Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Grålly

Trådstartare
Jag har två hästar hemma, en som jag haft i 4 år och en som jag haft sen januari i år. Samtidigt som vi köpte den nya i januari tog vi bort våran gamling som var i väldigt dåligt skick. Beslutet att ta bort henne var inte särskilt svårt att ta, och det var en enorm lättnad när hon väl var borta.

Nu har jag två friska hästar, en som jag haft sen hon var 7 - nu är hon 11, och en som är 20. Men jag kanske måste göra mig av med båda. Jag pluggar på annan ort och hästarna bor hemma hos mina föräldrar. Hästarna verkar trivas med livet trots att de inte får desto mer till motion, jag är hemma på helgerna och rider och pysslar. Det var dock inte menat att vara så här för alltid, jag har tänkt ta hästarna till min studieort om ungefär ett år.

Nu till problemet: Jag kommer inte överens med mina föräldrar. De tycker att jag har en attityd, att jag är sur, och så tar de varandras parti utan att jag får en syl i vädret. Min pappa skriker åt mig för att mamma berättat någonting om hur jag betett mig fel (trots att jag inte betett mig fel, hon kan säga åt honom att jag är sur trots att vi inte ens hunnit prata med varandra). Jag har försökt stå ut och ändra på mig, men nu finns det inget att ändra på. Han säger åt mig ungefär så här: "Jag vet inte vad du har för problem, men ta fan inte hem dem hit, lämna dem där borta".

Jag har inga problem. Jag mår bra och trivs med mitt liv. Jag räcker ändå inte till för dem. Jag vet inte vad som hänt med mina föräldrar. Jag har alltid sett upp till min pappa och han har varit en förebild, men nu vet jag inte vem han är längre. Min pappa skriker inte på mig. Min pappa är snäll och blir glad när jag kommer hem på helgerna. Den här mannen är inte min pappa. Jag läser en plugglinje, får bra betyg i kurser och på prov, och när jag kommer hem försöker jag göra allt jag kan - sköta hästarna, ploga osv., men de fortsätter gnälla. Har jag plogat snö i 2 timmar tycker de att jag kunnat göra det i 4. Jag klarar inte av det här. Jag har prestationsångest och känner mig dålig och värdelös. Nu säger min pappa att jag inte behöver komma hem på helgerna om jag ska vara "sån här". Jag vet inte vad han menar. Det är det första han säger till mig på hela helgen, för vi har inte träffat varandra. Jag kan inte prata med honom heller, han bara skriker och säger att jag gör fel, att jag är sur, att det är mitt fel att de blir sura.

Hästarna är enda anledningen till att jag kommer hem. Men nu vill jag inte komma hem längre, och då måste hästarna bort. Jag har lovat de vi köpte nya hästen av att det här ska bli hennes sista hem, så henne måste jag ta bort. Dessutom har hon flyttat en del i sitt liv och jag vill inte flytta henne mer. Den andra går inte att sälja, trots att hon bara är 11 och frisk. Hon gillar inte folk, gillar inte hundar, är i princip omöjlig att sko. Min hovslagare har känt mig och hästen i 4 år, och varit både min mentor, hovslagare och "ridlärare", och han håller med mig fullt. Hon går inte att sälja. Jaha, då är det bara att ta bort henne.

Men hur klarar man av det? En sjuk häst är en annan sak, men 2 friska hästar? Som dessutom är mina bästa vänner?

Mitt hjärta går sönder.
 
Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Kan du inte tidigarelägga flytten av hästarna till studieorten?
 
Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Jag har inte råd eller tid att ha dem.
 
Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Ska du verkligen ta bort två friska hästar pga att du tycker det är jobbigt att komma hem? Har inte dina föräldrar något emot att ta hand om dom under veckorna så tycker jag det är fel faktiskt. Man tar inte bort två liv bara för att det är jobbigt en period. Stå ut då nåt år till eller vad det var och ta sen med dom.

Men klart du får göra som du vill.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Jag tycker att du ska prata med dina föräldrar och säga det som du skrivit här.

Att du inte förstår vad du gör för fel, och att du inte vet hur du ska ändra dig. Att du tycker att det är jobbigt att åka hem nu pga att de inte uppskattar dig när du är hemma.. Berätta även att du alltid velat komma hem, och träffa dem och hästarna, men nu är du inte så säker längre eftersom de ständigt är arga. Säg också som du skrev här, det är inte rättvis att ta bort två fullt friska hästar bara pga att ni inte kommer överens.
 
Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Jag måste säga att jag tycker att det är oetiskt att avliva två friska hästar enbart pga dina problem med sociala relationer. Hästarnas väl och ve går väl ändå före din relation med dina föräldrar? Kan du inte stå ut med dina päron för dina hästars skull? Det handlar väl ändå om en begränsad tid och inte all framtid. Ett år går snabbt.

Du ska absolut försöka lösa din situation, för din egen skull. Men lösningen är inte att ta bort dina bästa vänner som lever och mår bra och inte har ett uns ansvar eller är direkt orsak till din situation.
 
Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Vilken jobbigt sits! Har dina föräldrar andra problem som de kanske låter gå ut över dig? För det låter nästan lite så när de anklagar dig utan grunder...
När jag bodde hemma och råkade ut för dispyter mellan mig och föräldrarna där jag ansåg mig orättvist behandlad, så brukade jag skriva ett brev/mail, och berätta EXAKT vad jag kände. På så vis fick jag allting sagt utan att bli avbruten. Kanske skulle vara en idé?
Tycker inte heller att du ska behöva ta bort hästarna, men jag förstår hur det måste kännas. :(
Urs... Styrkekramar till dig! Aldrig roligt när det blir bråk inom närmsta familjen... De ska ju finnas för att stötta...
 
Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Om det inte går att prata med dina föräldrar, om du inte får en syl i vädret så kanske du kan skriva ner det du skrivit här och skicka i ett mail/brev? :)
 
Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Klart jag inte vill det här. Det är det värsta jag varit med om i hela mitt liv. Mina föräldrar använder det faktum att de är snälla och tar hand om hästarna under veckorna emot mig. Jag har ingenting att säga till om. Mamma sopar ihop spånet i boxarna när hon mockat, vilket är dåligt för golvet och medför att det luktar piss i hela stallet. Det får jag inte säga någonting om, inte ens på ett snällt sätt. Hästarna får ofta för mycket mat, det får jag inte säga någonting om. Stallet kan se rörigt och stökigt ut när jag kommer, men jag skulle bara våga påpeka det. Jag är ständigt skyldig de något - för att de tar hand om hästarna.

Och att alltid komma hem och känna sig ovälkommen är inget roligt. Det är inte ett litet problem. Och det har inte pågått i två veckor. Jag är så less på att bli överkörd och jag mår dåligt av att vara hemma.

Ni andra:

Oetiskt, ja, det kan man väl tycka. Jag anser att en död häst aldrig lider, och jag tycker inte att man ska ha hästar för att man måste. Ibland händer det saker som gör att man inte kan eller vill ha kvar dem, om det beror på att intresset tar slut eller på att det helt enkelt inte fungerar kvittar väl? Skulle jag kunna sälja dem så skulle jag kanske det, men det är ju en speciell situation. Jag har lovat ena ägaren, och min egen är osäljbar. Vad ska man göra? Tvinga sig själv att ha kvar dem trots att man inte mår bra?

Självklart är ingenting av detta hästarnas fel, absolut inte. Ja, hästarnas väl och ve går före. Det är väl därför jag funderar på att göra mig av med dem? Att sluta komma hem och lämna dem hit, eller göra mig av med dem, ja, då anser jag väl att jag ser till hästarnas väl och ve när jag gör mig av med dem.

Ett år är ingen lång period vanligtvis, men mår man dåligt kan det kännas som en halv livstid.
 
Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Jag tycker att det är fel att ta bort två helt friska hästar. Ta ansvar för dom och ställ upp dom någonstans i närheten av var du pluggar. Det är dina hästar, inte dina föräldrars. Jag fick ta med mig mina hästar när jag pluggade så jag vet vad det innebär. Det går, skitbra faktiskt.

Jag förstår inte ens hur du ens kan tänka tanken på att avliva två friska hästar, blir nästan lite smått ledsen och irriterad.
 
Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Oetiskt, ja, det kan man väl tycka. Jag anser att en död häst aldrig lider, och jag tycker inte att man ska ha hästar för att man måste. Ibland händer det saker som gör att man inte kan eller vill ha kvar dem, om det beror på att intresset tar slut eller på att det helt enkelt inte fungerar kvittar väl? Skulle jag kunna sälja dem så skulle jag kanske det, men det är ju en speciell situation. Jag har lovat ena ägaren, och min egen är osäljbar. Vad ska man göra? Tvinga sig själv att ha kvar dem trots att man inte mår bra?

Självklart är ingenting av detta hästarnas fel, absolut inte. Ja, hästarnas väl och ve går före. Det är väl därför jag funderar på att göra mig av med dem? Att sluta komma hem och lämna dem hit, eller göra mig av med dem, ja, då anser jag väl att jag ser till hästarnas väl och ve när jag gör mig av med dem.

