter har helt enkelt olika förutsättningar @Jadzia . Det är väl inte så svårt att förstå? Min snart 9-åring kan inte gå till skolan själv, han kan inte klä på sig, äta frukost, borsta tänderna, ta med sig läxboken utan att jag uppmuntrar honom hela tiden och ligger ett steg före hela tiden. Ändå kraschar det ofta och han blir fast i ett tvångsbeteende. Och då är det kört liksom. Likadant med hans syskon. Jag hoppas att de klarar sig själva som vuxna men är inte säker alls på det faktiskt. Därav att jag verkligen verkligen förstår @Tranan ! Jag hade blivit galen av oro om någon gjort så med mina barn.

 

[MM]

Precis. Barn och ungdomar med olika funkisvarianter har helt enkelt olika förutsättningar @Jadzia . Det är väl inte så svårt att förstå? Min snart 9-åring kan inte gå till skolan själv, han kan inte klä på sig, äta frukost, borsta tänderna, ta med sig läxboken utan att jag uppmuntrar honom hela tiden och ligger ett steg före hela tiden. Ändå kraschar det ofta och han blir fast i ett tvångsbeteende. Och då är det kört liksom. Likadant med hans syskon. Jag hoppas att de klarar sig själva som vuxna men är inte säker alls på det faktiskt. Därav att jag verkligen verkligen förstår @Tranan ! Jag hade blivit galen av oro om någon gjort så med mina barn.

Jamen precis.
Din 9-åring låter nästan som min 9-åring. Hon kan dock efter lite träning gå själv till skolbussen men behöver mycket stöttning och påpushning att komma till bordet när det är mat, ta sin medicin, klä på sig, gå på toa, fixa läxor m.m.
Hon kan även vara hemma själv i några timmar (har aldrig testat mer än 2-2 1/2). Hon har en egen telefon och meddelar alltid när hon kommer hem från skolan om jag inte är hemma och jag hör alltid av mig och checkar läget (när hon är själv är det oftast för att jag behöver gå på ett möte som inte kan ske på annan tid än just då, så jag åker inte till frisören eller fixar naglarna). Hon är en innesittare så hon sätter sig framför Tv:n..
Hon kan också utan bekymmer ta bussen till farmor efter skolan om vi kommit överens om det. Det är bara nästa hållplats med skolbussen så inte så avancerat.
Hon går i vanlig skola med extra insatser.

Sonen däremot som är 11 år behöver i princip en personlig assistent. Han behöver hjälp på toa, klä sig, borsta tänderna, duscha, dela maten (han äter med händerna mest ändå...), han åker taxi till skolan men ibland så får jag hämta honom efter skolan för det råkade vara fel märke på bilen, han går i särskild undervisningsgrupp och har en lärare hela tiden samt ett eget rum på skolan. Han har rätt nyligen börjat äta med dom andra eleverna på skolan annars har han alltid velat äta själv i sitt rum. Vi har bostadsanpassning med bla speciallås på dörrar och lås på fönstret i hans rum samt så byggs det plank nu på baksidan av huset då han är så rymningsbenägen. Farmor och farfar har honom aldrig en i taget utan vill alltid vara två då dom inte klarar av honom ensam. Han sov över hos sin faster för första gången i somras och hon bävade för hur det skulle gå men vi sa att behöver vi hämta honom mitt i natten så gör vi det. Ensam hemma? Aldrig i livet rent ut sagt.

Själv gick jag till dagis ensam när jag var 4 år. Var hemma 5+ timmar själv redan från 7 års ålder. Har alltid fått sköta mig själv. Inte den mest idealiska uppväxten men har ändå alltid varit självständig och kallats lillgammal sen jag var ca 2 år gammal. Däremot behöver jag stöd på andra vis i mitt liv.

Hade min make fått en knäpp i huvudet och lämnat barnen själva tillsammans och dragit på kryssning så hade han fått en stekpanna i huvudet typ.

Tösens huvuddiagnos är ADHD (tilläggsdiagnos autistiska drag och trotssyndrom) och sonens autism (tilläggsdiagnos ADHD). Själv har jag AS. (Och eftersom jag fick diagnosen innan dom bytte ut namnet så säger jag AS och inte autism nivå 1 )
För att tillägga så kan jag ju även gå ut med att jag utreds för ADHD sen i våras.
Och tänk, jag som enligt vissa inte borde lämnas ensam någon längre stund pga mina diagnoser kan utan problem ta hand om hela min familj med olika funktionsvarianter och mig själv

 

[Wellcraft]

Har själv asperger/adhd och har kunnat vara ensam sen sexårs då jag inte ville gå på frita så fick jag vara själv ett par timmar på eftermiddagarna.
Alltid varit ansvarsfull och självständig, samt mer mentalt mogen än jämnåriga.
Tidigt så började jag sköta mig själv, klä mig, tvätta mig, borsta tänderna etc.
Alltid cyklat själv till skolan utan problem, packat min egen väska, fixat mitt eget mellanmål osv.

Bara för att man har diagnos innebär inte det att man har problem med att ta hand om sig själv eller andra. Det varierar precis som hos folk utan diagnoser.

 

[Sonic76]

Eftersom det är @Tranan s barn det handlar vet han nog bäst huruvida de klarar att vara själva.
Att ta hand om sig själv kanske alla tre kan, men hålla sams och hjälpa varandra hade inte ens vi systrar fixat utan att vi har diagnoser som kan ställa till det.
Jag var ensam i en vecka när jag var femton på sommaren då jag inte ville lämna min häst.
Hade ju folk att ringa vid behov också. Nån syster kan ha varit hemma med men vi sågs nog inte så mycket.