För mig handlar en relation mer om känslor än om praktiska ting, för praktiska ting kan man göra någonting åt, men älskar man inte personen och har man inte känslan finns det liksom ingenting kvar att jobba på. Men så länge man älskar varandra och vill vara tillsammans, finns det hopp, om man är villig att kompromissa och se till så att relationen blir bra. Det finns ingen relation som bara flyter på utan att det blir några vägbulor under relationen. Det hör liksom till! Man måste jobba på alla relationer. Men är han inte villig, eller du inte villig, att jobba på det så är det ju ingen idé. Då är det lika bra att bara göra slut.Tack för bra tankar! Det flesta sakerna fanns nog där från början men har förstärkts med tiden och blivit svårare att bortse ifrån. Han har kompromissat delvis men håller fast vid några större punkter där det är svårt att kompromissa från min sida. Det rör till exempel vilken typ av mat vi äter och synsätt på vardagssysslor hemma, alltså ganska centrala delar i livet.
Och det är inte svårare än att man säger sanningen rakt ut. Det går inte att linda in så det låter eller känns bättre. Man får helt enkelt bara säga som det är, att man vill separera och sen fixa allt det praktiska.