Ett år är ingen lång period vanligtvis, men mår man dåligt kan det kännas som en halv livstid.

Ta dig samman människa! Ta med dina hästar dit du studerar eller sälj dom. Hur kan du säga att de inte går att sälja? Jag tror inte bara att en person (du) i hela världen klarar av din 11 åring. Om du inte kräver allt för mycket betalt så finns det alltid någon duktig själ som är beredd att lägga ner sin kärlek på en sådan här häst. Det är många NH-intresserade som letar med ljus och lykta efter just sådana speciella hästar. Tro inte att du är den enda som kan hantera hästen. Den andra hästen är inte alls för gammal för att säljas. En fin sällskapshäst till någon eller en trevlig skogsmulle?

Man avlivar INTE friska hästar!!
 
Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Jag tycker det är totalt fel att ta bort friska hästar.

Har man tagit på sig ansvaret för levande varelser så ska man stå för det också, vad som än händer. Man dödar inte bara för att livet förändras.


Det finns gott om vettiga hästmänniskor där ute som gärna tar sig an din häst.
 
Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Jag tycker det är totalt fel att ta bort friska hästar.

Har man tagit på sig ansvaret för levande varelser så ska man stå för det också, vad som än händer. Man dödar inte bara för att livet förändras.


Det finns gott om vettiga hästmänniskor där ute som gärna tar sig an din häst.

Precis!! :bow::bow::bow:
 
Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

tråkigt att relationen till dina föräldrar suger, men jag anser inte att en död häst är en glad häst.
hästar är djur, inte förbrukningsvaror, och har ingen skuld i den brist på förståelse som finns mellan dig och dina föräldrar. hitta någon på orten som kan pyssla om dem, eller låna ut dem på foder ett tag tills det känns bättre.

varför inte söka medlingshjälp mellan dig och dina föräldrar - jag tror ni båda menar väl, men vet inte vad som är rimliga krav att ställa på varandra samt att ni har svårt att ta varandra på en jämlik nivå och peppa varandra istället
 
Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Tvinga sig själv att ha kvar dem trots att man inte mår bra?

Nu är det ju tyvärr så att man inte alltid mår bra när man har djur men man får inte ta bort dom pga en liten jobbig period. Tar man sej an hästar eller djur övht får man räkna med att det inte alltid är lätt. Det är ingen ursäkt att ta bort hästarna för att man mår dåligt en period, du kommer väl förhoppningsvis inte göra det resten av livet.
 
Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

eller låna ut dem på foder ett tag tills det känns bättre.

:bow: Att låna ut på foder vore väl perfekt? Du slipper sälja, och slipper avliva och slipper åka till dina föräldrar! Och 11åringen dör inte av att bli mer eller mindre ohanterad under 1 års tid. Blir omusklad kanske, men även om den är för svår att ridas etc av andra så måtte den väl ändå kunna hanteras d.v.s ledas till och från hage, borstas... etc...

hoppas det löser sig.
 
Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Jag tycker att det är fel att ta bort två helt friska hästar. Ta ansvar för dom och ställ upp dom någonstans i närheten av var du pluggar. Det är dina hästar, inte dina föräldrars. Jag fick ta med mig mina hästar när jag pluggade så jag vet vad det innebär. Det går, skitbra faktiskt.

Jag förstår inte ens hur du ens kan tänka tanken på att avliva två friska hästar, blir nästan lite smått ledsen och irriterad.

Så, du anser att det är mer rätt mot hästarna att jag tar med dem utan att ha tid för dem? Nu finns inte den ekonomiska möjligheten, men även om jag kunde anser jag att det är fel. Här hemma är det i alla fall någon de känner som tar hand om dem, men att flytta de till ett nytt ställe och sedan inte ha tid med dem, utan låta okända människor sköta allt, det är fel i mina ögon.

Har man inte tid, så har man inte tid. Jag pendlar 2 timmar per dag, och pluggar dessutom flertalet timmar i veckan. Dygnet har inte nog många timmar för att jag ska kunna hålla på med två hästar, så enkelt är det. Kan man inte ge dem det de förtjänar ska man inte ha dem, är min åsikt.

Svar på ditt andra inlägg: Nej tack, jag vill inte att hon ska hamna hos någon "NH-intresserad". Vad får dig förresten att tro att hon behöver en NH-ägare?

Caballus: En död häst har inga känslor, så jag anser inte heller att den är glad. Och som sagt, nej, de har ingen skuld, det har jag aldrig påstått. Och det här handlar inte om att ta ut ilska och sorg på mina hästar, det handlar om att lösa situationen. Finns ingen på orten som kan pyssla med dem, tyvärr. Och eftersom jag inte vill sälja, så vill jag inte heller låna ut på foder. Såvida jag inte hittar någon som stämmer till 200%.

Lycanthrope: Som sagt, säljaren till ena hästen har jag lovat att det här ska bli hennes sista hem. Det tänker jag hålla, så länge inte förra ägaren ändrar sig. Angående min andra: Jag tror säkert att det finns någon som "gärna tar sig an" min häst. Men jag är också 99% säker på att om hon flyttar härifrån kommer hon att säljas vidare, eller säljas tillbaka till mig, och det vill jag inte. Hon har flyttat nog i sitt 11-åriga liv, hon behöver inte pendla fram och tillbaka.

Miloni: "En liten jobbig period"? Det är en period som varat i ett år, inte ett par veckor. Det är dessutom stor skillnad på att ha t.ex. en hund och må dåligt, en hund kan man ta med sig vart man vill, utan att det kostar mer än att ha den hemma. En häst, eller till och med två, däremot kostar otroligt mycket pengar att ha inackorderade, jämfört med att ha eget stall och ingen personal. Så, jag anser att skillnaden mellan att ha annat djur och häst är ganska stor, kostnaden att ha häst är så stor att det ibland inte går runt. Det är sällan man inte har råd med en hund eller kanin, till exempel.

Micks: Finns det någon som vill ha en häst på foder för att leda ut och in ur stallet, och kanske pyssla lite? De flesta, som lägger in annonser i alla fall, vill ju ha en häst att rida, och ofta vill de ha en färdigutbildad häst att lektionsrida, och det är långt ifrån det jag har. Dessutom vill jag inte att hon inte ska få någon motion alls. Även om hon får lite motion nu så är det ju i alla fall minst 2 dagar i veckan, ofta 3 + alla 1-veckors lov och så hela sommarlovet.

Ett annat problem är ju också att jag vill ha hästarna i närheten, och eftersom jag bor långt upp i Norrbotten där det är allmänt lite folk, och då allmänt lite hästintresserade, är det ju så svårt att hitta någon som stämmer utan att behöva skicka de till södra Sverige.
 
Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Jag kan bara tala för mig själv, och jag skulle mycket väl kunna tänka mig en sån häst. Men det är ju jag. I övrigt var det ett förslag som jag i alla fall tycker du kan överväga och åtminstånde kolla upp. Man kan inte bara anta att "den rätte" inte finns in närheten.
Dessutom känns det lite, på hur du skriver, som att du redan gett upp och bestämt dig. Vilket känns ganska tråkigt. Att hästarna kanske inte har det så bra som de borde just nu förstår jag att det känns som ett problem, men jag håller faktiskt med de andra om att det finns andra lösningar än att avliva.

Som avslutning vill jag bara säga att jag tycker alla här har blivit ett litet gäng igelkottar... jag tror man kan föra en sådan här diskussion utan att det för den sakens skull ska behöva bli dålig stämning i tråden. Men jag kanske inbillar mig...
 
Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Jah kan tycka att du får mycket skit för att du igentligen tänker på hästarnas bästa . Och är fruktansvärt rädd att de ska bli vandringspokaler .

Visst kan man tycka att det inte är etiskt rätt att ta bort en frisk häst men en häst på de gröna ängarna lider inte .....

Sen har du lovat den andra ägaren att det skulle vara sista anhalten för hennes häst och det kan jag tycka att du ska hålla .

Kan du inte få med dig in andra häst eller få ut henne på foder med en medryttare där du nu pluggar ? då har du kontroll över hästen ?

Mia
 
Sv: Hur klarar man av att ta bort sina bästa vänner?

Kommer det bli bättre mellan dig och dina föräldrar om du avlivar hästarna, eller kommer du alltid sen att tänka att det var tack vare dina föräldrar du avlivade hästarna?
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Jag miste min häst akut för 2 mån sen. Världens snällaste, finaste och gulligaste kompis sedan 10 år tillbaka.Så älskad.Så saknad.❤️...
Svar
9
· Visningar
877
Senast: yamyam
·
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 730
Senast: Anonymisten
·
Hästvård Hej! Skriver här desperat i hopp om att nån kanske har en aning om vad som är felet på min ponny. Hon är en 18 årig korsningsponny med...
2
Svar
34
· Visningar
3 101
Senast: Freazer
·
Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever...
2 3
Svar
49
· Visningar
5 127

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp